Intressant!

Så här spontant tror jag vi måste få människor att jobba längre. Förhoppningsvis med ett smart system som ger en flexibel pensionsålder anpassad efter individuella skillnader.

Pensionen bör som nu baseras på hur mycket man faktiskt arbetat under sitt liv.

Det bör finnas ett grundskydd/pension som omfattar alla, men sen tror jag absolut det kommer att finnas ett intresse för privata kompletteringar. Och det är bra att man själv kan välja hur mycket man vill betala under arbetsåren för att få tillbaka efter pension.

Nu var det här bara snabba tankar kring pensionen..

Jag har också bara snabba tankar här men många som studerar kommer ju inte ut i arbetslivet "på riktigt" förrän kanske vid 25-30-årsåldern och då kanske det är rimligt med förlängd pensionsålder…? Fast samtidigt så har man ju "arbetat" med sina studier men dock inte bidragit särskilt mycket ekonomiskt till samhället.

Sedan håller jag absolut med om att det ska finnas ett skydd för alla människor som av olika anledningar står utanför eller har hamnat utanför.

Jag får fundera vidare…

Intressant fråga ur många perspektiv.

Jag kommer ihåg när jag fyllde 28 år och fick för första gången reda på att jag var med i SPP - Svenska Personal Pensionskassan. När man är 28 år och livet leker så vill man ju inte tänka på pensionen, inte när man har hela livet framför sig med barn, familj, kärriär och allt. På den tiden så bekymrade man sig inte om någonting så långt framöver, speciellt inte med vetskap om att "samhället skötte ju om allting sådant" . Detta var år 1975 då allting såg helt annorlunda ut i Sverige.

I början av 90-talet så blev det väldigt populärt att skaffa sig en pensionsförsäkring. Jag gjorde inte detta eftersom jag tänkte jag hade jobbat fulltid i hela mitt vuxna liv och tänkte göra detta till den dagen jag skulle gå i pension. Men så blev det inte. Jag blåste mig själv på konfekten, blev sjuk och fick förtidspension 1998. Så var det med den trygga pensionen……

Nu är jag ju ett stort steg närmare "ålderdomen" än den gången 1975 när det första kuvertet från SPP damp ner i brevlådan.

Det som är viktigt för mig är att få behålla min förmåga att klara mig själv. Den dagen jag inte kan detta längre vill jag inte veta av.

Att leva länge ska inte ske till priset av en dålig livskvalitet.

Det finns många tankar om detta ämne och det kommer säkert flera från mig.

Om man hojer pensionsaldern och pensionerna eroderas sa maste naringliv och statliga arbetsgivare ocksa andra installning gentemot aldre arbetskraft. Om jag har halsan skulle jag garna kunna tanka mig att jobba halvtid eller sa, men manga branscher ar tyvarr aldersfientliga. Kanske en losning pa problemet ar att arbetsgivare over en viss storlek maste ha en viss andel aldre arbetskraft?

Jag har faktist aldrig förstått det här med att älde har svårigheter att få jobb. Hade jag själv varit arbetsgivare så hade jag (skam att säga kanske) helst anställt någon som inte hade minderåriga barn t.ex som är sjuka ofta.

Att ha möjligheten att arbeta längre genom att trappa ner på tiden är en bra idé.

Sedan finns det ju arbeten som är mer eller mindre fysiskt krävande så att omskola sig "på äldre dar" kanske vore en idé. Eller att fungera som mentor de sista arbetsåren för nya Medarbetare.

För att få människor att arbeta längre upp i åldrar så måste man ju på något sätt göra detta attraktivt och stimulerande.

Haller med att det inte borde vara sa, men det ar ju bara att kolla i reklam/media branschen och finansbranschen. Om jag ska knacka extra maste jag gora nagot helt annorlunda and det jag gjort i arbetslivet. Tror ocksa t ex att en 70-arig sjukskoterska skulle bli ifragasatt, liksom militarer. Trist, men sa funkar det.

Det är lite trist att den allmänna västerländska synen på äldre har förändrats så på några decennier. Förr hade man respekt för de äldre och för deras livserfarenhet, men numera så förpassas man till bänk och duvmatning efter 50.

Fast jag vet många som fortsätter att jobba efter pensionsålder. Det handlar nog rätt mycket om vilket yrke man har och vilken kompetens man har.

De fall jag känner till så är det brist på den kategorin och många passar på att ha inkomster ytterligare en tid, ibland heltid ibland mindre.