Ska man förbjuda sporten så ska det vara för att det är djurplågeri, och skadligt för hästarna, där håller jag med dig Carl S. Människor ska inte driva djur till sånt de inte klarar av.

Man ska dock aldrig förbjuda en sport för att utövarna kan skadas/dödas. De vet vad som gäller och tävlar frivilligt i sin sport. Jag är lite aktiv inom motorsporten (www.rallyklassikerna.nu), och där händer det tyvärr olyckor ibland inom de olika grenarna. Då brukar det ropas på förbud, och det gillar jag inte.

Mvh Bengan

#1

Ja, det är det jag är ute efter Bengan. För att det är djurplågeri. Sedan tror jag tyvärr att många unga tjejer drivs av sina föräldrar/ridskolor att börja med hästhoppning. På ridskolorna hinner man knappt lära sig fatta tyglarna förrän man ska över hinder..:(

Ja Carl, där kan jag hålla med dig. Nog för att man kan hoppa med en häst, men det måste ju vara inom rimliga gränser. Jag har också sett detta elände med att många hästar aldrig får den frihet det är att strosa runt i skogen. De är någon slags slit och släng vara. När de inte längre duger så byter man häst. Där med inte sagt att man inte får hoppa och tävla. Att hindren ligger fast är ju livsfarligt, precis som du säger Carl, för både ryttare och hästar. Som med alla tävlingar så blir kraven högre och högre och "ribban" också. Där pengar och prestige spelar in där blir det ofta fel.

Jag kan se det inom hundavel också. Jösses vad det bråkas och pratas om varandra. Man avlar fram hundar som vi människor bestämt att de ska vara. Man plockar bort det typiska för rasen och slänger in helt andra saker som inte alls stämmer. Allt för att vi ska kunna tävla, vinna och stoltsera med våra djur. Många uppfödrare tror att de är de enda som har bra hundar och alla andras hundar är rena dyngan. Huvva. Det är så man mår illa när man hör hur de pratar. Uppfödare har ofta, i alla fall i boxervärlden, som KRAV till sina valpköpare att de ska hålla på och tävla. För på det viset så får de reklam för sin uppfödning. Själv anser jag att det viktigaste kravet ju måste vara att hunden får ett bra hem där den blir en del av familjen. Vill de sen tävla så är det upp till var och en.

Alltså, hade jag häst skulle jag göra precis som du Carl. Rida ut i skogen och känna mig ett med själen och hästen. Det är så skönt och avkopplande och man är så nära naturen man kan komma. I skogen finns naturliga hinder som man kan skutta över om man känner för det. Ett dike, en liten trädstam. Man kan snirkla sig fram i terängen och på så sätt låta hästen använda huvudet, vilket ju också är viktigt.

#3
Tack blombuketten. Det var fint skrivet av dig. Kunde inte sagt det bättre själv… 

På ridsport har jag på bara några minuter fått massor med mer eller mindre arga svar! :)

Det finns inget som rensar luften så bra som en het debatt!

Jo jag kan förstå att det svaras hej vilt på Ridsport. Skulle jag skriva något ang hundar på någon hundsajt skulle reaktionen nog bli ganska het där också :). Det är synd, men folk tar ofta åt sig personligt av det man skriver/säger, tyvärr.

Jag håller också med dig Carl. Om man vill hoppa över hinder så kan man göra som Kajsa Bergkvist instämmer helt.

# 3 Jag kan också se det inom hundavel. Vilket skitsnack det förekommer. Är nog likadant inom kattaveln har jag en känsla av. Har själv två hundar av en ras som det avlas för hårt på. Båda har hjärtfel, i den rasen väldigt vanligt förekommande. Jag har ju själv bidragit eftersom jag valt den rasen. Men det var många år sedan och jag resonerade inte på samma sätt då som jag gör idag. Mina hundar är gamla idag trots sina hjärtfel som tur är. Idag låter jag raka av deras päls för värmens skull trots att de enligt rasstandard absolut inte ska trimmas.

Fältrytteri är i många fall kvalificerat djurplågeri, däremot är det mig helt likgiltigt om ryttarna skadas - de har ett val, det har inte djuren.

Däremot att posta detta på ett hästforum är ganska dödsföraktande! Är faktiskt imponerad av det mod som krävs. Men visst, jag själv öppnar munnen mycket sällan såvida det inte är en motsatt åsikt som måste ut…

//Zac

#6, 7

Tack, trevligt att höra att vi tycker lika ibland! :)

På ridsport har det kommit in 50 inlägg på mycket kort tid. Inget mordhot…ännu:)

Har ingen erfarenhet av det eller vet nåt, men håller med om att det är lite imponerande att våga posta det på Ridsport. ;)

Hundavel vet jag lite mer om och tycker väl som dom flesta. Avel ska användas för att få hunden att må bättre, inget annat. Fysiskt och psykiskt. Nåt annat är helt oviktigt. :)

Fasta hinder ska absolut förbjudas tycker jag. För det är där hästskon klämmer. En förbättring har gjort för hästar. Numera finns lagen om att de måste få gå i hjordar, alltså inte stå ensamma som en del gör. Det bryter mot deras naturliga beteende. Sedan bli väl steg 2 att det ska få gå ute och ridas av sina ägare i skog och annat.

Det man kan göra är att skapa ett förbud mot extremavel. Vägen man bör gå på är SVERAK och SKK. De sitter som de berömda aporna och domare gör bedömmer rätt, och vägrar inte att de ger priserna till de som har extremavlat. Trots att det är djurplågeri på hög nivå. Där djuren blir en accessoar och inte en underbar vän.

Angående att gå in på vissa forum och skriva vad man tycker kan göra det hett runt öronen :-). På hittekatter blir många irriterade på att folk "avlar" på blandras katter, när det finns över 100 000 hemlösa sådana. En tråd skapades på katter i fokus. Det är fullt ös där nu. /Vanessa

Nope, fälttävlan skall inte förbjudas men den ska förbättras med icke fasta hinder som går att riva.

#10 Hmm, ja, det är intressant. :)

Jag kan förstå iofs MEN om jag själv fick välja mellan en raskatt som jag inte hade nån koll på aveln OCH att själv avla fram en raskatt där jag hade koll på aveln så…

Det är ju samma argument med hundar: varför köpa en renrasig när det finns blandraser som behöver hem? Jo, jag resonerar så här: jag vet vilket temperament och vad som passar mig.

Om jag köper en omplaceringshund så vet jag inte vad jag får. Om jag köper en blandras vet jag inte vad jag får.

Om jag köper en renrasig valp där jag har koll på uppfödare och rasen, så är det större chans att jag kan ge just den valpen ett bra liv.

Man måste liksom tänka både på sig själv och på hunden. Så tänker jag iallafall. Jag är knappast en så bra hundägare att jag kan ta hand om en omplaceringshund som behöver extra mycket hjälp…men jag kanske blir så småningom. :)

Sen förstår jag inte hur man kan avla överhuvudtaget utan att ha köpare till sina valpar/kattungar… Det känns oseriöst och oplanerat. :) Man ska inte avla bara för att det är gulligt med bebisar. ;)

Är inte alls insatt i ridsport. Men generellt tycker jag att så länge djuren har kul och trivs med livet så är det helt ok. Och inte vet jag hur det är i fälttävlan, kanske hästarna älskar det? Men nog får man känslan av att det knappast är hästarna som är den drivande parten när det gäller anmälan till tävlingen…de vill nog hellre ströva runt med sina polare på en frodig äng.

mvh
Oskar

#13

Jo, det har du rätt i. Om hästarna fått bestämma hade de säkert hellre fått springa lösa och fria på ändlösa stäpper med gräs omgivna av andra vilda och glada hästar.

Min häst gjorde jag så gott det gick att ersätta det fria livet. Eftersom jag är bekant med en jordbrukare kunde jag arrandera en stor hage på tiotals ha där hon och inhyrda hästar fick "leve det ljuva livet" i miniformat.

Hon fick också sluta sitt liv och vandra vidare till de eviga stäpperna i den hagen…

Hon gillade också när jag och vänner red ut på våra hästar i skog och mark. Oftast i ett lugnt tempo med skritt och lite trav för att sätta iväg över en äng i galopp.

Men hon gillade definitivt inte att hoppa och när jag närmade mig en dressyrbana fick hon nära på ångest. Men i skogen gick det bra att göra skänkelvikningar och sidledsförflyttningar. En och en annan liten stock hoppa hon också över för att den "råkade" ligga där och var ett "naturligt hinder" i en naturlig miljö.

Mina ridkompisar var alla det vi kallar för "friluftsryttare" Tävling var inget vi trånade efter utan det viktigaste var att komma ut i skog och mark och ha kul tillsammans med hästarna.
Det är därför jag gör så mycket reklam för "Turridning" inne på min sajt. Det är enligt mitt sätt att se på hästlivet det bästa alternativet för att komma ut i skogen och samtidigt ge hästarna lite "naturlig omväxling" utan tävlingshets.

Tyvärr har jag under mina närmare 30 år som hästägare sett många fall där hästen blivit en tävlingsmaskin för unga tjejer var enda mål i livet har varit att bli en ny Malin Baryard!

Tror att skulden för det ligger mycket på ridskolorna som är helt begeistrade i hästhoppning. Många ridskolor har knappt något man kan kalla för uteritter utan det enda hästarna ser dagligen är samma gamla manege år ut och år in..:(

Men som tur är finns det lite undantag också…

#14. Det där med ridskolor har jag funderat över. När jag var ung så kunde man hyra en häst för en halv/heltimme och rida ut i just skog och mark. Nu, vad jag har sett, så verkar det som att det enda som gäller är att man betalar dyra terminsavgifter och att alla måste gå i ridskola, runt, runt i manegen. 

Jag har också sett många "för unga" tjejer få hästar för att de bara ska tävla i hoppning. Det börjar med en dyr ponny, för att den sen ska säljas och bytas ut mot en stor dyr häst. Känslan för själva hästen finns inte riktigt med. Skulle jag haft häst så skulle det vara på lika villkor som du hade din. Måste varit en lycklig häst som fick ett härligt liv. Fin såg hon ut också (har tittat på länken du la in i ridsport).

Jag jämförde lite med hundar i ett inlägg ovan. Det som jag kan mest om. Det är ju samma sak där. Dyra hundar som bara ses som avelsdjur och prestigen är enorm. Hundarnas mentalitet är inte så viktig, huvudsaken att de går bra i bruks och utställningar. Sen är det bara vinst som gäller. Dessutom har jag sett hur dåliga hundägare och hunduppfödare är på att gratulera den som vunnit. Det är alltså inte så att man tävlar för att det är så roligt (i många fall, inte alla) utan för prestigens skull. En tävling kan annars vara jättekul om ägaren och hunden har kul ihop. Såna ekipage finns självklart också och de är en fröjd att se på.

#12. Alla omplaceringshundar är inte problemhundar. Själv har jag två sådana (boxer) och de är inga problemhundar. Vi har också en boxervalp (snart unghund) som vi köpt som just valp. Jag har inga betänkligheter alls vad gäller omplaceringshundar. Det finns ju många orsaker till varför de placeras om till ett nytt hem. Det hänger på mig som hundägare att vara en bra flockledare och ge den den trygghet den behöver.

Tror heller inte att jag vet så mycket mer om hunden/hästen/katten om den är en rasren sådan. Jag har haft 5 boxrar och de har alla varit/är olika till sinnet. Det gemensamma draget är väl att de är glada, tar livet med en klackspark och är som ångvältar, men ändå så olika. Har också haft 5 blandraser och aldrig haft något problem med dem. Tvärtom. De jag har haft har visat sig vara både starkare och mindre benägna till olika typer av sjukdomar. Det man kanske ska tänka på om man ska ha en blandis, är väl att raserna bör stämma något överens och att två raser där t ex höftproblem är vanliga kanske inte bör paras.

Ska man förbjuda en sport pga skaderisk så ska väl alla sporter där någon kan komma till skada förbjudas isf!?

#16

Nu tänkte jag på hästarna… Människorna är själv ansvariga för sina idrottsliga aktiviteter och vet om riskerna med farliga sporter.

Hästarna tvingas in i en sport som faktiskt äventyrar deras liv utan att de har bett om det…

#16. Tja, men i de flesta sporter är det upp till var och en att bestämma om de vill utsätta sig för risken eller inte. I denna tråden var det mer en fråga ang hästen, och den har ju ingen talan. Det är ju du som ryttare som bestämmer och inte hästen. Tamdjuren gör ju en hel del saker som inte är särskilt naturligt för dem p g a att vi människor ställer dessa krav på dem.

För det första så tycker jag att det känns illa att läsa här att det verkar vara vanligt förekommande hos oss på Risdport med mordhot och vad andra ord ni använt i inläggen ovan, när så inte är fallet.
Självklart rör det upp starka reaktioner när man sticker ut näsan så långt som att vilja förbjuda en av ridsportens största grenar…det få man ju räkna med och ta (och om jag inte missminner mig så gick Carl på rätt hårt i sin sak om att vilja förbjuda sporten och då är det givet att det blir kraftiga reaktioner)!

För det andra så undrar jag vart ni fått det ifrån att de hästar som tävlar (oavsett tävlingsgren) inte skulle ha roligt och bara vara hårt styrda robotar av sina ägare??
Är det bara friluftshästar som kan njuta av livet och ha det roligt??
Många gånger så blir tävlingshästarna mer omhändertagna av sina ägare än vad många hobbyhästar blir i fråga om väl anpassad utrustning, eftervård i form av massage/akupunktur/kiropraktik, bättre avvägda foderstater då en tävlingshäst kräver det ultimata intaget av näring etc.

Att CarlS häst fick stora självan så fort den närmade sig en hinderbana/dressyrbana har troligen sin enkla förklaring att den inte har blivit motiverad och uppmuntrad på rätt sätt för att tycka det vara roligt…det har föga att göra med av att den såg hinder eller en ridpaddock bara för att den tyckte det var allmänt tråkigt att vara just där och föredrog skogen istället. Någon har vid något tillfälle tagit det roliga från hästen under ridpassen på en ridbana.

Och nej jag är inte en fälttävlansryttare så tro inte att jag försöker försvara sporten av den anledningen!

#1: Håller med dig om att det är upp till ryttaren eller rallyföraren att avgöra om man ska tävla eller inte. Men just i fallet motorsport så är väl inte föraren det är synd om utan miljön. Jag tycker det är helt vansinning med dragracing, formel 1, etc.

Nu kanske inte motorsport spyr ut lika mycket skit som all lastbilstrafik, men det är ändå en källa till miljlförstöring som mänskligheten i stort sett inte skulla sakna. Det är bara utövarna som skulle sakna den.

Jag skulle förmodligen älska att köra rally om jag kunde, men oavsett underhållningsvärde är motorsport en rätt miljöpuckad sport.