Ge synskadade ett bättre, aktivare och friskare li

En god hälsa bland befolkningen har fått en allt större betydelse i samhället. På alla offentliga nivåer, inom företag och organisationer och också bland enskilda satsas på att förbättra hälsan. Idag pratas mycket om den goda livskvalitén och en av förutsättningarna är då en god hälsa.

Synskadade personer har generellt sämre hälsa än befolkningen i stort.

I SCB:s (Statistiska Centralbyrån) undersökningar 2002-2003 framgår att drygt 75% av svenskarna upplever sin hälsa som god eller mycket god och endast drygt 6% upplever den som dålig eller mycket dålig. Till den senare gruppen hör något fler kvinnor än män.

Bland synskadade kvinnor är det endast 36% som upplever sin hälsa som god eller mycket god och motsvarande siffra för de synskadade männen är 54%. Det visar en utredning gjord 2005 av Handu, som är ett utredningsinstitut med särskild kunskap om funktionshinder.

Vad beror då den sämre hälsan bland synskadade på?

Handu-utredningen visar att många synskadade är oroliga, har ångest, sömnsvårigheter och känner sig otrygga. Många har stora svårigheter med vardagliga aktiviteter som t.ex. att kunna förflytta sig på egen hand på främmande platser, med att handla, sköta sitt hushåll och läsa sin dagliga post. Här finns inga jämförelser med befolkningen i övrigt. Frågorna ställs inte till andra för det är så självklart att klara av sådant här själv för de allra flesta.

Till detta kommer sämre möjligheter att motionera och vara aktiva. Synskadade har idag långt sämre möjligheter än andra att utnyttja fritiden till avkoppling och stimulans, att "ladda batterierna" och ta del av det kulturella utbudet, något som är betydelsefullt och viktigt för människans välbefinnande.

Vad kan man då göra för att förbättra situationen?

En bättre personlig service till oss synskadade och på våra egna villkor!

Varje kommun måste tillhandahålla ledsagare/personlig service efter de behov den enskilde synskadade har och till en kostnad, som inte sätter hinder ivägen. Den enskilde måste kunna styra över den hjälp som behövs både för att klara av de dagliga sysslorna och för att kunna ta del av fritids- och kulturutbudet.

Det kan t.ex. röra sig om någon som hjälper till att läsa post, fylla i blanketter, ställa in TV-kanalerna, hjälpa till med småreparationer, stryka, kolla om kläderna måste tvättas, putsa fönster, städa, ledsaga vid inköp av mat eller andra varor, vid bank- och postärenden, ledsaga i motionsspåret eller hjälpa till på gymmet eller varför inte följa med och hjälpa till vid någon kulturell aktivitet. Ja, det gäller faktiskt sådana vardagliga och för andra människor självklara saker.