Jag tycker detta är en väldigt viktig fråga. Jag hoppas den kommer upp redan i valrörelsen. Har de två blocken några svar?

För mig ligger svaret i just det som ledaren tar upp. Vi ska ha en tydligt definierad allmänt finansierad välfärd som omfattar alla. Vilken nivå den har - som vi har råd med - måste kommuniceras tydligt. Sedan blir det upp till var och en att välja om man vill komplettera detta eller ej. Genom eget sparande, genom försäkringar eller inte alls.

Jag tror också att det som nämns i ledaren är väldigt viktigt. Vi måste locka så många som möjligt av pensionärerna att jobba vidare. Många av de som fyller 65 har en efterfrågad kompetens och en hälsa som möjliggör flera års extra arbete.

"Till de krav som författarna ställer hör att det måste bli än mer lönsamt för pensionärer att arbeta, att arbetstiden måste bli mer flexibel, att vård- och omsorgspengar bör införas."

Kommer det bli så att det finns fler och fler jobb också? Så att de räcker till både unga och gamla? För just nu tänker man mycket på ungdomsarbetslösheten och på lågutbildade som inte hittar några jobb.

Kan vi fortsätta ha lika hög levnadsstandard eller måste vi dela på jobben så att alla får en vettig standard (men inte jättehög)? Eller hur fungerar det?

#2 Det finns väl hur mycket jobb som helst?

Finns det också hur mycket pengar som helst att ge som lön? Det var nog mest det jag tänkte på.

(Jag är inte insatt i marknaden och hur pengar "skapas", och med tanke på hur läget är idag så känns det svårt att tänka sig att ännu fler ska slåss om pengarna.)

#4 Jag brukar tänka att man kan strunta i pengarna. De är bara symbol för varor och tjänster.

Så frågan är om varorna och tjänsterna räcker till alla. Samt om alla kan producera en vara eller en tjänst som har tillräckligt värde för att man skall kunna byta till sig det man behöver. Pengarna gör ju bara att detta bytande blir mer effektivt.

Och som jag sagt många gånger tidigare - världen är full av icke utförda arbeten. Enklast är väl att gå till sig själv. Jag bor i ett hus med fönster som behöver målas, tak som behöver tvättas, trädgård som behöver mer skötsel. Och jag går själv på massage en gång i månaden men skulle gärna gå oftare.

Det här är ju "tjänster". Jag tror den marknaden är nästan omättlig.

Problemet är att om jag tjänar 20 000 i månaden och vill betala någon 1000 kr för en tjänst så måste jag först tjäna ihop 1869 kr (arbetsgivaravgift 446 + skatt 422). Den som får tusenlappen får sedan behålla 414 kr. Så varje gång jag betalar 1000 kr för att få en tjänst utförd så plockar staten in 1454 kr.

Källa: Ekonomifakta.se

För mig är det uppenbart att det här är ett hinder för en växande tjänstesektor. Och samtidigt förklaringen till varför ROT- och RUT-avdrag är så effektiva för att sätta fart och "skapa" (tillåta) nya jobb.

Nu hänger jag med. Det var en väldigt tydlig beskrivning på hur man ska tänka när det gäller jobb. (Och där har jag haft svårt tidigare eftersom pengar rör till det, som du säger.) Intressant, ska fundera lite mer på detta.