En nordisk union hade nog varit möjligt för ett par decennier sedan, men nu har världen blivit mer komplicerad och det är mer att ta ställning till.
Jag personligen skulle tycka det var trevligt med en "lagom" union, en som inte är så byråkratisk och stel som EU, men våra grannar anser oss nog som lite omogna och veliga i vissa frågor.

Jag kan mycket väl tänka mig att en nordisk union skulle fungera. Det är inte så sällan frågor dyker upp där nordens länder har en gemensam annorlunda uppfattning än omvärlden. Det är kring såna frågor vi skulle kunna samarbeta snarare än små struntsaker som skiljer oss åt.

Om vi fokuserade på vad som skiljer oss åt skulle väl inte ens Sverige hålla ihop.

#2: Vad ser du för stora fördelar med att ha en union?

Nackdelarna är ju lätt, men precis som du säger så har vi ju redan dom i Sverige. Det är ju bara att se skillnader mellan storstäder och landsbygd. Norrland och nedre halvan av Sverige.

#3: Samma som med vilken union som helst, att ett enat Norden är en större kraft i gemensamma frågor än vad länderna vore ett och ett. Sen vet jag inte hur många eller vilka frågor det är i praktiken.

Kanske exempelvis Estland vore intresserade också. De har ganska mycket gemensamt med Norden, bland annat massor av historia, klimat och teknisk mognad.

En nordisk union? Tja Nato har två Nordiska medlemmar, EU har 3. I Norden är vi väl 4 medlemmar.
Jag tvivlar starkt på att Norge och Danmark skulle lämna NATO. Lika starkt tvivlar jag på att Norge vill ansluta sig till EU.

Erlanders försök föll ju just på att Danmark o Norge känslomässigt och moraliskt ansåg sig fast anslutna till NATO.

Så vilken form av samarbete skulle denna nordiska union ha? Inte försvarsmässigt och inte handelsmässigt och heller inte juridiskt då både EU medlemmar och NATO medlemmar har skrivit på juridiskt bindande avtal inom dessa organisationer. Så?

Då är det bättre att Sverige fullt ut samarbetar med NATO och blir medlemmar.

För de baltiska staterna gäller väl att man är medlemmar i både NATO och EU så där är knappast frågan aktuell.

Finland är däremot intressant. Man har traditionellt varit i nära samarbete med grannen i öst, inte av eget val utan mer av tvång.
Det skulle inte förvåna mig, om situationen i Ryssland blir ännu mer instabil, att finnarna äntligen tar sig i kragen och väljer sida.

En gästledare i GP igår kanske kan vara av intresse?