#0 Vad menar du?

#1  Eftersom det är facket tillsammans med sina kompisar i SAP som hållt tillbaka löner på tragiskt låga nivåer.

Jo, det ligger väl en del i det…

#2 varför tror du det är facket som hållit tillbaka lönerna? det brukar vara arbetsgivaren som inte vill höja lönen

Tja, så tror jag att det finns en orsak till att det fattas lärare, folk inom vården, förskolelärare m m . Lönen är som sagt låg och arbetsmiljön rätt tuff. Dessutom så tror många ungdomar att de ska få jobb med saftigt betalt så där direkt. Gärna inom media då. För många av dem drömmer ju om det stora kändisskapet. Ovan uppräknade jobb är ju inte särskilt glamourösa.

#5 Fast det fanns en tid då ett lärarjobb var ett statusjobb. När jag började skolan på slutet av 60-talet var det så, men så småningom rasade det, och en viktig uppgift för en fackförening borde ju vara att värna just om yrket. Istället för att agera som stöd åt politiska partier…

Jag förstår att man inte vill bli lärare idag. Otydlig uppgift, dåligt betalt, bedrövlig arbetsmiljö.

Jag upplever också att standarden blivit sämre. Dagens unga lärare kan ofta varken stava eller räkna. Jag har en son som klagar på att hans historiekunskaper är bättre än lärarens. De har en pensionerad samhällslärare som de går till med alla frågor - historia såväl som matte och annat.

Man kan ju bara hoppas att vi nu ser en vändning. För en gångs skull har vi ju fått en minister som brinner för skolfrågor.

#6. Du brinner för Allansen och det märks…..tydligt. Jag gör det inte. Men smaken är ju som baken……….

Det fanns en tid då läraryrket innebar en maktfaktor också. Då läraren hade rätt att slå barnen. Då var det status att vara lärare. Sjuksystern hade också en enorm makt och man fick niga ner till golvet för henne. T o m när jag började inom vården så var makten fördelat, väl synligt.

Detta med att elever vet mer än läraren är rätt hemskt, för vilken respekt får man som elev då? En lärare som inte kan stava rätt skulle jag inte ge mycket för.

#7 Jag har aldrig varit med om att läraren slagit mig. Det är inte den slags respekt jag skriver om.

Jag menar att läraryrket hade en status i samhället som berodde på att läraren uppfattades utföra ett viktigt arbete, som berodde på att läraren var välutbildad och "bildad", samt hade en vettig lön.

När jag träffar unga lärare idag så ger de sällan ett "bildat" intryck och de är dåligt betalda. Det ger inte status i ett samhälle.

En del av skulden ger jag faktiskt den vänsterpolitik som har schabblat bort det som en gång var en ganska bra skola. Med ständiga ryck, med flum istället för resultat, och med en utpräglad motvilja mot krav och tydlighet har man orsakat skrämmande dåliga resultat.

#7. Du är för ung . Däremot hann min äldre bror med det och han är 55, så det är inte så länge sedan ändå.

Var lönen för lärare vettigare förr menar du, om man jämför med dagens kostnads/löneläge? Jag frågar för där är jag alldeles för lite insatt.

När var skolan bra? Mina föräldrar och andra i deras ålder har olika åsikter om det, min mormor tyckte det inte. När jag gick i skolan var den inte särskilt bra. Tror nu inte att det endast har med dålig skolpolitik att göra utan även på att så mycket förändrades i samhället i stort, och förändrades så snabbt. Klimatet ute är mycket tuffare idag än vad det var när jag var ung. Allting speglas ju var man än är.

Men visst har väl borgarna varit med om tagit många beslut rörande den skola vi har idag? Läste något om det i en annan tråd här. Tror det var Zac som tog upp det. 

Håller inte riktigt med dig vad gäller unga lärare. Har stött på en och en annan som inte gett mig något "bildat" intryck, men de allra flesta är jätteduktiga.

#9 Jag har inga siffror på löneutveckling, men de lärare jag minns från skolan bodde alla i stora villor och hade fina bilar. I min grundskola bodde de flesta barn i lägenheter - inte alla hade bil.

Idag känns det som att det är tvärtom…

Jag har uppfattningen (utan att just nu kunna föra det i bevis) att svenska skolor nått goda resultat internationellt, men att det rasat de senaste åren. I tidningarna översköljs vi av höga siffror på andel elever som inte når godkända resultat.

Men allt är ju generaliseringar. Självklart har det funnits dåliga lärare, och självklart finns det bra lärare. Däremot tycker jag inte vi haft bra skolpolitiker på mycket länge. (Och visst har det funnits ett fåtal borgerliga skolministerår de senaste 30 åren. Så skyll på dem!)

Jopps, senaste gången det socialistiska blocket satte en läroplan, vilket i alla fall jag ser som grunden för allt skolarbete, var 1967. Sedan dess är samtliga lärplaner(*) fastställda under borgerligt styre. Så är någon skyldig till låg kunskapsnivå och flumskola så har båda blocken ett delat ansvar skulle jag tro…

 //Zac
(*)Lpfö 98, Lpo 94, Lpf 94 och Lpo80.

#11 Fast din tes förutsätter ju att det är enbart genom att skriva en läroplan man styr skolan.

Lite intressant blog om skolan för den som vill…

Om skolans historia kan man läsa här:

Utdrag:

"…en tredje princip: alla ska med.

Det är ingen överdrift att så beskriva vad som faktiskt hänt i slutet av 1900-talet och början av 2000-talet. Detta kan avläsas i att elever först gått vidare från grundskola til gymnasium utan nödvändiga förkunskaper för att där kunna tillgodogöra sig studierna, sedan vidare i ytterligare ett led, till universitet.

Bakgrunden till denna utveckling ligger i flera faktorer:

1. Skolplikt och rekrytering

Den sociala breddningen och den förlängda skolplikten har givit en större andel elever med svag studiemotivation och dåligt stöd hemifrån.

Utöver elever ur svensk arbetarklass har tillkommit alltfler elever med utländsk bakgrund, där redan svenska språket utgör en svårighet.

2. Inga betyg och ökat elevinflytande

Betygen har avskaffats. Det uppfattas närmast som kränkande och diskriminerande att ställa krav på elever.

3. Ingen studiemiljö

Även betygen i ordning och uppförande har försvunnit. Lärarna har överhuvudtaget berövats sanktionsmöjligheter mot de elever som missköter sig.

Vissa elever kan komma försent till lektioner, tala i mobiltelefon eller på annat sätt uppträda störande under lektioner utan att detta får konsekvenser."

Hur får du ihop "din tes förutsätter ju att det är enbart genom att skriva en läroplan man styr skolan" när du läser #11?

Jag kan iofs rekapitulera mig - upprepning är förutsättningen för inlärning har jag förstått - "är någon skyldig till låg kunskapsnivå och flumskola så har båda blocken ett delat ansvar skulle jag tro…"

En intressantare fråga är väl snarast om du anser att läroplanen överhuvudtaghet har något att göra med styrning av skolan? Om isåfall så har upphovsmännen/-kvinnorna till dessa läroplaner överhuvudtaget något alls att göra med hur skolan har utvecklat sig?

//Zac

#13 Självklart är läroplaner viktiga.

Vi har affärsplaner där jag jobbar. Visst är de viktiga, men totalt sett är de en mycket liten faktor bland de som påverkar resultatet.

Företagsvärderingar, lönesättning, resursfördelning, delegeringar, detaljdirektiv, ledarskap och en oändlig massa andra faktorer påverkar nog mer än planen.

Jag har en vännina som är lärare på en högstadieskola. Hon är nyutbildad och fick jobbet för snart ett år sedan. Hon får dryga 20 000:- i månaden.

Jag får ca 16 000:- i månaden inom vården.

Jag tycker inte 20 000:- är sååå lågt med tanke på att hon var ledig 8 veckor i somras och 2 veckor nu i jul med full lön..

#15 Tre bra skäl att bli lärare - juni, juli och augusti…

;-)

(Behöver du rättta prov på din lediga tid?)

Vad har du för utbildning och yrke för 16.000:-. En lärare har en högskoleutbildning - att jobba "inom vården" kan ju innebära nästan vad som helst…

Jag unnar absolut lärare 20.000 kr i månaden. Jag skulle aldrig, i dagens läge, ställa mig i skolan som lärare.

Som Anders har skrivit är miljön inte optimal på något sätt, dock har jag för dålig kunskap om vad som gjort att det blev som det blev. Men grunden är väl som vanligt, att den som inte hänger med i utvecklingen blir frånåkt. Är man inte med i matchen när klasserna börjar bli större, samhällsproblem (på vissa ställen i alla fall) ökar och det därmed blir mer och mer barn med sociala problem som går i skolan, så hinner man aldrig hämta upp dem och sätta in åtgärder.

Och när man väl börjar bli frånåkt, är det svårt att hämta in avståndet.

Anders skrev:
För en gångs skull har vi ju fått en minister som brinner för skolfrågor.

Här i Malmö är det våra skolor som brinner. Av de kostnader Malmö kommun haft för bränder det här året, så är 30 av 55 miljoner bränder i skolor.

Och det känns fruktlöst, nu i nyårstider, att vända på det. Hoppas 2008 blir ett bättre år. På många plan.

#17 Skolbränder beror väl på kriminalitet men det finns ett tydligt samband. Vårt samhälles rädsla för att sätta upp regler och se till att de efterlevs.

Jag tror inte vi gör "de svaga" någon tjänst genom slapphänthet och kravlöshet. Jga tror tydliga regler och krav tvärtom är en stor hjälp just för "de svaga".

# 16 Tja, min vännina gör sådant under dagen på håltimmar och så har de även en hel betald dag som de inte har lektioner på.

Vet inte om jag minns att lärarna bodde i fina villor. Jag kommer inte ihåg alls hur de bodde. La nog inte märke till det. 

Inom vårdyrket så kan man tjäna ca 16 000 trots utbildning. Ja, inte på högskolan förstås. Men en nyutbildad sjuksköterska tjänar mellan 17000-18500, så några jättelöner är det inte tal om. En sjuksköterska med lång erfarenhet ligger lönemässigt runt 24000:-. För att bli sjuksköterska går du på högskola i 3 år. Dessutom, inte att förglömma, så kan man ha oturen att få sänkt lön om man innan sjuksköterskeutbildningen jobbat som undersköterska i några år och då kommit upp i lite högre lön.

#18 Visst är det det så. Problemet idag är att det finns för mycket ungdomar med för lite att göra, och som samtidigt har total avsaknad i brist på respekt för samhälle, andra människor, ekonomi och myndigheter/vuxna.

#19 Hur man hinner med är väl individuellt, men tanken är väl att lärare får jobba så många timmar de behöver under terminerna - utan övertidsersättning - mot sommar- och julledighet.

Jag noterar att du inte berättar vad du har för utbildning och anställning…

#9 Om skolan förr och då skriver folkpartiet bl.a (från 2005):

"En internationell jämförelse visar att de svenska eleverna har färre läsläxor än eleverna i de flesta andra västländer. I den största utvärderingen av svensk grundskola som någonsin genomförts visar Skolverket att andelen lässvaga elever har ökat kraftigt. Mer än var tredje elev i årskurs nio anses behöva särskilt stöd. Det är en tredubbling sedan 1995."

"Under 2004 visade dessutom flera internationella att svenska elever halkar efter i matematikkunskaper i jämförelse med andra länder."

"Huvudorsaken bakom de skolmisslyckanden vi ser är gymnasiereformen som genomfördes i början nittiotalet. Det uttalade politiska målet var att alla gymnasieutbildningar ska leda till högskolebehörighet. I den nya gymnasieskolan skulle alla utbildningar bli så lika som möjligt. Gymnasieskolan måste innehålla utbildningsvägar både för elever med ambitionen att studera på högskolan och för elever som vill gå ut i arbetslivet direkt efter gymnasiet. Ungdomar är olika och det är trots allt bättre att det finns utbildningar med yrkesinriktade mål, än att alla utbildningar har högt satta teoretiska målsättningar som leder till att många elever misslyckas. I ett internationellt perspektiv framstår denna strävan som avvikande. I nästan alla länder är det en självklarhet att det för äldre tonåringar ska finnas en bra yrkesutbildning."

"En stor jämförelse internationell jämförelse visar att Sverige har sämst klassrumsklimat i hela västvärlden. Inget annat land har lika mycket skadegörelse, stölder, skolk och sena ankomster. Det finns inte en lärare eller en rektor i landet som inte vill upprätthålla trygghet och arbetsro i klassrummen, men skolpolitikerna har under årtionden ryckt undan mattan för varje försök. Lärarnas befogenheter har monterats ned och lärarnas auktoritet i skolan har tillåtits sjunka. Ett tydligt exempel är Skollagskommitténs förslag till ny skollag där de få befogenheter som tidigare fanns nu helt har försvunnit. Det obefintliga politiska stödet till lärare och rektorer som faktiskt vågar ta konflikter med elever och deras föräldrar gör att många drar sig för att ens försöka."

Just gymansiereformen är väl - precis som folkpartiet skrev - det riktigt stora misslyckandet. Tydligt grundat på vänstervärderingar som vägrar acceptera att människor är individer. Helt följdriktigt hörde jag nyligen Ohly försvara reformen. Han trodde fortfarande på tanken att alla ungdomar ska läsa högskoleutbildning.

Jag förstår inte riktigt. Själv upplever jag att mina tonåringar har det bra mycket jobbigare i skolan än vad jag hade. De har läxor så gott som varje dag och inte bara en alltid. Den ena tonåringen som går i 7:an har prov flera gånger i veckan och det gäller hela tiden att ligga i för att klara sig. De har inte betyg, men betygsätts ändå för att man ska veta om de är godkända eller inte. För att bli godkänd krävs en motsvarande 3:a. Det är många rätt på provet det. Över hälften måste vara rätt för att få godkänt, annars är man icke godkänd. Så hårt upplevde inte jag att vi hade det.

Finns det inte program på gymnasiet som är yrkesinriktat? Vi har ju tekniska, vård och reasturang. I alla fall så går du ju ut som uska om du går 3-åriga vårdprogrammet. Det är väl en typ av yrkesinriktad utbildning. Det är ju rätt självklart att inte alla kommer att gå vidare till högskola. Ändå bör ju alla ha chansen att få det, men det lär ju kräva en del baskunskaper trots allt.

Att elever är ouppmärksamma och stökiga beror väl inte bara på skolan. De må ju lära sig något hemma också. Det tycker jag ligger en hel del i föräldraransvaret. Jag kanförstå att det är som det är då många barn går vind för våg och föräldrarna helt enkelt inte orkar ta tag i problemen.

En annan sak som jag också funderat på nu när skola efter skola läggs ner. Det blir så många bussbarn och de måste ju passa skolbussen vilket innebär att de går och driver i väntan på den. Eleverna trängs in i alltför små skolor och miljön blir ju urdålig. Runtikring här där jag bor har flera skolor lagts ner och nu är ytterligare en på gång. Mina barn har fått byta skola 2 gånger p g a nedläggning. Om ett år läggs den skola ner som de går i nu så då blir det att byta igen. Det är lite otryggt för dem det med. 

Jo, nog är det viktigt att tänka på individen och inte tro att alla är likadana.

#24

1. Jag tycker ocskå att det verkar jobbigt att gå i skolan.
2. Alla gymnasielinjer är högskolegrundande. Tycker du att alla elever ska använda sin gymnasietid till att förbereda sig på högskolestudier. Att en del gymnasier är yrkesinriktade hör inte hit. Problemet är att tidigare kunde du ägna din tid på yrkesgymnasium helt åt yrkesförberedelse - efter reformen måste du lägga tid på teoretiska studier för att få högskolebehörighet. Detta leder till att alltför många misslyckas med sin gymnasietid.
3. Du har säkert rätt. Vilket inte hindrar att många lärare uttrycker vanmakt. Man saknar befogenheter. 
4. På många håll där skolor läggs ner startas friskolor. Om kommunen tillåter…
5. Bra.

#25. Kommentar till nr 5…….du vet ju redan att jag tycker det då jag skrivit om just samma skola som du vurmar för, nämligen Montesorri.

#26 :-)