#0 Jag tror att konst skulle må bra av att arbeta mer på marknadens vilkor. Mycket konst gör det ju redan - är det något fel på det?

Samma gäller mycket av teater och annan "scenkultur".

Däremot är jag mer tveksam om kultur i allmänhet skulla kommersialiseras. Jag tänker då på museer, bevarande av kulturarv osv.

Där tycker jag det är mer självklart att detta ligger i allmänhetens intresse och att det därför finansieras över skattsedeln. Även om väldigt mycket ju också sköts av föreningar och på ideell basis.

Jag jobbar inom ett par olika kulturyttringar, och skulle aldrig få för mig tanken att söka bidrag för att driva min verksamhet. Jag vill vara oberoende och självbärande för att det ska vara betydelsefullt för mig.

Om det skulle visa sig att fler tycker jag är bra så får jag ju min inkomst. Om ingen vill betala för att äga en tavla, läsa en bok eller lyssna på en melodi som jag kreerat så får jag väl anstränga mig på att bli bättre eller helt sonika byta yrke.

Norrdans i Sundsvall får mängder av miljoner för en stor lokal och att hålla på att experimentera med modern dans och balett inför en krympande publik. Det är alltså subventionerat av alla som inte längre tycker det är en intressant konstform. Det borde vara biljettintäkterna/försäljningsinkomsten som betalar för driften av Dramaten/Operan osv…
Går det inte ihop utan bidrag så måste man börja tänka efter (som ett privat företag) vad det är som man gör fel, för dåliga uppsättningar, för lite reklam, man riktar sig mot fel målgrupp osv. Kanske skaffa privata sponsorer i högre grad…

För kulturbidrag gör nog organisationerna lata, och mindre hungriga på att skapa intressanta saker för allmänheten. Plus att bidragen kanske konkurrerar ut de som är sugna och drivna och kommer med nåt av värde. I Gävle har 2 av 3 av de privatägda konstgallerierna stängt - och ett som drevs av Kommunens Kultur&Fritid stängt - under de senaste åren, pga att ett multiverksamhetshus får feta EUmiljoner varje år)

Tack till Lisbeth och Peter och Nettan bl.a. som är stolta ägare till några av mina tavlor :)

Stora subventioner går till scenkultur som sedan bara besöks av höginkomsttagare…

Varför höjs inga röster mot denna kultursubvention för grupper som borde ha råd att betala själva…?   ;-)

Man kan ju se denna typ av bidrag som en arbetsmarkandspolitisk åtgärd… Fast det skulle nog kulturarbetarna och konstnärerna inte gilla. :)

Oskar

Det finns en annan sida också av saken: t ex inköp av musikinstrument.

Det är dyra saker, det kan vara svårt för en musiker att om något plötsligt går i sönder.

Annars jag håller med att konstnärer ska i större utsträckning leva på sin konst.

Kommuner/landsting hjälper ändå konstnärer genom inköp av konst. Bättre än bidrag!

#5 Fast det finns många yrkesutövare som har dyra verktyg. De går väl att försäkra?

# 2 Shsss avslöja inget precis att jag som sjukpensionär har råd att köpa en tavla. Det kan väcka ont blod. Då kanske somliga vill dra åt svångremmen ännu mer för oss sjukpensionärer. Tänk om ALLA kan det  Fy farao nej så bra ska vi väl ändå inte ha det  Ett litet inhopp bara kunde inte låta bli, fniss

P.S. Jag har gått över till alliansen. Det är bara att jobba svart så fattas aldrig klöver!

#5 en ung violinist som är duktig får ibland låna en stradivarius, för att ägaren tycker att instrumentet är så bra att det ska brukas… De stora varumärkena inom pianon, flyglar och trummor brukar ofta sponsra talangfulla musiker… så det finns många möjligheter…

Nu vet jag inte vad Hanna skrev i ursprungsmeddelandet men. Jag tycker att all politiskt styrda kulturbidrag är ett hån emot de svaga i sammhället. Ska det vara så att man fritt kan hålla på med sk. "smalkultur" på andras bekostnad. Ska en ensamstående 3 barnsmor betal till en ensamstående sk. kulturarbetare via sin skattesedel.

Kultur är inte kultur ifall det inte finns någon som deltar i den, det är inte en sandlåda som många fått för sig någon gång på 1970 talet. Vuxna människor???