Politik iFokus

Politik

Etikettideologi
Läst 1030 ggr
AndersE
0

Rätten till egendom

En av de relativt tydliga linjerna i blockpolitik - vänster/höger tycker jag är inställningen till pengar och ägande.

Vänster: Är man rik borde man skänka pengar till fattiga. Om man lyckas spara pengar till sina barn är det orättvist gentemot andra barn. Det är alltid synd om de som inte har pengar - de har då rätt till andras pengar. Rika människor borde inte få lämna sina pengar i arv. Andra har rätt till dessa pengar.

Höger: Pengar är en symbol för arbete. Har man mycket pengar har man arbetat mycket. Det är varje individs rätt - och ansvar - hur man hanterar pengar. Om man vill konsumera får man göra det - och ta konsekvensen. Om man vill spara får man göra det - och ta frukten av det. Man har rätt att använda sitt arbete och sparande för att förbättra förutsättningarna för t.ex sina barn.

_________________________________________________________________

Jag tycker äganderätten är helig. Jag tycker kommunismens vilja att konfiskera det som ägs är skrämmande.

Det är viktigt att hitta ett sätt att avväga fördelningspolitik så att den inte påverkar äganderätten så långt att man tar bort motivationen att arbeta.

johan
0
#1

Jag håller helt med dig Anders. Jag egentligen aldrig förstått hur man kan definiera ordet rättvist som att vissa bara ska ge och andra ska förutsätta att få.

Jag håller med om att det är vettigt och klokt att de som tjänar mest betalar mest skatt. Det fyller ett viktigt syfte. Men att kalla det rättvist håller jag inte alls med om.

Jag ser faktiskt ingen anledning till att jag har skulle ha någon självklar rätt till pengar som någon annan jobbat ihop, ärvt eller vunnit på Lotto.

Mvh // Johan

Erik
0
#2

Håller med, även om jag skulle vilja påstå att pengar representerar värde snarare än arbete. Man kan arbeta länge och hårt utan att tillföra mycket värde - och följdaktligen inte tjäna så bra. Man kan också arbeta mer effektivt, och tjäna oerhört mycket på en relativt liten arbetsinsats.

Som jag ser det är det Ok. Tillför man mycket bör man också få mycket för det.

Maximilien
0
#3

#0. AndersE skrev: "Vänster: Är man rik borde man skänka pengar till fattiga."

Fel. Det där är högerpolitik och kallas "välgörenhet".

Maximilien
0
#4

#0. Om äganderätten är helig utesluts all beskattning. Eller?

AndersE
0
#5

#3 Bra påpekande!

#4 Det finns nog många som tycker det! Sådana som kallar beskattning konfiskering.

Jag kan hålla med då det gäller t.ex arvsskatt. Det är mina pengar, jag har skattat när jag tjänat ihop dem - att beskatta dem en gång till när jag dör tycker jag berör "heligheten". Förmögenhetsskatt tycker jag inte lika illa om - men man kan resonera liknande.

Däremot tycker jag inte beskattning av inkomst berör det "heliga ägandet". Beskattning kan ju ses som en avgift för samhällets tjänster. Att vi solidariskt delar på det enligt principen högre inkomst ger högre avgift ´har jag inga problem med.

Man kan ju också tänka som så att ägandet inte inträffar förrän inkomsten är beskattad…

Maximilien
0
#6

#5. Jag har stor förståelse för dem som anser att beskattning är lika med konfiskering, eftersom beskattningen verkställs utan hänsyn till vad de skattskyldiga tycker. Med all respekt, AndersE, är det inte litegrand att blanda bort korten att som du gör påstå att ägandet inte inträffar förrän skatten är dragen?

AndersE
0
#7

#6 Jag blandar inte bort några kort, men det är OK om du tycker att min logik brister. Kanske är mitt skäl bara känslomässigt, men jag har lättare att acceptera avdraget i processen då jag ska få pengarna, än ett ingrepp (konfiskering) sedan jag hunnit stoppa sedlarna i spargrisen.

Flört

Jag anser att de skattskyldiga "tycker" i form av att de röstar. Då skulle man kunna tänka sig att konfiskering alltid är OK i demokratiska samhällen, men det köper jag inte riktigt.

Jag tycker också att tanken att skatt är avgift för tjänster är logisk. Det som skulle brista är i så fall att avgiften är olika.

ThomasH
0
#8

Anders nu tycker jag att du är lite snett ute. Du menar kommunisterna och inte vänsterblocket? Räknar du Sossarna till vänsterblocket?

AndersE
0
#9

#8 Jo, det är tillspetsat. Jag tycker dock det finns en helt annan inställning till privat ägande även hos (s)-sympatisörer.

Det här inlägget tillkom som en reaktion på åsikter som framfördes i en annan sträng. Det var tydligt att man ansåg att alla som är rika saknar rätt till sina pengar.

bjorsa
0
#10

#5 Anders arv och gåvoskatten är avskaffad .

mvh/bjorsa

Maximilien
0
#11

#0. Ny version.

Vänster: Äganderätten är en relativ rättighet, den är underordnad rätten att leva ett gott liv. Fördelningspolitik är rättfärdigt. Rätten till ett gott liv legitimeras ytterst av den mänskliga självbevarelsedriften.

Höger:  Äganderätten är en helig rättighet. Den är överordnad alla andra rättigheter. Fördelningspolitik är orättfärdigt. Äganderätten legitimeras som naturlig rättighet, inte genom prestation eftersom även ärvd egendom räknas som helig rättighet.

kjersti
0
#12

Eftersom helig har med Gudomen att göra är inte alls fördelnigspolitik  orättfärdig. "Allt vad ni vill att människorna skall göra er det skall ni också göra dem."

Det är en direkt uppmaning till fördelning från HÖGST ort.Oskyldig

Maximilien
0
#13

#12. Ja, det vore ju trevligt om fördelningspolitik och rätten till ett gott liv vore heliga, det vill säga oberörbara.

AndersE
0
#14

#11 Jag håller med. Den för de flesta "höger" självklara rätten att skänka till sina barn är onaturlig för "vänster".

Varav följer att föräldrar även i övrigt - enligt "vänster" - bör ha litet inflytande på de egna barnen. Det vore ju orättvist…

Maximilien
0
#15

#14. Arv kan ses från två håll. Det ena är rätten att ge, vilken följer av äganderätten. Det andra är privilegiet att få utan att prestera. Att få något utan att ha gjort sig förtjänt av det strider mot borgerlighetens moral. Därför vill borgerliga debattörer, inklusive AndersE, se arvsfrågan endast som rätten att skänka. Ett begränsat synfält.

Emellertid. Ovanstående bevisar att den borgerliga äganderätten inte legitimeras genom individens prestation. Den tvingas då söka sitt rättfärdigande någon annanstans. Det som återstår då är naturrätten, ett ord som jag föreslår att AndersE slår upp i en uppslagsbok.

Ida
0
#16

#15 Ett upparbetat arv har ägaren gjort sig förtjänt av genom prestationer. När detta överlämnas till ättling försvinner givetvis inte den upparbetade prestationen och ägaren bör själv ha rätt att välja vem som ska ta del av den.

Antar att du anser det mer rättvist att staten tar hand om det och utövar "fördelningspolitik". Otacksamt för de som valt karriären framför allt, försörjt tusentals människor med sina skatteinbetalningar att dessutom bli av med det man offrat för att överlämna till sina barn.

Maximilien
0
#17

#16. Den som tar emot ett arv har inte presterat något, mer än att ha fötts. Den som skänker arvet kan i sin tur också en gång ha tagit emot ett arv utan motprestation. Ett krigsbyte från 30-åriga kriget kan på så sätt ha vandrat genom generationer av rentiärer vilka inte tillfört samhället någonting.

Då tycker jag så här. Erkänn detta! Den omständigheten att alternativ till arvsordningen kan kritiseras gör inte att ni måste förfalska verkligheten och smuggla in duglighetens och förtjänstens legitimitet i äganderätten. Den finns ju inte.

AndersE
0
#18

#17 Om man tar ifrån människor den starka motivation som "arbete för familj och barn" innebär så får man ett samhälle som är lika effektivt som vilket kommunistiskt samhälle som helst.

Om man istället låter denna naturliga motivation finnas kvar kan man få se något av de fria stater som skapar välstånd åt sina medborgare.

Maximilien
0
#19

#18. Ja, den som fått allt gratis i arv från sina rika föräldrar behöver inte anstränga sig för familj och barn. Allt bara finns där. Arvsrätten minskar den naturliga motivationen.

AndersE
0
#20

Det mest extrema svenska fallet är väl familjen Wallenberg.

Jag tror att de har bidragit mer till svensk välfärd än några andra personer. Om de inte fått lämna något vidare till nästa generation är jag övertygad om att vi hade levt i ett sämre land idag.

Maximilien
0
#21

#20. Motivation kan man ha även om man ärvt en massa pengar. Ärvda slantar kan både passivera och aktivera.

AndersE
0
#22

#21 Jag tror absolut du kan ha en poäng i att motivationen kan försämras av ärvda pengar. Den negativa effekten kan aldrig uppväga den positiva som skapas av att man vet att det man åstadkommer kommer familj och barn till godo.

AndersE
0
#24

#23 Det funkar inte att länka till Wikipedia av någon anledning. Men Wikipedia och skriva in "naturrätt" i sök fungerar…

Artikeln var intressant. Jag är lite kluven till företeelsen som sådan…

Jag kan ibland tycka att det känns lite (s). Att tillsätta en utredning, komma fram till en "allmän" sanning och sen strunta i vad folk tycker…

Inlägget är låst för nya kommentarer