Omfattningen rör sig då om över 5000/halvår, så det är många som kan anlända på detta vis med fejkade arbetstillstånd som ger uppehållsrätt. De flesta passar nog bara för jobb som nästan vem som kan utföra, man får då uppfattningen arbetslösheten här bör vara extremt låg, stora luckor finns att fylla.

Ett smart sätt att undvika fejkmisstankar tycks enligt SvD förkommit på våren 2013. En turk utverkade av ett företag två anställningskontrakt, ett med lön kr 35000/mån, tydande på ett relativt kvalificerat jobb som han passade för, och ett med lön 18000/mån som var vad som skulle gälla.  Väl i Sverige krävde han den högre lönen genom att gå till domstol, kontrakt fanns ju. Domstolen biföll företagets försvar att det högre kontraktet var ett okej fejkat ett bara och mannen måste acceptera 18000 kr. Samma utfall i högre instans Arbetsdomstolen. Fallet stannar vid att vara ett civilmål, tvist mellan privata parter. Svenskt rättsväsende reagerar inte på vad somliga kunde tycka vara en form av bedrägeri, låt gå. Vinnare är turken, förlorare den redan befintliga arbetslöse som inte fick chansen till jobbet. Om enbart 18000-kr-kontraktet hade upprättats och företetts myndigheter, hade risken funnits att Migrationsverket och andra berörda menat att för detta enkla jobb har vi redan så många här som kan utföra det.