#0 Fast lite fanns det i Almedalen.

De rödgröna ville ju t.ex. ha gratis inträde på muséer och maxtaxa för musikskolor tillsammans med en del andra förslag.

Förvisso, men jag tycker ändå överlag att kulturen får för lite plats i politiken.

Det är inte bara människor som har behov av kultur utan ett blomstrande samhälle vore otänkbart utan kultur.

Jag tror att den finansiella krisen medfor ett storre allvar dar ekonomi, arbetsmarknad, sjukvard osv far mer plats. Jag tror manga politiker och allmanheten bryr sig mycket om kultur men att det kanns lite som en lyxfraga innan vi ar tillbaka till battre tider. Jag ar lyckligt lottad som har rad att konsumera kultur me manga drar in pa teater, film, bocker och museer med intrade nar det ar harda tider.

Daremot tror jag att alla forslag som galler gratis-kultur ar valkomna. Problemet ar att allt kostar - om inte for individen som konsumerar  sa for skattebetalaren.

#3 Jag håller med men jag är ändå av den uppfattningen att kultur måste få kosta för annars blir ett samhälle dött.

Synd att kultur ska förknippas med lyx

Ett problem med all skattesubvention av kultur är att den alltid blir "smal".

Nu vill de rödgröna ha gratis inträde på muséer. Det är ju kul för mig och andra som gärna går på muséer. Men i praktiken så innebär ju detta att alla som konsumerar annan kultur än just museer får betala andras kulturkonsumtion plus sin egen.

På samma sätt är kulturutbudet - kraftigt skattesubventionerat - stort i de stora städerna. Det får alla glesbygdsbor vara med och betala, men kan inte utnyttja.

Massor av människor konsumerar kultur som inte är "godkänd" av den elit som bestämmer vad som ska subventioneras.

Det är ungefär som statens konstråd som bestämde vilken konst människor skulle ha på sina arbetsplatser…

Och det påminner lite om idrotten. Vissa idrotter - ofta sådana som killar sysslar med - får stora kommunala bidrag. Andra - som tjejer sysslar med - får nästan inget.

Om man subventionerar mindre och istället sänker skatterna kan vara och en lägga pengar på den kultur och idrott man vill… Det kallas ibland frihet.

Blir det en hundring billigare att gå på operan så är det fortfarande oerhört "dyrt" för vissa människor.

Jag har inget svar på denna stora fråga men jag tycker ändå den är viktig.

#6 Ja, jag tror varje biljett är betydligt mer sponsrad än så. Och ändå går nog mest människor med höga löner.

Dvs operabiljetter sponsras av arbetare runt i landet för att direktörer ska få njuta billigare…

Jag gillar att barnkultur sponsras, men är mer tveksam när det gäller vuxenkultur.

Det är ju det som är kruxet med kultur. Vilket ska sponsras? Ska allt sponsras lika mycket Har barn större glädje av kultur än vuxna? Vem eller vad ska prioriteras?

#8 När det är barn tycker jag de ska kunna välja kultur utan att vara alltsför begränsade av att föräldrarna t.ex. är ointresserade eller har dåligt råd.

Vuxna tycker jag ska välja hur de vill prioritera sina utgifter.

#9 Var går då gränsen mellan "barnkultur" och "vuxenkultur"? eller vem sätter gränserna?

#10 Den gränsen behöver vi nog inte uppfinna. Vuxen och myndig blir man när man fyller 18.

#11 Du menar på allvar att du kan skilja mellan barnkultur och vuxenkultur med åldersgränsen 18 år?

#12 Nej, men jag kan tänka mig fria inträden och liknande upp till 18.

Ren "barnkultur" tänker jag mig riktar sig till yngre än 18.

Bara för argumentets skull så låt mig fråga varför kultur skall subventioneras överhuvudtaget. Nästa fråga blir då vad som är kultur.

Om vi hårddrar det hela så om jag bara tycker om att gå och se kommersiella filmer, läsa kommersiella böcker eller gå på kommersiella rockkonserter varför skall jag då behöva betala för att andra har en annan smak?

Varför kan inte den så kallade kulturen stå på egna ben och om det är så få som uppskattar den är det inte då dags att låta den försvinna?

Om jag tycker om att gå och lyssna till rockband men inte har råd till det för att biljetterna är dyra varför skall inte det subventioneras när folk som gillar opera får sina biljetter subventionerade?

Att lyssna på Rolling Stones, Europe, Robyn eller Kent för att nämna några är väl lika mycket kultur som opera. Att behålla kultur med hjälp av konstgjord andning för att några få uppskattar det är ganska absurt.

#14 Du uttrycker mina tankar bättre än jag gör själv!

Det finns delar av vårt kulturutbud som är "omistligt" dvs som vi inte vill se försvinna även om det just nu inte finns något vidare intresse för det. Ungefär som att vi vill bevara viss äldre bebyggelse. Jag tänker kanske mest på muséer, men även folkmusik och vissa institutioner som operan. Sådan kultur måste ha någon slags ekonomisk garant.

Men jag tror vi stöder en mängd kultur som mycket få är intresserade av. Jag tror det finns massvis med "svågerpolitik" där "kulturpolitiker" fördelar statliga och kommunala anslag till vänner och bekanta.

Man kanske kan utvidge begreppet kultur till ocksa omfatta sport? Jag haller med om att manga skulle sakert se sin skattepeng spenderas pa fler idrottplater, ungdomsidrott och sponsrade biljetter till landskamper i hockey (jag gillar bade opera och hockey).  Fast det ar ocksa en fraga om att bli exponerad for musik och teater och konst. Sa fods sakert nasta generation Dramaten-skadisar och konstnarer. Knepigt!

Sporten sponsras väl ganska mycket av det privata? Kanske skulle man istället införa det i övriga kulturen?

Jag tycker rent personligt inte att sporten ska kosta mer skattepengar än den gör - polisen kostar massor pga fotbollshuliganer.

Jag är villig att hålla med TS.

Det är viktigt med kultur för alla, inte bara de som besöker operan elle dansteatern.

Jag vet att Malmö Museum har så mycket konst att visa upp, från både svenska och utländksa konstnärer. De får ligga i lagerrum. Det värsta är att de lokaler som ursprungligen var tänkta till att hänga upp konst i användes till annat, där användarna betalar för sig, alltså tillfälliga installationer. Sist jag var där så var hela den stora konstsalongen gjord som ett modert galleri där man hänger en tavla på varje vägg. Men det var kanske också folk som betalade. I bortre rummet stod en installation som jag inte begrep något av.

De tavlor som hängs ut ges inte rättvisa eftersom de hängs i de lokaler där man visar upp svenska hem genom olika århundraden. och hänga kända konstnärer i en hemmiljö där det användes grön sidentapet med medaljonger på väggen, men ser inte tavlan för allt krims och krams runt om. Dessa tavlor ska hänga inne i det stora konstgalleriet.

Jag jobbar ju med mitt måleri och har även varit inne på skulptur och vill gärna fortsätta med detta. Men till detta krävs plats, det är skitigt jobb, vidare krävs det en brännugn.

Det finns så mycket som kan vara i liten skala, där man kunde dela på en stor lokal.

Om våra ungdomar fick ägna sig åt något i kulturens värld så kanske de bråkiga individerna blev så positivt påverkade att de ändrade hela sin attityd. För man blir liksom tvingad att tänka med hjärtat när man sysslar med kultur.

Men idrottshallar kan det byggas, stora simhallar kan det byggas. Hockeyarenor kan byggas. Tänk om man lade ner lika mycket energi och kostnader på kulturen istället. Man kunde halvera alla dessa skrytbyggen och göra något med de kulturella aktiviteterna istället

Och så tycker jag att man ska ta bort Stockholmstänket med att alla intressanta museum ska ligga i Stockholm. Sverige består inte enbart av Stockholm fast det ibland kan tyckas så.

#14 Håller med! Som det är nu går det mer pengar till opera än dansband - vad säger det? Att de som vill lyssna och dansa till dansband borde tänka om?

#19 Jo, den "kulturelit" som fördelar skattepengarna tycker nog så…

SvD har en "serie" om kulturpolitik.

Inledning av SvD:s Stefan Eklund; "Eftersom tillgången till högkvalitativ kultur tillhör de viktigaste byggstenarna i ett anständigt samhälle är det viktig läsning och en bra början på ett av de mest angelägna samtal vi kan föra."

1. Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth och hennes syn; "kulturen i mångt och mycket kan stå på egna ben. Där kommer entreprenörskap in. Grunden för allt detta är barns och ungas rätt till kultur."

2. Leif Pagrotsky om kultursynen hos Socialdemokraterna. "- Ja, kulturen ska ta mer plats i människors vardag. Det är ju det som den nya tekniken gör möjligt."

3. Christer Nylander om folkpartiets kultursyn; "Jag vill se den som en kunskapspolitik, det handlar om att människor ska lära sig mera och vidga sina vyer och förstå mer av vad det är att vara människa. Konkret håller vi fast vid litterär kanon och fri entré på museer."

4. Esabelle Dingizian om Miljöpartiets kultursyn; "Vi ser länken mellan kulturen och naturen. Du ger trädgården näring, och den ger dig näring."

5. Anders Åkesson, centerns kulturtalesman; "det offentliga rummet är så otroligt viktigt för kulturens spridning."

6. Siv Holma är Vänsterpartiets kulturpolitiska talesperson; "Förutom att V var först med kulturpolitik, är det vi som står för en kontinuitet och utveckling av kulturpolitiken."

7. [Dan Kihlström](Dan Kihlström) om Kristdemokraternas kulturpolitik; "Biblioteken är en grundbult i kulturpolitiken. Det är så mycket som börjar med språk och det skrivna ordet."

Intressant

Kulturdebatten är väldigt viktigt och kanske svår ibland att bedöma om vad som är viktigt för individen i samhället. Det går inte att jämföra tillgång till Operan och möjligheten för ungdomar att utöva ett eget skapande.

Däremot så handlar båda om att lära sig att få tillgång till sitt inre både som betraktare och utövare.

Sport är inte kultur eftersom det bygger på yttre faktorer, hårda faktorer.

Kulturen bygger på de mjuka faktorerna som är mycket viktig för alla människor oavsett ålder och ursprung.

Det viktiga är att kulturen inte får glömmas bort, vare sig av "arbetslinjetalibaner" och "bidragslinjetalibaner"

#23 Jag delar inte riktigt din syn på sport. Många sporter / fysisk träning innehåller stora delar för det mentala och andliga. Det handlar verkligen om att t.ex. "lära sig att få tillgång till sitt inre både som betraktare och utövare".

Det är svåra frågor.

Jag tycker det är ett skiljetecken mellan sprt/idrott och kultur men likaväl så finns det skiljetecken inom sport/idrott som är yoga en sport?

#25 Nej, yoga är nog ingen sport. Man tävlar inte i yoga vad jag vet. Men det är ju en fysisk träningsform som ofta kombineras med sång och som har tydligt "kulturella" inslag.

Sport är inte kultur men det är minst lika viktigt. Sport är bra både fysiskt och mentalt. Här pratar vi om folkhälsa vilket sparar mycket pengar i långa loppet.

Att vi bygger sportanläggningar är för folkets hälsa precis på samma sätt som vi har bibliotek och museum för att bredda folks allmänutbildning.

Men när det gäller operasångare, fotbollspelare, konstnärer, rocksångare och andra som har det som yrke så måste dom stå på egna ben. Om det inte är financiellt möjligt att utöva detta utan subventioner från skattebetalare så är det bättre att släppa det.

Om det inte finns tillräckligt med intresse så behöver vi inte operan för att ta ett exempel. Om inte konstnärerna kan få sålt sina verk så skall inte skattebetalarna betala för detta.

I både sport och kultur kommer det alltid att finnas amatörer som utan egen vinning lägger ner stor del av sin tid för att andra skall få möjligheten att utöva det dom tycker är kul. Det är på gräsrotsnivån som pengarna skall sattsas.

# 27 -  Håller med. Ska skriva mera i morgon, mina ögon är trötta nu och vill gå och lägga sig.

#27 Jag har en avvikande mening vad gäller t.ex. operan. Den har en flerhundraårig historia. Det finns många fler värden i att hålla den "vid liv" utöver de rent kommersiellt mätbara vid varje föreställning. De värdena är bl.a. historiska, men det kan också handla om t.ex. vårt anseende utomlands.

Jag håller med om principen i ditt resonemang, men vill inte driva det "in absurdum".

Jag tycker inte att man som konstnär ska kunna leva på bidrag om man inte producerar eller får sålt någonting.

Däremot så kunde där finnas en slags "etableringspeng" som man skulle få ansöka om, till exempel till kostnader i samband med utställning eller liknande om man tänker på författare, musiker, eller någon som vill starta en verksamhet inom kulturen.

Då hade det kanske kunnat dyka upp små teatrar här och var i landet, som ett exempel.

Det finns alltid en risk med statliga pengar till kulturen, eftersom då kan den fria kreativiteten strypas åt och pengarna går då till "finkultur".

Det finns nog en del att göra om man ska tala när det gäller statliga bidrag till kulturell verksamhet.

Jo, en sak glömde jag.

Jag talade i tidigare inlägg om att det byggs stora sporthallar och där brukar det aldrig finnas några diskussioner om det blir dyrt eller om det är värt pengarna.

Bygg ett kulturhus nästa gång, eller ta en övergiven gammal industrifastighet och gör om den till ett kulturhus. Ett hus där kulturutövare kan få tillgång till lokaler.

#31 Fast nog finns det och byggs kulturhus? I min lilla stad finns bibliotek, scener, kulturskola, muséer och mycket annat. Och när det snart byggs ny simhall är förslaget att göra om den gamla (med mycket vackert läge) till just kulturhus.

Men framförallt finns det i staden faktiskt flera konstnärer som livnärsig på sitt konstnärsskap. Och flera av dem har ordnat kurser för barn vilket gjort att min kontsnärliga dotter kunnat prova såväl keramik som måleri av olika slag.

Fast nu bor jag ju i en starkt borgerlig kommun…

# 32 - Jag kanske skulle flytta upp till dig då

Helsingborg verkar också vara en stad som satsar på kulturen. Där finns ju en stor privat intressent i Dunkers Kulturhus.

Man har även i Malmö satsat på en gammal industrifastighet (Mazettis Chokladfabrik). Exakt hur det fungerar där vet jag inte. Man har också använt sig av en av Kockums stora monteringshallar till något dansevenemang, så jag antar  att man gör så gott man kan.

Men det är kanske svårt att hitta den rätta balansen i kulturen i en stad som Malmö som bara för några decennier sedan var en industristad. Nu är den inte längre en industristad utan en mångkulturell starkt växande stad i Öresundsregionen.

#33 Ja, Malmö är en spännande stad. Det händer mycket nu.

SvD:serie verkar avslutad. Jag valde att redigera och komplettera länkarna i #21.

Kulturfrågorna har inte tagit mycket plats i denna valrörelse.

För den som ändå är intresserad kan jag berätta att som komplement till intervjuerna jag länkat till i #21 så har även SR P1 haft en intervjurunda. Idag satt jag i bilen då Christer Nylander fick berätta om folkpartiets kukturpolitik. Just folkpartiet sticker ut lite med sin önskan att införa en litterär kanon.

Det verkar som om de flesta partier intervjuats redan.

Via denna länk på sr.se kan man hitta en del om kulturpolitik.