Politik iFokus

Politik

Etikett: ekonomi
Läst 2100 ggr
AndersE
0

J-ordet: Om ekonomisk jämlikhet

På SR/P1 avslutades idag en intressant serie som handlat om ekonomisk jämlikhet. Intressanta debattinlägg från olika politiska håll. Det mesta finns att höra och läsa i efterhand - Länk

Några grejer jag har gillat:

Mattias Svensson talade om de olika sätten att se på jämlikhet och frihet. Han menade ungefär att jämlikhet är att alla får samma möjlighet, men att frihet är rätten att förvalta möjligheterna som man vill:

"I moderna liberala demokratier uppstår dock en konflikt om vad som bör vara grundvärdet. Bör det vara lika frihet, som kommer att resultera i att människor lever olika liv, med sina olika yrkesval, inkomster och förutsättningar? Eller bör det vara lika utfall, som kommer att kräva att staten behandlar människor olika och med skatter och restriktioner trycker ner dem som är mer produktiva, talangfulla och kreativa än andra."

Aron Modig talade om att han menar att ökade ekonomiska skillnader är ofrånkomliga:

"Jag menar att ojämlikheten är, och kommer att förbli, ett faktum. Men ser inte det som ett problem i sig så länge människor har möjlighet att fatta sina egna livsbeslut. Det är först när människor inte själva kan påverka sin situation som vi ska bli oroliga."

Den som vill ta del av vänsterrösterna också kan klicka på min länk tidigare i texten.

En god sammanfattning levererade någon som sa att vänstern försöker uppnå jämlikhet genom att bekämpa rikedom, medan de liberala försöker bekämpa fattigdom genom att skapa välstånd…

Mitralis
0
#1

Alliansen är ju väldigt mycket "Ta från dom fattiga, ge till dom rika"
Vilket är värst?



AndersE
0
#2

#1 Var har du fått det ifrån?

Sanningen är väl snarast:

Om man låter de duktiga hållas och bli rika så kommer det att spilla av sig till alla andra…

Eller som jag skrev i #0:

"Vänstern försöker uppnå jämlikhet genom att bekämpa rikedom, medan de liberala försöker bekämpa fattigdom genom att skapa välstånd…"

Mitralis
0
#3

Jag upplever det som att jobbskatteavdraget finnansieras på bekostnad av sjuka och arbetslösa. Därifrån fick jag det…



AndersE
0
#4

#3 Det är väl i princip riktigt. Fast avsikten är ju att göra det lönsamt att arbeta. Och motivet är ju att det finns inga pengar att fördela om inte många är med och arbetar och skapar välfärd som går att fördela.

Det var ju det som alliansen fick sitt mandat för förra valet. Att göra större skillnad mellan de som arbetar och de som inte arbetar.

Alternativet är ju vänsteralternativet. Att det sedan leder till mindre välfärd verkar underordnat målet - att bekämpa rikedom.

Mitralis
0
#5

Du bekräftar alltså att det är så att dom ökar skillnaderna mellan dom som arbetar och dom som inte arbetar?
Förstår fortfarande inte på vilket sätt det skulle gynna de som är utan pengar.
På vilket sätt skapar det välfärd som går att fördela?
Hur fördelas denna välfärd?
Har man inte fördelat välfärden om man ger arbetslösa och sjuka så pass stor ersättning att dom klarar sig tills nästa arbete dyker upp?



AndersE
0
#6

#5 Nej, det ökar inga klass-skillnader. Det gör att om man vill arbeta/plugga mycket så lönar det sig.

I Sverige har annars flit och arbetsamhet lönat sig dåligt. Sättet att bli rik i Sverige har istället varit att födas av rätt föräldrar (klass-samhälle) eller att köpa villa i rätt område (klass-samhälle).

Att kunna  jobba sig till framgång ärt motsatsen till klass-samhälle. I ett klass-samhälle avgörs din framgång av vilken klass du tillhör inte av vad du gör för något.

Den som idag vill ha ett klass-samhälle röstar på oppositionen. Den som vill ge människor frihet att påverka sin position oavsett "klass" röstar på alliansen.

Mitralis
0
#7

#6 Det är det som är skillnaden mellan Höger och Vänster.
Höger tror att det beror på ovilja.
Vänster tror att det beror på oförmåga…

Den som vill ha ett solidariskt samhälle där vi försöker undvika att folk hamnar på obestånd röstar på oppositionen.

Den som vill att det ska vara ett samhälle som baseras på "Sköt dej själv skit i andra" röstar på Alliansen.



AndersE
0
#8

#7 Nej, det har inget med ovilja att göra. Det handlar om motivation. Människan behöver det.

Man kan ju kika runt i världen. Titta på samhällen där arbete lönar sig och samhällen där det inte lönar sig. Och jämföra välfärd mellan dessa länder. Och fundera på om människor verkligen "hamnar på obestånd" och i så fall i vilka länder…

Och man kan fundera på vad regeringar ska göra. Lägga sin energi på att bekämpa rikedom eller lägga sin energi på att skapa välfärd.

Att alliansens politik skulle baseras på "sköt dig själv skit i andra" är så tramsig mytpropaganda att jag inte tror någon alls går på det.

Man kan ju fråga sig om vilken väg som leder till att vi skapar välfärd som går att fördela? Om rikedomsbekämpning eller välståndsbyggande är den bästa strategin. Jag vet ju vad jag tror.

Mitralis
0
#9

Det är inte ofta det lönar sig mer att stämpla/få sjukersättning än att arbeta. Så det där att det ska löna sig att arbeta tycker JAG är trams för det är inget nytt. Givetvis är det ju trevligt att få ännu mer pengar när man arbetar. Men när man vet att det är på bekostnad av någon mindre bemedlad så smakar oxfilén inte lika bra längre…



AndersE
0
#10

#9 Vilka krav du har!

Menar du att det räcker att det är likvärdigt? För mig är det självklart att det måste vara stor skillnad mellan att ta ett jobb mot att fortsätta gå på ersättning.

Jag skäms inte för att jag jobbar och betalar massvis i skatt som sedan kan fördelas till människor som behöver. Jag skäms inte heller för att mitt arbete leder till att människor kan få tjänster gjorda, att jag gör det möjligt för andra att leva sina liv bra eller gör det möjligt för dem att arbeta och hjälpa mig med varor och tjänster.

Jag tror nämligen att arbete är positivt och en förutsättning för att vi överhuvudtaget ska överleva.

När jag unnar mig oxfilé äter jag den med gott samvete. Jag tror nämligen att min lön är ersättning för utfört arbete - inte en lottovinst.

Mitralis
0
#11

#10 Ta emot ett jobb!?!?!?! Vilken del av världen bor du i?



AndersE
0
#12

#11 Var har jag skrivit "ta emot ett jobb"?

Så här skrev Aron Modig (länk i #0):

"Vissa killar och tjejer kämpar från tidig morgon till sen kväll, läser till dubbla eller tredubbla examina och provar i tidig ålder på att leva i olika världsdelar. Samtidigt tillbringar andra en stor del av den lediga tiden i soffan framför dokusåpor. De är helt övertygade om att 11 september iscensattes av Bush-administrationen och har Aftonbladets nättjänst som enda koppling till omvärlden."

För mig är ett fritt samhälle ett samhälle som låter dessa olika människotyper välja sina olika liv. Jämlikhet är att de har alla möjlighet att göra dessa val.

Men för mig är det inte varken frihet eller jämlikhet om de når samma lön eller ekonomiska möjligheter…

Mitralis
0
#13

#12 Okej, jag var lite snabb där. Men ändå. Du får det att låta så lätt. Att ett jobb är någonting man tar "bra så där".

Måste vi få det bättre på bekostnad av dom som har det sämre?



AndersE
0
#14

#13 Precis! Att ta ett jobb är ofta "obekvämt". Du behöver utbildning, erfarenhet, kanske flytta eller pendla långt, kanske skicka många ansökningar och gå på många intervjuer.

Och får du sedan ett jobb så innebär det att du ska ägna många av livets vakna timmar åt det. Du får dessutom förmodligen en hel del nya utgifter - för mat, resor, kläder, dagis/fritids åt barnen…

Och ändå - om du får ett jobb så är du med och skapar den välfärd vi alla behöver. Självklart måste det göra tydlig och märkbar skillnad!

"Måste vi få det bättre på bekostnad av dom som har det sämre?"

Det är fel fråga. Frågan är om man ska bekämpa de som tar på sig allt jobb för att kunna underlätta för människor som inte kan/vill ta på sig detta?

Och framförallt - hur ska vi klara en framtid med alltfler pensionärer om de som kan jobba inte gör det?

De senaste ca 5 åren har vi sett en gigantisk minskning av sjukskrivningstalen. Är det positivt eller negativt?

Mitralis
0
#15

#14 Okej, så du menar att man ska flytta 40 mil för att sitta i kassan på ICA. Men det kanske inte ska finnas sådan personal eftersom alla ska vidareutbilda sig och sitta framför datorer och jobba med lite "finare" jobb. Många gånger så händer det även att den arbetslöse har en parner som har jobb. Ska denne så säga upp sig och flytta med den som fått jobb på ny ort?
Ofta spelar det ingen roll hur många ansökningar man skickar för den krassa verkligheten är den att man oftast får jobb genom kontakter.
Att gå på intervjuer är förvisso jobbigt, men jag tror att alla gladeligen pallrar sig iväg om dom mot förmodan efter 400 skickade ansökningar blir kallade.
Att börja arbeta och sätta barnen på dagis tror jag är en dröm för många. Tänk att få komma ut bland vuxna människor och få "vila upp sig" från barnen ett tag. Det är ingen dans på rosor för varken förälder eller barn att vara upp i varandra hela tiden.

Kan det vara så att pengarna som den arbetslöse eller sjukskrivne får går direkt till konsumtion och sällan till sparande. Pengarna som tjänas av en person som tjänar mycket går till sparande i bank där pengarna ligger vilande och inte genererar någon vidare tillväxt?

Det kommer alltid att finnas människor som inte kan eller vill arbeta. Detta kommer inte att ändras oavsett vilken regering som sitter.



AndersE
0
#16

#15 "Okej, så du menar att man ska flytta 40 mil för att sitta i kassan på ICA."

Oj, har jag skrivit det!!?? Nej, jag har ju inte det…

Men den som gör det bör ju ha något för det. Det tycker jag.

"…eftersom alla ska vidareutbilda sig och sitta framför datorer och jobba med lite "finare" jobb."

Oj, har jag skrivit det!!?? Nej, jag har ju inte det…

Däremot har jag skrivit att alla som jobbar gör en viktig insats för vår gemensamma välfärd. Och bör belönas för det.

"Tänk att få komma ut bland vuxna människor och få "vila upp sig" från barnen ett tag."

Fast själv har jag gått ner i lön och arbetstid för att få mer tid med mina barn. För mig är tid med mina barn just en dans på rosor. Och marginalskatten gör att det blir rätt liten skillnad ut…

"Pengarna som tjänas av en person som tjänar mycket går till sparande i bank där pengarna ligger vilande och inte genererar någon vidare tillväxt?"

Pengar som sätts i bank kan lånas ut till den som vill köpa hus eller starta företag. Inget att förakta!

"Det kommer alltid att finnas människor som inte kan eller vill arbeta. Detta kommer inte att ändras oavsett vilken regering som sitter."

Helt rätt! Och om du läst vad jag skrivit så försvarar jag den möjligheten. Det är frihet! Men man får och ska ta konsekvenser av sina val…

Mitralis
0
#17

#16 Dessa förslag gav jag som svar på "Du behöver utbildning, erfarenhet, kanske flytta eller pendla långt, kanske skicka många ansökningar och gå på många intervjuer." Jag menar på att det inte är så lätt som du vill få det att framstå att lyckas skaffa sig ett jobb.

Det är även en enorm skillnad på att gå ner i arbetstid för att kunna umgås med sina barn och att vara tillsammans med barnen 24-7. Även ålder på barnen och antal barn är ganska avgörande för hur "jobbigt" det är.

Är lite fundersam över det där med val.
Väljer man allt?
Väljer man vilka sjukdommar man ska få?
Väljer man vilka företag och fabriker som ska läggas ner?
Kan det inte helt enkelt inte vara så att man kan bli sjuk eller arbetslös oavsett vad man själv gör? Du får det att låta som att det är ett aktivt val man gör att att få cancer eller att man själv lägger ner fabriken man jobbar på för att få mysa ner sig i soffan för resten av livet.



blombuketten
0
#18

#17. Bra skrivet och ungefär det jag hade att säga, så då behöver jag inte upprepa det som du redan skrivit så bra Glad. Ska bara kommentera en sak i #16.

#16. "Det är frihet! Men man får och ska ta konsekvenser av sina val…"

Exakt…..när man själv aktivt väljer att "mysa ner sig i soffan", men när man inte alls aktiv gör så, vad är det då? Ett fritt val?

Maria
0
#19

Jag kan bara hålla med #17 och #18.

Jag har på ett par ställen i tråden sett orden "inte vill/kan"

Det är mil emellan dessa två tillstånd. Inte bara ett "snedstreck"

/Maria

AndersE
0
#20

#17 "…det inte är så lätt som du vill få det att framstå att lyckas skaffa sig ett jobb."

Oj, har jag skrivit det!!?? Nej, jag har ju inte det…

Däremot skrev jag: "Att ta ett jobb är ofta "obekvämt". Du behöver utbildning, erfarenhet, kanske flytta eller pendla långt, kanske skicka många ansökningar och gå på många intervjuer."

Dvs, det kräver mer ansträngning att skaffa sig ett jobb och behålla det. Och min åsikt är att ansträngning bör belönas.

Min grundtes, och det jag uppfattade i programmet och skrivit i #0, är att det finns två sätt att se på ordet jämlikhet. Man kan:

  1. se det som att alla ska vara lika, eller snarare bli lika. Då måste man behandla människor olika och "bekämpa rikedom" för att nå den sortens jämlikhet.
  2. se det som att alla ska ha samma möjligheter. Då kan man behandla människor lika, man får acceptera att de kommer att göra olika saker. Det innebär också att man kan skapa välfärd och bekämpa fattigdom.

Än så länge verkar jag i denna diskussion vara ensam om att förespråka nummer 2… Eller?

Mitralis
0
#21

#20 Givetvis krävs det ansträngning att få ett jobb. Men i dagens läge så hjälper det ibland inte hur man än anstränger sig för det finns inga jobb att tillgå.
Om man söker jobb med specialkompetens som exempelvis hjärtkirurg som utför transplantationer så kanske man inte kan bo i Hjortlax. Men att flytta en massa mil för att göra ett jobb som någon på orten man flyttar till kan utföra tycker jag är lite onödigt. Ska man byta plats på folk bara för att?

Din punkt nummer två låter väldigt fin på papper. Men grundfrågan kvarstår. Hur ska man kunna skapa välfärd när man gjort ett system som skapar stress och oro i samhället?
Bör man behandla alla lika? Kan det vara så att vissa behöver extra hjälp och omsorg?
Hur bekämpar man fattigdom när man tar från dom som redan har lite? Ska dom sitta och se på när slanten tas ifrån dom och sedan hoppas att välfärden spiller över på dom från den som tog pengen?



AndersE
0
#22

#21 Skapar det stress och oro om människor får möjligheter?

Jag tror det skapar mer stress och oro att ständigt försöka kväva människors strävan.

Självklart behöver vissa extra hjälp.

Jag ser inte att man tar från någon som har lite. Var har det skett? Det enda jag har sett är skatteminskningar riktat mot dem som har lägst inkomster, dvs man tar mindre från de som har lite.

Mitralis
0
#23

#22 Se #3 och #4. Jag trodde att vi var överrens därFlört

Jag kan ju berätta för dej som inte läser kvällstidningar att det är väldigt många som mår dåligt över ovisheten hur det kommer att bli nu när dom trots sjukdom kommer att tvingas ut i arbete.



Maria
0
#24

#22 Du skriver "självklart behöver vissa extra hjälp" och där har vår regering gjort en stor miss i det nya systemet där människor helt plötsligt blir utförsäkrade.

Jag anser att man MÅSTE ta sådana frågor på individnivå.

/Maria

blombuketten
0
#25

#20. Vad du tydligen har missat i dagens Sverige är att du, trots utbildning, erfarenhet, ansökningar över hela Sverige och jobbintervjuer ändå har svårt att få arbete. Jag vet inte varifrån man fått den tanken att det, med lite ansträngning, inte är så svårt att hitta jobb.

Har man själv jobb, vilket jag har turen att ha, så ser man kanske inte den oro som råder bland arbetslösa idag, eller de som faktiskt är sjuka. Jag ser det dagligen, som sagt, då jag bor i ett samhälle som drabbats enormt hårt av att stålindustrin haft det kämpigt. Jag vet, utbildade och erfarna människor som kämpar varje dag med ansökningar som inte ger ett enda resultat. Vad ska de göra? De har inte valt att gå hemma och vara utan arbete.

AndersE
0
#26

#23 Fast vem har tagit några pengar från de som har det sämst?

#24 Förklara gärna för mig hur det skulle se ut med ett system där man aldrig blir utförsäkrad. Visa gärna på ett land där det finns.

#25 "Jag vet inte varifrån man fått den tanken att det, med lite ansträngning, inte är så svårt att hitta jobb."

Nej, var har du fått den tanken ifrån?

blombuketten
0
#27

#26. Från dig. Du skriver i bland annat inlägg 20 om denna ansträngning och då säger jag att trots alla dessa ansträngningar är det svårt att få arbete……även om man är villig att flytta, är utbildad och har erfarenhet.

Mitralis
0
#28

#26 Vad blir det om man sänker a-kasseersättningen/sjukersättningen och höjer a-kasseavgiften? Blir det bättre för dom som får 5000kr i månaden då?



AndersE
0
#29

#27 Du tolkar - som vanligt tyvärr - in saker jag inte skriver. Det jag faktiskt skriver är att det kräver möda såväl att hitta jobb som att jobba och att den mödan bör belönas.

#28 Att sänka bidrag är inte att ta pengar.

Jag skänker ofta pengar till olika välgörande ändamål. Om jag låter bli en månad innebär det inte att jag tagit några pengar från dessa organisationer.

Mitralis
0
#30

#29 Jag upplever inte att a-kassa/sjukersättning och bidrag till olika organisationer kan jämställas på detta vis. Men jag tycker att det är väldigt snällt av dej att låta din välfärd spilla över på andra i alla fallGlad

Det är klart att man måste belönas för sitt arbete, men måste belöningen till dom som arbetar leda till en bestraffning för dom som inte gör det på grund av olika orsaker?

Jag tror att vår oförmåga att förstå varandra ligger i det som jag skrev i #7. Om en person är arbetslös så tror Höger att det beror på ovilja och lättja. Vänster tror att det beror på oförmåga på grund av sjukdom eller arbetsbrist…



blombuketten
0
#31

#29. Jag tolkar det utifrån det du skriver i dina inlägg och de ord du väljer att använda. Jag gör inte som du, rycker ut en mening här och en mening där, utan försöker få en helhet.

#30. Håller med.

AndersE
0
#32

#30 Hur tänker du nu?

Vi hade ett samhälle med väldigt höga skatter på arbete och med väldigt generösa bidrag till dem som inte arbetade. Det visades upp flera exempel på att skillnaderna mellan att arbeta och att inte arbeta var väldigt små. Det ledde bl.a. till att vi hade två till tre gånger så hög sjukskrivning som Tyskland. Det ledde till att en allt mindre del av befolkningen skulle försörja en allt större del av befolkningen. I förlängningen hade det lett till kollaps av såväl pensioner som andra välfärdssystem.

Hur ska man komma till rätta med det på annat sätt än att minska på bidrag och sänka skatten på arbete?

Den politiken gör att fler arbetar, producerar skatt och betalar skatt. Det ger väsentligt större möjligheter till att bibehålla vettiga personer och en möjlighet att ha kvar goda system för att hjälpa dem som faktiskt inte kan försörja sig själva.

Hur ser ditt sätt ut?

Mitralis
0
#33

#32 Du har rätt i att skillnaderna mellan att arbeta och inte arbeta är små, dom första dagarna… Om man ser inbetalningarna till a-kassan som en försäkring så är det ju inte så konstigt. Jag har alltså betalat för att det ska vara så. A-kassan är även tidsbegränsad så man klarar ju sig inte hur länge som helst utan att arbeta. Lika med sjukförsäkringen, jag har betalat en försäkring för att få en inkomst om jag blir sjuk eller invalidiserad.



Lumac
0
#34

#33 Problemet med resonemanget om a-kassan som en försäkring är att mer än hälften av pengarna inte kommer från medlemmarnas inbetalningar utan från staten. Merparten skulle man alltså kunna betrakta som bidrag istället för försäkring.