#0. Nu hänger jag inte med riktigt och kan ha missförstått (ta det med i beräkningen om du läser vad jag skriver ).

Skulle våld mellan man och man vara värre än våld mellan man och kvinna? Livslånga men där våld förekommer mellan man och kvinna kan ju, vilket händer, resultera i att kvinnan dör. Mannen slår helt enkelt ihjäl henne, eller tar ihjäl henne på annat sätt. Lika händer ju mot barn. Om man nu inte betänker endast de fysiska menen så tror jag att varenda misshandlad kvinna och barn har psykiska men som de bär med sig genom hela livet. De män som blivit misshandlade av kvinnor, vilket ju också händer, mår nog inte heller särskilt bra.

I artikeln sa stod det att det var 270% ganger vanligare med vald mellan man. Och av dessa fall var risken att offret led av nagot fysiskt med 3 ggr vanligare for man an kvinnor.
Det som papekades i artikeln var att man riktade forskningspengar pa ett felaktigt satt. Detta eftersom man bestamt sig for att vald mellan man och kvinna ar varre an mellan man och man eller kvinna och barn.
Vilket jag maste halla med forfattaren om.. varfor ska man acceptera vald pa grund av offret ar barn eller en man?

#2. Aha. Nej, man ska inte acceptera våld mot någon, oavsett kön och absolut inte mot barn.

Jag kan förstå att det blir fler fysiska men när män slåss mot män, för oftast så slår de ju mot varandra och således skadar de varandra. Kvinnor och barn däremot, blir oftast slagna utan att slå tillbaka och skadorna blir därför på ett annat vis.

Men "större delen av statens pengar" handlar det väl knappast om utan snarare större delen av statens pengar som satsas på forskning/våldforskning? ;)

Jag tror inte att man har tänkt på det sättet när man prioriterat vad för typ av forskning man ska ägna sig åt. Givetvis vore det kanske bättre att lägga krut på mäns våld mot män och försöka stävja det, om det nu är både vanligare och ger större skador, men mäns våld mot kvinnor och barn har en annan moralisk och politisk sprängkraft tror jag.

Det är väl så enkelt som:

• Jag blir inte så upprörd då jag läser om att två män varit i slagsmål och någon skadats.
• Jag blir väldigt upprörd när någon starkare misshandlar en svagare.

#4 :) Sjalvklart menade jag att skriva den storre delen av statens pengar i valdsforebyggande forskning.
#5 Ja man borde tycka sa, men vald mot kvinnor ar tydligen varre an mot barn och andra man.

Fast ändå så känner jag att våldet mot kvinnor och barn är värre, då de har svårare att försvara sig.

#7 Har inte barn som blir misshandlade av sin mamma lika svart att forsvara sig? Och tydligen sa pekar statistiken pa att man ar de som har svarast att forsvara sig.

Jag blir lite illamande, det ar lite som att man accepterar att man brukar vald mot andra sa lange som de ar barn eller man.

#8. Men snälla Charlie, var har jag sagt något annat. Jag säger ju att jag känner att våldet mot kvinnor och BARN är värre. I #3 skriver jag också om det. Det spelar ingen roll vem som utsätter barn för våld, det är lika illa oavsett om det är en man eller kvinna. Något annat har jag inte påstått. Läs vad jag skriver (tydligen något man inte behöver göra här innan man kommenterar).

Jag tror ändå att de fysiska skadorna blir mer när män slår mot män just för att de slåss med varandra. Kvinnor och barn har svårare att försvara sig. Kvinnor som blir slagna av män slår sällan tillbaka (då de skulle bli ännu mer slagna) och barn som blir slagna av en vuxen kan inte slå tillbaka. Dessutom tror jag att de psykiska menen är bra mycket större än de fysiska.

Inte heller ska man glömma att mörkertalet är stort, särskilt vad gäller misshandlade barn. Vad jag har förstått så är antalet anmälningar gjorda av män som misshandlats av män mycket högre än av kvinnor misshandlade av män. Det beror förmodligen på att de flesta misshanldade män inte känner den som misshandlat dem medan kvinnorna oftast blir misshandlade av sina män. Då har vi ju ett stort mörkertal som kanske inte tas hänsyn till i den artikeln du läst.

Funderar också lite över vad som menas med "Detta trots att denna typ av våld är avsevärt mindre frekvent och oftast resulterar i mindre skada för den utsatta" som står i artikeln. Menar de med dessa ord de, av män, misshandlade kvinnorna? För inte är skadorna där särskilt små precis. Det låter som om man fått en liten örfil eller nåt.

Lite från brottsförebyggande rådet. Där tycker i alla fall jag inte att det är så lite kvinnor som faktiskt dör av våldet varje år, och fler hade det tydligen varit om det inte satsas rätt hårt på denna fråga.

Personligen tycker jag att det ska satsas mest på barnen. Det är de som bör få växa upp i tryggehet och har framtiden för sig. Det är de som är vår framtid. Men det ena utesluter ju inte det andra. Det går ju en tråd igenom man, kvinna och barn.

#9 Ar det inte konstigt da att miljonstals av skattepengar satsas i att forska varfor man slar kvinnor istallet for att satsa dessa pa att forsoka stavja alla former av vald?

Enligt Bra. sa ar det alltsa 17% av alla valdsbrott som ska ha majoriteten av alla "valdspengar".

#10. Vad jag förstår så satsas det väl på andra typer av våld också, fast den största delen går till könsrelaterat sådant. Jo, självklart ska alla former av våld stävjas, för våld mot en annan människa, oavsett, är oacceptabelt.

Jag har försökt något som stöder det som artikeln handlar om, men har inte hittat något ännu. Jag vill ha lite mer fakta än bara från en tidning från Boston.

Jag hittade detta oa min forsta sokning
http://www.fhi.se/templates/page____5753.aspx

, har nog använt fel sökord förstår jag. Tack för länken och nu ska jag läsa den.

Fast det står ju ingenting om hur detta ställs i jämförelse med annan typ av våld. Eller förstår jag fel nu?

Men kan det inte vara så att mäns våld mot kvinnor i större utsträckning leder till mord?

Nej inte om man tittar pa statisken av offren sa ar nastan 2/3 man som mordas.

Ja men, skillnaden är att ca 90% av brotten som begås är just av män. Om man som BRÅ skriver, har 100 mördade personer så är 17 av dem kvinnor som slagits ihjäl av sina män. Det är rätt mycket. Jag tror inte det är så enkelt som artikeln vill göra gällande.

Just nu diskuterar man på "Ekdahl" de 8 mystiska balkongfall som inträffat under ett år. Dvs. 8 kvinnor som av någon anledning fallit utför balkongräcket och trots att man misstänkt hedersrelaterat våld har inget lett till dom (eller ens till åtal vad jag förstår).

#19. Ett av "fallen från balkong" var väl en våldsam son som slängde ut sin mamma. Vad jag förstod var han påverkad av narkotika.

#19 Det är möjligt. Jag tycker dock att även 7 balkongfall är 7 för många.

#21. Ja, det är självklart. Det var ju inte så jag menade heller. Hm, här kan man ju se hur fel det kan bli när man fattar sig kort. Det var menat som ett tillägg till det du skrev. Inte att det var bättre eller sämre på vilket sätt eller av vilka kvinnor kastas ut. Det är lika vidrigt hur det än sker. Jag ville nog mer ta det exemplet för att belysa att det händer även om det inte är hedersrelaterat. Annars är väl risken den att man lätt tror att det bara är sådana brott som begås.

Jag satt och letade lite på internet ang detta och såg bl a att en gravid ung kvinna knuffats ut av sin man. De hade f ö fler barn. Det framgick inte av artikeln om det var hedersrelaterat eller inte.

Allt våld är för mycket våld. Jag har mycket svårt för misshandel av kvinnor och barn, oavsett om det är inom eller utom en relation.

Men mäns våld mot män innebär inte nödvändigtvis att det är män som slåss mot varandra (typ huliganer osv). Det innebär lika ofta att en helt oskyldig man blir misshandlad oprovocerat.

Den sortens misshandel leder procentuellt oftare till svårare skador för män än det våld män utövar i en relation mot kvinnor.

Anledningen är "enkel". I gatuvåldet bryr sig inte gärningsmannen om ifall någon i efterhand ser att offret är skadat.

I en relation så är det sällan så att att mannen slår i raseri och okontrollerat. De män som utöver våld mot sin kvinna är oftast väldigt väl medvetna om att det gäller att slå på ställen som inte medför att det behövs sjukhusvård och att det inte uppstår märken som syns. Det är t.ex. väldigt ovanligt att de slår knytnävsslag mot ansiktet, vilket är bland det vanligaste i gatuvåldet.

Det är intressant att det finns modeller med frågeforumlär som man skall fråga en kvinna som blivit misshandlad av sin man för att undersöka risken för att det händer igen och ge ett underlag för eventuellt skyddat boende.

Motsvarande formulär finns inte för män som blir slagna av kvinnor. Man skulle kunna tänka sig att använda samma formulär, fast det spelar ingen roll. Det finns inga skyddade boende för män som blir slagna… (mig veterligen).

Misshande l mot barn är givetvis det som är svårast at aceptera.

Våld mellan kvinnor eller män kan ju verka vara något av detsamma kanske.

Men med "livsvaraiga men" kan man mena mycket. och jag vet inte hur dom statestiker som desa påståenden bygs på har utarbetats, eller om det finns fler statistiska dokument at tillgå exempelvis.

men jag kan tänka mig att det ligger till såhär, att män som drabbar samman ( på "maskulint" mane´r…..) kanske har en tendens till at ge varandra det dom förmår EN ENDA GÅNG, vilket kanske kan resultera i väldigt tydliga men som är livsvariga, medans mäns våld mot kvinnor kanske sällan är av den typ att man klipper till med järnstänger i huvudet, eller kniv etc. men att man kanske UPREPADE  gånger ger en samleverska ett antal örfilar, en magsusare, något som ger blå¨märken ellerr liknande. Men att våldet där är just konternueligt. Konternueligt våld kan ofta vara minst lika skadligt, som engångsvåld, även om dom rent fysiska tecknen inte är så utalade. själva kränkningarna, osäkerhetten, det bristande självvärde, som det resulterar i är ju också men av våld. Mycket av det kanske sker i hemmet, och man räknar kanske med ett stort mörkertal (?)

Det är ju en ANLEDNING till att vi har kvinnohus, och att ingen riktigt har krävt manshus ännu……..män som mishandlar varandr gör det noginte så kontenuerligt.

Man får nog räkna med att en man som misshandlar sin samleverska ofta är mindre lämpad att ta hand om sina barn. Om kvinnan också bryts ner av det, så går det kanske ofta ut över barnet också eftersom det då kanske resulterar i två psykistkl labila föräldrar.

Kraftigt dysfunktionella familjer kan kanske samhälleligt sett vara et större problem än  i sig (?)

Säg nu att en stor del av slagsmålen kommer från någelunda samma män exempelvis, och att mnånga avdem har annan kriminell belastning…… då är det kanske kriminalitet generellt man ska åtgärda(?) Det kanske ligger gömt i andra åtgärder. jg vet heller inte till vilka åtgärder dom påstådda pengarna går. Det är lätt att se skevheter iett system, men kanske skall det mer fakta på bordet innan man dra allt för förhastade konklussionere…..

Jag säger altså inte att det ligger till si eller så; jag bollar bara med lite tänkbara möjigheter.

Samtidigt ligger nog en del av det här i tiden.

Jag är inte någon rabiat motståndare av all feminism i alla dess utformningar, men menar att det finns yttringar av den som jag har väldigt svårt att ta……. Just nu har dena ideologi vind i seglen, och inte minst vänsterflygeln har tagit den till sig ganska okritiskt, speciellt i Sverige ! Många folk på vänsterkanten rättade nog inn sig, och tog upp kampen om vem som kunde försvara de kvinnliga rättigheterna, bäst i kampen mot F!.

Jag tror vänstern ofta hade lite svårt att se, vilk av F!:s krav som var rimliga, soch vilka som endast var skenbart radikala, ellerrimliga.

jag är annars i grova drag positivt sinställd till kvinnorörelsen, ochtycker den har en självklar plats på vänsterkanren. Men när Scyman börjar tala om manslöner, osv går hon för långt. Dit sk vi inte följa henne ! Sådana saker kan också påverka de stämningar som förvrider ekonomiska beslut. (Fast jag har ju väldigt svårt att tro att NUVARANDE regering har överansträngt öronen för att få in kvinnorörelsens röst förståss)

Men det finns kanske tvp sidor och förklaringar ?

Mörkertalet är enormt för misshandlade kvinnor,  jämförelsevis med mörkertalet för misshandlade män.

Det som är svårt när man diskuterar så här är att ex vis Charlie har en tendens att se allt i svart eller vitt. Antingen är det så eller så är det inte det. Jag skriver om misshandlade kvinnor längre upp och länkar också till lite siffror om det och pratar om mörkertalet och varför det finns ett så stort mörkertal. Då kommer frågan, från Charlie, ungefär som om jag tycker det är ok att slå barn??????? Vilket jag självklart inte sagt och absolut inte tycker. I min värld är det inte ok att slå någon, inte ens sina djur. Fast man må ju kunna analysera lite och ifrågasätta var den som skrivit artikeln hittat sin information. Men själva diskussionen faller ihop som ett korthus om man inte kan spinna vidare på olika orsaker till varför det är som det är.

Detta med att män slår på män och att deras våld är grövre har jag också funderat på, vilket jag skriver längre upp. Mäns våld mot kvinnor är mer "raffienerat" och som sagt, de slår på ställen där det inte ska synas och om det syns så ljuger kvinnorna till omvärlden och säger att det är något annat. Män slår inte bara en gång (inte de som misshanldar kvinnor) på sin kvinna, de slår hela tiden. De skadorna som det innebär finns, skulle jag tro, inte med i den rapporten som artikeln handlar om

Lika är det med barn. De barn som misshandlas av sin pappa/mamma eller båda två märks inte så väl. Det är de extrema fallen som kommer fram i ljuset. Då föräldrarna uppsöker läkare p g a allvarliga skador t ex. Barnen säger ingenting till någon om att de blir slagna. De håller tyst och tar emot alla slagen.

Man bör inte glömma att en kvinna som blir slagen av sin sambo (vilket oftast är fallet) är så hotad att hon inte vågar berätta för någon. Ofta är hon hotad (i de fall barn finns med i bilden) med att barnens liv är i fara om hon så mycket som öppnar munnen. Dessa män är kapabla att grabba tag i ett av barnen och hålla den i en utsatt position så att kvinnan blir livrädd. Han hotar henne till livet, han hotar barnen till livet, han hotar alla hennes släktingar till livet. Givetvis bara så att hon hör det. Lika gäller för misshandlade barn. Här är en stor anledning tll att mörkertalet är enormt.

Därför är det så viktigt med information och kommunikation så både kvinnor och barn förstår och vågar berätta för någon om sin situation. Män som slåss med varandra är mer benägna och prata om det då de oftast har slagits med någon som de inte känner. T ex på krogen. Sen finns självklart undantagen som bekräftar regeln som i allting annat. Självklart ska även misshandlade män har rätt att få hjälp. Forskning om våld bör ju innefatta all typ av våld.

Men svart eller vit är inte denna fråga. Det är så mycket som finns däremellan.

Nu menade inte jag att manshusen skulle vara för de män som blir påpucklade av andra män ute på gatan vid ett engångstillfälle.

Jag menar de män som i en relation blir förtryckta och misshandlade (det är precis samma fenomen, bara inte lika vanligt som när män gör det mot kvinnor). Det finns ingenstans för de att ta vägen.

Dessutom glömmer man ofta bort de homosexuella relationerna. Män slår män där, och kvinnor slår kvinnor där. De kan dessutom ha det lite svårare då homosexuella ofta inte är lika accepterade som heterosexuella.

Det jag har funderat på mycket är varför det finns en speciell lag för just kvinnor som råkar illa ut i den här typen av relationer (grov kvinnofridskränkning). För män heter det "grov fridskränkning". Kunde det inte gjort det för alla? Det heter ju inte kvinnomisshandel (i lagtext) eller kvinnomord.

I Malmö (som fått utmärkelse i Europa för bästa preventiva arbete mot just relationsvåld med kvinnor i fokus) så startar inom kort (eller om det redan har startat) det första manskriscentrat.

Det är dock inte för misshandlade män, utan för misshandlande män. Jag tycker det är mycket bra. Det innebär att det inte är offret som måste fly lägenheten till skyddat boende, utan att man kan flytta den som begår gärningen. Och att den dessutom kan få hjälp. Givetvis är inte detta något alternativ till att bli gripen av polisen om de är på plats, men det kan vara ett alternativ efteråt.

Och sedan, för att slippa påhopp eller frågan. Nej - även om det misshandlas i homosexuella relationer och även om män misshandlas av kvinnor, så är det inte ok att män misshandlar barn eller kvinnor. Det är inte så jag menar. Det jag vill ha fram är dock att problematiken är exakt densamma, och möjligen skulle man nå bättre sammanlagda resultat om man tittade på helheten istället för bara vissa delar.

Vi får inte glömma i sammanhanget att stora delar av den feministiska rörelsen motarbetar allt som är i linje med behandling av män som slår. Detta eftersom det talar för sjuka individer och inte en könsmaktordning som ju stipulerar att alla män slår…

//Zac, antifeminist

Om man nu lämnar de feministiska rörelserna därhän ett tag, för alla feminister är inte galna WiktZac, och tänker rent generellt så är det nog så att våldet som sker inom hemmet inte märkts förut. Det är ju först på sista tiden man faktiskt uppmärksammat denna typ av våld och gjort något åt det. För inte så länge sen var det en skam som man överhuvudtaget inte pratade om (för många). Det sitter fortfarande kvar denna skamkänsla och tar nog tid innan vi förstår att det är ok att berätta om det.

Lika är det nog för män som misshandlas av kvinnor. Hur vanligt är det att de öppet berättar om det? När påtryckningen blir så stor att det kommer att lagstiftas om det? När även dessa men får sin tillflyktsort? Det kommer att komma, men det tar sin tid att ändra på fördomar och rädslor. En man som säger sig bli slagen av sin kvinna har det nog inte så lätt om han berättar detta för andra män. Jag kan tänka mig att han får höra ett och ett annat glåpord.

Det är inte så länge sedan det var helt ok att slå sina barn. Inte sönder och samman naturligtvis, men aga fick man och ingen reagerade på det. Inte heller var reaktionen särskilt stor om en man slog sin fru. Man blundade helt enkelt. Idag är det inte ok längre, tack och lov, men det tar sin tid att ändra på samhällets syn både vad gäller män, kvinnor och barn.

Det är, som sagt, inte ok att avända sig av våld oavsett vem man slår.

En röst från, vad jag uppfattade på 80-talet - grymt stark och aggressiv framtoning. Starkt, det måste vara oerhört svårt att gå ut som man och berätta om övergrepp och våld.

#28 Förresten skulle jag nog skrivit feminist-tokorna istället för feministrörelsen. Problemet är väl att de dessvärre i mångt och mycket har kidnappat hela rörelsen och gjort feminismen till ett perverterat och vanställt ord - så låt oss prata jämställdhet mellan individer istället! ;o)

//Zac

#29. Jämställdhet mellan individer……….ja, det låter riktigt bra tycker jag .

En bra länk var det också. En stark man.

Misstänker att du har rätt när du säger att "Mörkertalet är enormt för misshandlade kvinnor" Och som sagt tror jag också att det psykiska lidande som kontenuerlig misshandel kan orsaka är minst lika hemsk som ett synligt ärr !

Det handlar ju om upffattningen av sig själv,sina egna krafter, sitt eget värde osv.

Jag tror också att det är mycket värre att bli slagen av någon som påstår sig "älska" en, elle liknande, än av någon som slår en för att han tycker att man är "ett j…a svin" (före misshandlen, och efter) det kan man ju åtminstånde värja sig mot lixom…..

Däremot tror jag (som man )inte att män (nödvändigtvis) skulle få glåpord efter sig för att dom blivit påpuckalde, av en kvinna. Det kanske förekommer i vissa miljöer….Men jag tror att dom flesta män skulle kunna hitta andra män att anförtro sig åt, som skulle kunna snacka på ett förnuftigt sätt om saken.

Men problemet är kanske mer den reaktion man ängslas för, snarare än den reaktion, man rent faktiskt skulle riskera att få.

Därtill hör att ett sådant erkännande kan ge ens maskulina identitet ett knäck som heter duga (att bli "slagen av en kärring" !) Även om den traditionella mansrollen även kan innebära en belastning också för mannen, så bjuder den också godbitar !

Jag måste personligen erkänna att jag ofta trivs med förväntningarna om att vara handlingskraftig, autonom, och kompetent ! Visst är det pirrigt ibland, men när man lyckas styrks egot, och självkänslan !!!

Den känslan betyder mycket för den almäna livskvaliten !

Det är DEN HÄR delen jag tror gör at många män skulle förneka att dom blivit slagna av en kvinna !

Jag tror att man bär omkring på dom här machoidealen i mycket högre utsträckning än man själv tror - vare sig man vill eller ej ! Det har att göra med upfostran, och de attityder man har omkring sig, och som ofta manifesteras i väldigt subtila uttryck, men det finns där HELA TIDEN. (reklamen med mannen, med "hår på bröstet", som tältar i djungeln, filmdeckaren, som går sin egen väg, Joe Satriani, som hanterar guran på scenen, och farsan som lagar cykeln åt en osv.) Inte heller dom män som betecknas "mjukmän", går fria - lika lite som kvinnosakskvinnor, kan svära sig fria från det bagage, som dom släpaar på som förljd av sin socialisering till "kvinnor".

(Och detta skall INTE tolkas som att jag motsätter mig att kvinnor är feminina, och män maskulina - men det är en diskussion omkring VAD SOM EGENTLIGEN ÄR maskulina och feminina drag….)

Däremot tror jag egentligen inte att DET ÄR så vanligt att kvinnor slår män, som omvänt.

Jag har sett åtskilliga förhållanden, där mannen slagit kvinnan, (där det hr förnekeats, eller tonats ner, och dolts) Jag har också sett några förhållanden, där båda två har bidragit med sin andel….. Men jag har aldrig uplevt en man som gått runt med oförklarliga blåmärken på armar, och hals. Men i den mån det förekommer är det givetvis lika illa !

Glöm inte att kvinnors våldsanvändande är betydligt mer socialt accepterat. Att en kränkt kvinna har rätt att ge sin antagonist en lavett, men om en man skulle göra det… Oj!

"Varje år faller omkring 100 personer offer för dödligt våld, varav en tredjedel är kvinnor. Omkring hälften, det vill säga 17 av dessa kvinnor, dödas av sin make, sambo, fästman eller pojkvän. Den nivån har varit stabil sedan början av 1990-talet, men jämfört med 1970-talet har det dödliga våldet minskat med mellan 20 och 30 procent."

(Källa.) 

En uppdaterad undersökning som dessutom med all tydlighet pekar på att det INTE är ordinära män som slår.

"Det finns, sedan trettio år tillbaka, en omfattande forskning som bedövande tydligt visar att kvinnor slår sina män minst lika ofta som tvärtom (som t ex även Gill & Remahl i Gävle kommit fram till).

Över 100 representativa undersökningar visar detta, samtidigt som inte någon visar att män skulle vara de som slår mest i förhållanden. Tvärtom, så förefaller det som att kvinnor slår något mer, att de tillfogar svårare skador och att de är snabbare att ta till våld än män."

(Källa.)

Nu vill jag absolut inte svartmåla det motsatta könet som (tok-)feminister gör, jag vill bara peka på de obefintliga könsmönsterna - de som bara syns om man blundar med ena ögat och oavbrutet väljer data selektivt. Människor som slår är individer med ett eller annat fel, det finns säkert tydliga mönster om man tittar nämre, men kön är alltså inte ett av dem…

//Zac

Tja, jag tror ju att kön är ett av anledningarna till att misshandel förekommer. Kanske inte kön i den benämningen att det är just en kvinna, utan att det oftast är kvinnan som är svagare rent fysiskt och, viktigt att komma ihåg, barnen som då är ännu svagare. Den som slår är ju inte riktigt som den ska (om man uttrycker det milt) och den slår på den svagare, på den som han kan manipulera dit han vill. Hota och skrämma till tystnad. Den typen, som då oftast är män, skulle aldrig ge sig på en annan man med risken att få ett kok stryk som heter duga.

En "ordinär" man, som jag antar är detsamma som en man vid sina sunda vätskor, har ju ingen anledning att slå. En ordinär kvinna slår ju inte sina barn heller. Ordinära människor springer väl, förmodar jag, inte runt och pucklar på varandra. Det är väl mer de som har någon typ av problem som tar till våld i alla möjliga och omöjliga sammanhang.

Jag tror inte alls att kvinnor slår sina män oftare än tvärtom, som det sägs i den undersökningen du tar upp i #32. Även om det händer. Inte heller att de tillfogar större skador än män som slår sina kvinnor. Här tycker jag det verkar som att de som gjort den undersökningen gör som många feminister. De tar helt enkelt och överdriver. Fortfrande är våldsbrott till 90% utförda av män (all typ av våld inräknat då).

Jag har sett mycket våld, mycket p g a mitt yrke, och i huvudsak är det män som slagit. Då inte bara kvinnor, självklart, men ofta, alltför ofta. Har också sett det omvända,men inte alls lika ofta. Det som jag däremot sett  och vet är att kvinnor är mer utstuderade vad gäller det psykiska våldet, där inte slag förekommer, men de knäcker mannen totalt. Männens våld är mer fysisk tillsammans med den psykiska manipulationen och hot. Barnen är utsatta av både våld från pappa/mamma eller båda två. De är dessutom vittnen till sin pappas misshandel av mamman (eller tvärtom) dessutom manipulerade och hotade till tysnad. Det är så sjukt och så fruktansvärt och jag kan inte för mitt liv ens förstå att man, som här, sitter och diskuterar vem som slår mest eller vem som får mest fysiska skador och glömmer bort de psykiska menen som är något man bär med sig genom hela livet. Spelar det någon roll egentligen……..våld är våld oavsett vem som slår mest och hårdast, det är vidrigt och alla resurser som finns borde sättas in på att stoppa våldet.

Det är otaliga kvinnor jag pratat med och försökt få att anmäla sina skador, men inte lyckats. Då de är livrädda för sina män. Många av dem är så rädda för vad mannen ska göra med barnen, då han hotat att skada dem om kvinnan berättar det allra minsta. Det är något så vidrigt. Jag kan tänka mig att detta är något som Marnyman har erfarenhet av i egenskap av polis. Att rycka ut vid olika typer av misshandel och sen inte kunna göra så mycket åt det då den misshandlade försöker släta över problemet.

WictZac. Den länk du tagit fram från BRÅ har jag med i inlägg #9 och själv tycker jag det är ruskiga siffror.

När man är intresserad av vem som slår vem mest, handlar det väl om hur man ska fördela olika resurser. Om man har ett slags våld, som har varit dolt (exempelvis våld inom familjen) som plödsligt blir mer synligt, finns det väl anledning att kartlägga det, för att se hur olika resurser skall fördelas, och hur olika insatser kan riktas - Det är ju en ekonomisk fråga……

I Danmark har man exempelvis tagit fram en brochyr, som råder män med våldstendenser att själva söka hjälp, och upmanar kvinnor at anmäla. Brochyren försöker avdramatisera erkännandet av probelmet, (men inte problemet i sig) och förklarar att terapåi ofta har effekt…….

Men visst är det rent principiellt riktigt att "våld är våld" oavsett vem som slår.

Bortsett från den detaljen känns det som att det efterhand Är MIN TUR  att rosa blombuketten för ett intresant, nyanserat, förnuftigt inlägg ! ! !

Jag skrattade när jag läste om dom här "ordinära" männen. (Jag ser bilden framför mig av hur "normala" mäniskor närmast går runt och slår varandra på gatorna, när dom inte får som dom vill….. ) Givetvis är det något som är fel när man misshandlar folk. Kanske är det mer eller mindre "normalt" att en mäniska får spel en gång var tionede år eller så, och inser efteråt att han har gått totalt överstyr. Men om vi talar om folk som regelbundet misshandlar någon, eller gör det bara tre gånger under ett års tid - då har vi definitivt att göra med en mäniska med psykiska/sociala probelm - en mäniska som ska ha hjälp !

I dom om förhållanden som jag talat om tidigare har det typiskt handlat om att tjejen har kommit med ett nytt blåmärke, på ett nytt ställe varje gång man har mötts. Eller att snubben inte ens dolt det. (Det har då vartit tal om käftsmällar med falt hand, som kanske inte gjort så ont rent fysiskt, men det har handlat om en attityd, som gör ont, och om ideliga uprepningar )

När man är intresserad av vem som slår vem mest, handlar det väl om hur man ska fördela olika resurser. Om man har ett slags våld, som har varit dolt (exempelvis våld inom familjen) som plödsligt blir mer synligt, finns det väl anledning att kartlägga det, för att se hur olika resurser skall fördelas, och hur olika insatser kan riktas - Det är ju en ekonomisk fråga……

I Danmark har man exempelvis tagit fram en brochyr, som råder män med våldstendenser att själva söka hjälp, och upmanar kvinnor at anmäla. Brochyren försöker avdramatisera erkännandet av probelmet, (men inte problemet i sig) och förklarar att terapåi ofta har effekt…….

Men visst är det rent principiellt riktigt att "våld är våld" oavsett vem som slår.

Bortsett från den detaljen känns det som att det efterhand Är MIN TUR  att rosa blombuketten för ett intresant, nyanserat, förnuftigt inlägg ! ! !

Jag skrattade när jag läste om dom här "ordinära" männen. (Jag ser bilden framför mig av hur "normala" mäniskor närmast går runt och slår varandra på gatorna, när dom inte får som dom vill….. ) Givetvis är det något som är fel när man misshandlar folk. Kanske är det mer eller mindre "normalt" att en mäniska får spel en gång var tionede år eller så, och inser efteråt att han har gått totalt överstyr. Men om vi talar om folk som regelbundet misshandlar någon, eller gör det bara tre gånger under ett års tid - då har vi definitivt att göra med en mäniska med psykiska/sociala probelm - en mäniska som ska ha hjälp !

I dom om förhållanden som jag talat om tidigare har det typiskt handlat om att tjejen har kommit med ett nytt blåmärke, på ett nytt ställe varje gång man har mötts. Eller att snubben inte ens dolt det. (Det har då vartit tal om käftsmällar med falt hand, som kanske inte gjort så ont rent fysiskt, men det har handlat om en attityd, som gör ont, och om ideliga uprepningar )