![[Carpinus]](/images/avatar-dead.svg){kind=avatar}
"Svenska IS-krigarna är hjärntvättade"
I ett debattinlägg i Expressen skriver Kassem Hamadé om hur ungdomar i riskzonen "hjärntvättas" till att bli jihadister, och det är väl så de flesta av oss ser det. Samtidigt känns det som ett bekvämt svar på ett obehagligt problem. Kan man inte förmoda att det finns sådana bland dessa krigaraspiranter som helt enkelt handlar efter sin övertygelse, hur svårbegriplig den än ter sig för oss?
Skall vi se dem som står på ytterflyglarna på höger- och vänsterkanterna i samhället som "hjärntvättade" också, eller kan de själva ha kommit fram till den världsåskådning som är främmande för alla som håller sig någonstans i mittfåran? Bara att ta första steget mot vad som slutar i en radikalisering måste innebära att man själv står inför en valsituation där man bör vara medveten om den yttersta konsekvensen av att gå vidare. Hamadé skriver "De vet vilka moskéer de ska gå till och de vet vilka moskéer som rapporterar till Säpo". Vet man det så har man väl redan gjort sitt val? Det finns en skämtsam omskrivning av en välbekant bön som säger "Led mig inte in i frestelse; jag hittar vägen på egen hand". Den kan nog stämma in på dem som redan vet vart de skall söka sig.
Det står även "Det är just landets moskeer dem använder som mötesplats. Dem vet vilka moskeer dem ska gå till och vilka moskeer som rapporterar till Säpo "
Jag känner personligen personer som har slutat gå till moske pga att dem inte håller med om det som sägs men dem säger också att det är svårt att ta sig ur det också för då blir man utesluten från gemenskapet och förlorar även sina vänner.
Åtminstone en del av oss kanske minns hur Främlinglegionen tidigare fungerade, där även svenskar tog värvning innan det blev en yrkesarmé. Man tog alltså värvning, lät sig värvas - inte blev värvad (med undantag från de välkända historierna hur en och annan olycksalig sjöman skrev på papperen i Marseille i överförfriskat tillstånd). Men ingen kom väl på idén att tro att personerna som gav sig iväg var "hjärntvättade"?
Många av de motiv som fanns på den tiden känns igen hos vissa som söker sig till de väpnade styrkorna i Mellanöstern, kanske med undantag att religiösa motiv nog inte var så vanliga hos de blivande främlingslegionärerna. Men samma äventyrslusta och/eller flykt från en trist vardag som fanns hos många legionärer finns nog även hos en hel del unga IS-krigare . En hemvändande svensk skrev så här i Lektyr 1953: "Det var inte äventyrslust som drev mej till Bas Fort Nicholas, främlingslegionens europeiska huvuddepå i Marseille. Inte heller längtan efter krig, utmärkelserbefordran, ära och skådespel. Det var likgiltighet, kanske också feghet. Jag hade spelat falskt och var färdig med livet. Bakom mej: skam, förnedring och framför mej: ingenting, ett tomt mörker. I främlingslegionen skulle jag få hjälp att sätta punkt på mitt erbarmliga liv." Och, som det står på en historiesida på nätet:"De kom ur splittring, fattigdom och hopplöshet och skickades till Afrika för att dö i stället för fransmännen".
Då som nu -"When will we ever learn"?
Efter att en tidigare anställd vid Al-Rahman-moskén häktades förra veckan, misstänkt för att värva unga män för att strida för IS, islamiska staten så har många ungdomar slutat gå till moskén.
Starta ny diskussion