Jag gav en fyra - och tänker dels på min egen erfarenhet (främst mina barns skolgång) och på internationell jämförelse. Möjligheten att välja friskola betyder mycket för mitt val av betyg.

Jag tycker att man ska se över skolsystemet i grundskolan. Många elever klarar inte kraven på godkänt i matematik, svenska och engelska och hamnar på priv. På grund av det så gav jag bara en tvåa. Dessa ungdomar behöver mer hjälp.

Jo, referensramen spelar roll.

Tänker man på hur bra skolan skulle kunna bli - förmodligen med små medel så blir betyget lågt. Alltför många elever går igenom skolan med alltför dåliga kunskaper.

Jag tycker det ska vara mer ok att vilja olika saker och vilja olika mycket. Jag tycker det ska finnas bättre hjälp för dom som har det svårt och jag tycker det ska finnas bättre alternativ för dom som verkligen vill och kan.

Tillåt att det finns "elitskolor". Motivera och utnyttja dessa extra duktiga elever. Visa att det lönar sig att ge järnet!

Tillåt också att det finns dom som varken vill eller kan bli teoretiker. Ge de svagaste massor med hjälp i grundämnena svenska, engelska och basmatte. Låt dom pyssla med det de verkligen brinner för, meka bilar, snickra möbler, dansa eller vad det nu kan vara.

Jag tror alla har att tjäna på att acceptera att vi är olika. Alla passar inte till att bli lagoma medelmåttor.

#4 Jo min erfarenhet är att man ska stöpas in i en form av normalbegåvning har man fallenhet för något så får man inte möjlighet att utveckla sig. Jag vet själv satt jag ifån halva årskurs fem, utan en matematikbok eftersom jag inte fick fortsätta med högstadiematematiken. Liknande var det på högstadiet, där man inte fick möjlighet att läsa gymnasiematematiken.

Visst det är mer synd om de som inte har möjlighet att få godkänt i ett ämne. Men jag tycker att det liknar lite väl mycket ett planhushållingssytem där alla ska ha samma möjligheter hela tiden.

#4 Vive la difference!

# 4  5  6

Instämmer helt motivera studiebegåvade elever. Varför stöpa alla i samma form. Låt de som varken kan eller VILL bli teoretiker få göra det de brinner för. De är inte svaga, vi behöver även bilmekaniker, snickare, dansare osv. i ett samhälle för att det ska fungera. Vi är alla olika och bör också få vara det. ALLA är viktiga och betydelsefulla. Av de allra svagaste kan vi lära oss tolerans, medkänsla och empati. Tänker på uteliggarna.

mvh Lisbeth

.

#7 Jo, det är väl egentligen kärnan i hela den ideologiska konflikten mellan liberala och socialister? Ska varje människa få utvecklas och göra sina val utifrån sig själv, eller ska utveckling och val beslutas av en maktelit som ser till kollektiv, istället för individer.

För mig är valet självklart, och också ett av skälen att jag valt Montessoripedagogik för mina barn.

Maria Montessori var född i Italien och levde under den tid då alla dessa totalitära samhällen växte upp - nazism, kommunism och fascism.

Jag tror detta påverkade henne då hon visade på sin metod som ger möjlighet för varje individ att utveckla sin egen unika livsmöjlighet. Samtidigt betonar hon mycket starkt behovet av samarbete och hänsyn till andra. Men detta skall komma inifrån - inte som ett beslut uppifrån.

Jag måste få påpeka att Montessoripedagogik inte på något vis är politisk!

Jag ville bara visa att en livsåskådning får påverkan inte bara på eventuell religion utan även på politiska sympatier, syn på pedagogik, ledarskap - och mycket, mycket annat…

Skolan måste bli mer flexibel för att kunna ta hand om de olika storlekarna på åldersgrupper.

När det är många elever i en årskull så kör man klasser med proppat med elever, givetvis blir kvaliten därefter och barnen är oerhört trötta efter en skoldag.

Mitt äldsta barn är född -90 och i hans högstadieklass så ser de 2 klasser som 1 med 57 elever och 3 klassföreståndare. För att få ned elevantalet på varje lektion så delas sedan klasserna in i 3 grupper och då är de under 20 elever på varje lektion.

Ledningen i skolan tycker att det är för dyrt men lärarna kämpar mot ledningen och gör så i alla fall och det är kanonbra för eleverna.

Mitt mellersta barn ska nu gå upp i högstadiet och få samma lärare men de eleverna är då 40 elever på 3 klassföreståndare och då delas de barnen istället in i 2 grupper.

Detta gör att alla barn får samma kvalite av undervisning oavsett hur stor årskullen är, många skolor och lärare fyller bara på klasserna så att alla får plats utan att tänka på vad barnen får ut av det. fram för fler såna här exempel tycker jag.

#  8

Tack för att du beskriver Montessoripedagogiken. Jag är inte speciellt insatt i den. Men jag har alltid tyckt, av det lilla jag vet att den bejakar alla individers rätt till att utvecklas efter sina egna möjligheter och färdigheter.

Tips: Studieteknik i Fokus har en forumgrupp om pedagogik.