:)
jag tror att du missförstått lite, eller ska jag säga missuppfattat.
Jag har också blivit påkörd på vaderna av en barnvagn nån gång. Men jag har inte direkt antagit att personen gjort det av elakhet. Jag har sagt Aj, högt och antagit att denne är väldigt ovan/klantig på att framföra nämnda fordon.
Och hoppats att vederbörande kanske lärt sig liten läxa om hänsyn, att vara lite mer försiktig i framtiden eller att överlåta på nån annan person i familjen att skjutsa vagnen i fortsättningen…

Många saker i världen som från ena hållet kan uppfattas som ren ondska, egoism eller illvilja, kan ju vara rent misstag eller oförstånd som leder till att nån annan drabbas.

Bra att du tog upp ämnet, så fick ju jag chansen att ge respons på det…
så kanske du eller nån annan läsare fått upp ögonen på att det finns många mera gråskalor än bara svart/vitt.

Jag tror att det kan handla om båda delarna, dels ouppmärksamet, dels brist på respekt.

Självklart kan man råka gå gå på någon, inte se sig för med barnvagnen eller ha bråttom på ICA, men det finns faktiskt också en hel del hänsynslösa människor!

Man avgör dock ganska enkelt om personen i fråga är hänsynsfull eller inte beroende på om den över huvud taget ber om ursäkt eller inte. En del verkar inte se eller höra någon annan runtom sig och då är kan man gå ut när inte annat folk är ute tycker jag.

Ytterligare ett skäl är nog rädsla. Många människor är rädda att tilltala "främmande". Även ett litet "ursäkta" kan vara svårt.

Jag ser sällan folk som "klampar på" utan hänsyn. Men ofta folk som smyger/småknuffar med nerslagen blick.

Det är nog lite svenskt…?

Sen finns det en annan förklaring. Många människor verkar ha svårt att se hela världen. Man är så fokuserad på det man själv gör att man inte har någon helhet. Syns tydligast bland bilister. Att man inte blinkar beror nog sällan på hänsynslöshet - det är snarare oförmåga att se att man kan hjälpa andra. Hela koncentrationen går åt att framföra egna bilen (och tala i mobiltelefonen…)

Ja, är dom inte uppfostrade/vana vid att säga ursäkta, förlåt - eller tack när jag hållt upp dörren åt någon - så är det nog rätt svårt att klämma ur sig det när dom står där o skäms (utan att våga visa det)

Och å andra sidan att dra till med ett platt: "ursäkta" utan att egentligen mena det…? ska man uppfatta det som att dom använder det som slentrian, o inte bryr sig? Som folk i andra länder säger "sårri" om allt hela tiden…? bara för att dom vill komma undan och slippa konfrontation

#3 Den där egoismen och stor, tung, bil gör att man tror man är ensam på vägen (och får en falsk säkerhetskänsla i sin fyrhjulsdrivna SUV) är enormt farlig. De inser ju inte att de blir till ett hinder. Och att inte alla andra medtrafikanter ser vad de har för avsikt att göra…
Jag har insett hur många potentiella galningar det finns på vägarna, och har hjälpt till att minska antalet med 1 (alltså: jag har ingen bil längre, åker bara tåg)