I dagens Sydsvenskan läser jag en ledare. Den börjar med att citera förre socialdemokratiske finansministern Kjell-Olof Feldt:

"Han menar, på goda grunder, att den verkliga utmaningen förtigs: kraven på ökade offentliga utgifter lär växa snabbare än skatteintäkterna - något som ställer stora krav på skattesystemets framtida utformning."

Den fortsätter med att ange en rimlig lösning på problemet:

"Med tanke på landets åldrande befolkning råder det ingen tvekan om att svenska arbetstagare dels måste bli mer konkurrenskraftiga, dels måste jobba mer och längre upp i åren."

Varefter man tittar på de rödgrönas politik:

"Hur vällovligt det än kan tyckas vara att sänka skatten för arbetslösa, sjuka och pensionärer är den sammantagna effekten av förslagen ändå tveksam: det blir mindre förmånligt att arbeta och mer förmånligt att inte göra det.

Så stärks knappast drivkrafterna att jobba mer. Om jobbskatteavdraget sänks för höginkomsttagare - som ofta redan betalar värnskatt - får det karaktären av straffskatt på utbildning, flit och företagsamhet, som behövs så väl i den globala konkurrensen."

---

Jag har så svårt att tro att svenska folket verkligen ska välja detta alternativ. Vill vi verkligen se en politik som straffar de som bidrar för att istället göra det lättare att inte bidra?