Rödgrön promillepolitik
Från en rapport om den rödgröna politiken:
"Ett återkommande mönster i budgetmotionen ser ut så här. De rödgröna beskriver ett problem, argumenterar för att det måste få en lösning - och föreslår sedan en tvåårig anslagsökning med någon promille eller mindre. Det så kallade skolkökslyftet är ett tydligt exempel. De rödgröna vill genomföra "ett kvalitetslyft för att maten ska bli bättre i skolorna" (s. 47) vilket skulle få eleverna att må och prestera bättre. Men med ett anslag på 50 miljoner kronor - det vill säga sju promille av skolmatens kostnader - blir kvalitetslyftet sannolikt begränsat. Målet att "eleverna i skolan ska få nylagad mat från lokala tillagningskök istället för uppvärmd mat som körts långa sträckor" (s. 47) skulle naturligtvis kosta betydligt mer än 50 miljoner att uppfylla.
Andra exempel på denna promillepolitik är statsbidragen till kvalitetshöjningar i kommunsektorn (<1‰ av kommunernas budget) och satsningen på barnomsorg på obekväm arbetstid (<1‰ av barnomsorgens kostnader). Vad det skulle kosta att erbjuda heltidstjänster till alla kommunanställda är svårt att säga, men det borde stå klart att de 500 miljoner kronor som oppositionen anslår för att underlätta en sådan omställning inte kommer att räcka långt."
Kändes inte riktigt seriöst när jag läste det…
Citat är från sidan 40 i rapporten - länk
Det är rätt intressant när siffrorna sätts i ett perspektiv på det här sättet. Jag tycker annars det är svårt att förstå vad "50 miljoner" eller "500 miljoner" egentligen innebär.
När det rodogörs för på det här sättet inser man att skillnaden kanppt lär märkas.
Undrar hur mycket av löften och siffror man aldrig reflekterar över…?
Idag såg jag att de rödgröna ska satsa en miljard på vården.
Jag såg också några Twitterkommentarer som gick ut på att när (s) regerade förra gången lade man 46 miljarder (!) på att korta köerna utan att lyckas alls.
Är den här miljarden ännu ett exempel på "rödgrön promillepolitik"?

#4
Med Borg som finansminister så kommer det nog inte att spenderas lika mycket pengar som det hade gjorts i andra länder. Hans försiktighet de senaste åren, samt i hans prognostiserade reformutrymme inför nästa år, gör att statsskulden mot slutet av nästa mandatperiod väntas falla till ca 21% av BNP och att överskottet i statsbudgeten 2014 väntas överstiga 100 miljarder. Till skillnad från många andra europeiska länder lär inte Sverige tvingas till några neddragningar de kommande åren.