Om jag får ta mig friheten… ? =)

En fråga är om de som har haft möjligheten och makten att skapa en fungerande utbildningspolitik under många år, men misslyckats, även är de som ska klara av att förändra den?

Jag tror personligen inte att det är någonting att hoppas på. Då tror jag snarare att PEABs initiativ kommer tas efter av flera för att kompensera för det offentliga sveriges misslyckande. Förhoppningsvis kommer det inte i förlängningen leda till en försämring av de kommunala/statliga utbildningsalternativen.

En annan fråga är om vi ska fortsätta att ha en politik som strävar efter att få ner arbetslöshetssiffror - eller om vi ska ha en politik som skapar nya jobb, och en politik som ser till att ungdomar får en utbildning som gör att de kan ta dessa jobb?

Det kändes lite som en giveaway. ;) Självklart är det vettiga att skapa förutsättningar för att arbete skapas på "naturlig" väg istället för att på politisk väg försöka trolla ner siffrorna. Tyvärr är det på många sätt inte kompatibelt med den rådande dominanta politiska ideologi vi har i landet. Så vi får väl nöja oss med fler AMS-miljarder (som gör mer skada än nytta) och hoppas på brillianta och drivna individer som kan åstadkomma förändringar.

Jo, mina frågor var väl så självbesvarande de någonsin kan vara…

Jag tycker att de senaste årens s-utbildningspolitik har varit en mindre katastrof. Bara den frågan kan räcka som motiv för att byta regering.

Nu ser vi som sagt att många av de 90 000 nya jobb som "kommer" under 2007 finns just inom denna sektor.

Misslyckad skolpolitik kan man lugnt säga.

Skolan jag nämnde i #0 Kommer igång nu. Samtidigt flyttar det befintliga kommunala bygg-gymnasiet till samma område.

För att inte konkurrera tar PEAB bara emot "icke-behöriga" elever - och garanterar dem jobb om de klarar utbildningen.

Vilket lett till klagomål från de elever som klarat betygen i grundskolan och är behöriga att söka kommunala skolan. Där de inte är garanterade jobb…

Andra stora byggföretag har utvecklat modernare byggmetoder för att minska krisen på pensioneringarna. NCC t.ex. som tillverkar moduler som snabbt kan monteras inne i ett stort tält för att kunna bli oberoende av vädrets makter.

De mindre håller på att etablera kontakter med personaluthyrningsfirmor för att få tag i polska och baltiska byggjobbare.

Det finns fler lösningar: "think outside the box"

om det nu är så viktigt med utbildning undrar jag varför då regeringen gör så här?

http://www2.unt.se/avd/1,,MC=1-AV_ID=559690,00.html

här med??   http://www.sr.se/cgi-bin/vastmanland/nyheter/amnessida.asp?programID=112&Nyheter=1&grupp=2962&artikel=1012059

Före valet pratade man - från båda blocken - om att Kómvux utvecklats mer till ett "fjärde år i gymnasiet". Den möjligheten ville man stoppa - dvs klargöra att man som gymnasiestuderande måste inrikta sig på att vara klar efter tredje året.

Det kanske är det som ligger bakom…?

Många gymnasielinjer var förr 2åriga och "sträcktes ut" till att bli 3 år utan att innehålla mer kunskap eller substans. Konventionell utbildning leder inte så ofta till fler företag eller arbeten…

Man bör nog komma ifrån trenden att allt fler ungdomar vidareutbildar sig på högskolor och universitet och sen är överkvalificerade till att ta vanliga jobb. Varför inte försöka få ut allt fler elever snabbare, för att försörja sig själva, gärna som entreprenörer och nytänkare.

Förbättra utbildningar och lärare istället så att fler elever lär sig tillräckligt under 9-11 år.

#8 Dels kan man "riskera" att folk blir överutbildade, men det finns också ett annat problem. Strävan mot att alla vara förberedda för högskolan (snickare, bilmekaniker som frisörer) gör att dessa studenter inte ens klarar sin utbildning på gymnasiet, just för att det krävs god kompetens i helt andra ämnen som matematik och svenska B.

#9 exakt! jag tror att utbildningen är för enkel och allmän i för många år i början, ända upp till 7:e, 8:e klass.

#8 exakt detta har länge varit min åsikt också. Minns bara från min egen skoltid (ca 15 år sen) de av mina kompisar som valde de mer praktiska utbildningarna var enormt duktiga på sina ämnen t.ex. meka med bilar men hade det ofta jobbigt i de flesta andra ämnen i skolan. Jag tycker det är självklartatt det skall finnas en utbildning även får sånna elever och att den skall anpassas efter deras behov och möjligheter, att bara säga att alla måste ha högskolekompetens tycker jag bara är löjligt. Däremot tycker jag det skall finnas möjlighet att kompletera upp till högskolekompetens om man senare i livet upptäcker att man vill studera vidare.

Något annat som jag tycker verkar lite snett idag är den i mitt tycke allt för stora valfriheten i skolan idag. Missförstå mig inte, jag tycker givetvis valfrihet är bra, men det får inte gå för långt. Idag tycker jag det verkar finnas allt för många utbildningar både på gymnasienivå och på högskola som inte har en chans att leta till ett jobb efter utbildningen (detta är inget som jag har faktabelägg för utan bara har fått en allmän känsla av) Jag tycker att antalet utbildningsplatser inom ett visst område något så när skall spegla det framtida behovet.

I dagens computer sweden tar man också upp problemet att det utbildas alldeles för få ingengörer idag.

/Scrog

Problemet är den tidigare regeringens syn på högskoleutbildning.

Visst är det bra att sträva mot likhet och kunskap till alla men alla människor har olika läggning. Därför var det orimligt att förra regeringen hade som mål att mer än 50 % av gymnasisterna skulle söka sig till högskolan och fullfölja högskolestudier.

Nu ser vi resultatet massutbildade akademiker utan jobb eller på "underkvalificerade" arbetsplatser.

Det är väl normalt att anpassa antalet utbildningsplatser till den aktuella arbetsmarknaden?