Om det är personen som har orsakat situationen själv så ser jag inga problem med det. Men inte om personen råkar ut för en olycka eller sjukdom.

Om en person blir sjuk på grund av dålig livstil och får det dåligt eller att ett par bestämmer sig för att skiljas (om det inte är på grund av våld eller liknande) och då får det ekonomiskt jobbigt så är det ingen annans problem.

Jag ser en stor skillnad på självförvållad fattigdom och sådant som man inte har orsakat själv. Om en person vägrar flytta för att det inte finns jobb där dom bor så är det också den personens problem. Samma om man har låg utbildning och inte bättrar på den.

Stöd skall finnas när det verkligen behövs men annars får man ta ansvar för sig själv.

# 1

Jag håller helt med dig. har man satt sig i situationen själv ska man inte springa till diverse myndigheter och gråta.

Det finns de idag som VÄLJER att leva ett destruktivt liv. Varför ska jag som skattebetalare betala för deras dåliga val?

Sen kan jag väl kanske göra ett undantag för ditt resonemang om att vägra flytta… Det beror ju lite på den familjesituation som personen har. Finns det barn och hus och andras jobb att ta hänsyn till kanske det inte är så lätt att flytta. Jag tror inte du heller skulle vilja skiljas och rycka upp barnens liv för ett deltidsjobb i andra änden av Sverige

Eller som arbetsförmedlingen tyckte att jag skulle göra: Pendla till stockholm varje dag för att jobba som lunchavbytare på ett gatukök. Vi räknade ut att jag skulle tjäna ca 200 :- per dag, men kostnaden för tåg, pendeltåg och buss skulle bli ca 215 :- per dag…(med alla rabatter som fanns att få tag i). Inte ens han som ägde gatuköket kunde förstå vad AF pysslade med. han hade ju redan 14st andra sökanden som bodde inom gångavtånd…

Jag kan oxå se en del problem med att man får skylla sig själv om man inte vidareutbildar sig… Alla fixar inte skolan. Jag själv t ex fick sån panikångest vid varje prov att jag många gånger var tvungen att lämna provsalen utan att ha kunnat skriva en bokstav. Det bara låste sig i hjärnan på mig. Jag KUNDE svaren men fick inte ur mig dem… Och idag hänger ju betygen nästan bara på skriftliga prov.

Men visst, väljer man att leva i fattigdom, får man stå sitt kast.

En sak ni inte tänkt på är att människor måste få ha en andra chans i livet. Ni verkar inte varit med om fattigdom själva. Vissa saker kan vara självförvållade pågrund av saker, exempelvis tuff uppväxt eller en tuff period i livet. Alla kan göra fel val och i dagens sverige så finns det nästan ingen väg tillbaka på den rätta vägen.

Naturligtvis skall man få en andra chans och det finns stöd för alla som vill komma tillbaka.

Vi som är lite äldre och har bott ihopträngda i en liten lägenhet med dass på gården vet nog ganska väl vad riktig fattigdom är. Våra föräldrar genomled riktigt fattigdom under kriget och då fanns det inte någon social att gå till.

Dom flesta av dessa hade en tuff uppväxt där dom ofta fick sluta skolan tidigt för att ta ett jobb och hjälpa till att försörja familjen. Men dom klarade av det och byggde upp det välfärdsamhälle som Sverige är idag.

Deras andra chans fick dom ta själva utan statlig hjälp och dom klarade det för att dom vände sig till familjen och grannskapet för stöd och hjälp, inte staten.

Ja men då pratar du bara om fattigdom, jag pratar om missbruksförhållanden och liknanden. Om vi ska prata om folk som växt upp med det så har du väldigt fel, då är det MÅNGA som inte fått en chans eftersom de inte fanns psykologer och stöd i kommunerna till detta. Min pappa var en som växte upp i jobbiga förhållanden (alltså inte fattigdom) fattigdom är inte det värsta man kan växa upp med, det kan till och med vara lärorikt. Iallafall min pappa fick ingen hjälp och synen på pojkar var att de inte skulle behöva prata om sina problem. 
tänk lite utanför lådan än bara på "fattigdom" det finns fler sociala problem som du kanske inte tänkt på

#5 Jag trodde det var fattigdom som tråden hanlade om. Om du vill diskutera sociala problem så kan du starta en egen tråd.

Om du har läst tråden så sa jag att det är skillnad på självförvållad fattigdom och situationer där personen inte har kunnat hjälpa det.

Men välkommen att starta en tråd om missbruk och andra sociala problem. Båda jag och mina föräldrar har haft vår dos av skit i livet så jag kanske har något konstruktivt att komma med.

#6 Det hör ihop sociala problem och fattigdom. Det är ju det jag pratar om. Om Lille Per växer upp med en pappa som våldtar honom flera gånger under hans uppväxt och inte får stöd och någon att prata med det om kan han ta droger till hjälp att dämpa sin ångest, och om man då missbrukar så blir man automatiskt fattig efter en stund och då kommer vi in på fattigdom. Och den sortens fattigdom är självförvållad. hänger du med nu?

Sociala problem och fattigdom går oftast hand i hand.

Det behövs inte så mycket för att man ska åka ut ur tryggheten. Av alla uteliggare och andra som hamnat utanför samhället så finns det nog inte många som själva har valt detta.

Vi är inte mer än människor och alla kan hamna fel. Ett samhälle som inte kan ge en utstött människa en andra chans, det är inget tryggt samhälle.

Med rätt hjälp och stöd så kan de flesta anpassas att kunna hantera jobb, boende och sociala funktioner. Ett välmående samhälle ska inte svika dem som är svagare, de måste få en andra chans.

Det finns väl knappast något land som ger människor så många chanser som Sverige. Eller hävdar #8 motsatsen?

# 9 - Har jag sagt att jag hävdar motsatsen?

#10 Jag frågade och jag tolkar ditt svar som att du håller med mig.

#7 Men du tar upp ett enskilt fall som knappast är representant för gruppen fattiga. Dom flesta missbrukare började inte för att dom hade problem och det har funnits stöd för dom som vill ta sig ut.

Enskilda fall som inte har fått hjälp kommer alltid att finnas. Alla system sköts av människor och det kan bli misstag.

Så nej jag tror inte att dom flesta så kallade fattiga är det på grund av att dom blev våldtagna som barn eller liknande.

Vissa vill inte ha någonting med "systemet" att göra alls. Dom kan man inte gör någonting åt, eftersom vi bor i ett fritt land så är det ens eget val om man även vill skita i allt. Du måste ha en vilja att bli hjälpt, för att kunna få hjälp.

Sverige har ett otroligt bra skyddsnät. Du blir inte bostadslös, eller utan pengar om du vänder dig till socialen. Det är mycket jobb, det måste jag faktiskt säga, när jag gått igenom bidragssökandet själv. Kan mycket väl förstå om den processen behöver effektiviseras och göras mer "användar vänlig".

Annars har jag faktiskt svårt att hitta några större brister i skyddsnätet i sverige. Det skulle vara sjukskrivningsreglerna nu som kan ställa till det, men dom är ju tydligen på väg att förändras.

Ja, jag tror inte det finns någon som är "fattig" mot sin vilja i Sverige. Jag tror att det finns hjälp att få.

Jag tackar er för att ni ville svara och engagera er i tråden. Tyvärr så mår jag inte så bra just nu och orkar inte vare sig diskutera eller debattera.

Om ni undrar varför jag inte svarar.

Diskutera gärna vidare 

#14 asså jag blir irriterad att höra hur du resonerar. Du tror alltså att alla som är fattiga i Sverige är det frivilligt?

Kommer du från planeten Mars?
Allt är inte alltid så lätt som du verkar tro. Jag skulle kunna sitta här och skriva argument för det i flera timmar om det vore så, men vem säger att du hade hajat då?

Du tror alltså att även barn som är fattiga är det frivilliga?
Hur har dom kunnat välja det? dom har inget val
Bara för att föräldrarna gör fel val skall inte barnen råka illa för det.
Tror du att papperslösa i Sverige är fattiga och itne får tillgång till fri sjukvård frivilligt?
Tror du att det är lätt att komma tillbaka till samhället och cirkeln igen om du suttit inne för mord, rån, grov misshandel etc?

Många människor som är "fattiga" vill inget annat än att förbättra sin livssituation men sitter olyckligtvis fast där. Man kan vara "fattig" p.g.a. arbetsskada eller att man gått in i väggen, de tar lång tid att komma tillbaka om man någonsin gör det. Det är ingenting de valt.

Även ensamstående föräldrar är väldigt väldigt ofta "fattiga" och har väldigt svårt att komma ur "fattigdomen" eftersom de blivit tvugna att hoppa av skolan pga att de blivit gravida och sedan när de skall läsa igen efter några år då barnet är äldre så får de läsa på komvux. Och om man läser upp betygen i komvux kommer man in på en helt annan kvotering till universitetsutbildningar och kan bli väldigt svårt att komma in på någon utbildning alls.

Det finns även många ungdomar som är arbetslösheta i dagens Sverige och alla har inte sina föräldrar som backup. De bor i en etta och lever på socialbidrag, har inte råd att ta körkort som kan vara krav för att få vissa jobb. Har inte startpengar för att åka till Norge och jobba. De kanske fåt en tand utslagen och blir helt bankrutta p.g.a det, eftersom tandvården i dag olyckligsvis inte är gratis.

#16. "Du tror alltså att även barn som är fattiga är det frivilliga?
Hur har dom kunnat välja det? dom har inget val
Bara för att föräldrarna gör fel val skall inte barnen råka illa för det.
Tror du att papperslösa i Sverige är fattiga och itne får tillgång till fri sjukvård frivilligt?
Tror du att det är lätt att komma tillbaka till samhället och cirkeln igen om du suttit inne för mord, rån, grov misshandel etc?"

Barn är väldigt sällan fattiga (eller rika), det är föräldrana som är det. Uttrycket "barnfattigdom" är helt felaktigt och syftar bara till att skifta fokus från föräldrarna, som ju är de som är anledningen till situationen.  

Papperslösa har inte laglig rätt att vistas i landet, så JA, de har valt det livet genom att gömma sig.

Vad jag vet är det ingen som tvingar någon att mörda, råna eller misshandla, så de har också gjort ett val.

Sen är det ju många som blir "fattiga" genom att helt hysteriskt handla och leva över sina tillgångar (se Lyxfällan). Det är också ett val. Så jag tror nog att de flesta fall av fattigdom skulle kunna undvikas med lite sunt förnuft och att man tar skolan på allvar.

Dessutom är det inte "fri sjukvård" i Sverige. Man betalar världens högsta skatt och får en relativt medelmåttig sjukvård för det, i varje fall om man ser till akutsjukvården.

#17 Även om barn inte har någon ekonomi alls så kan dem känna på det lika mycket som en vuxen kan.
Har du hört talas om human traficking?
Det är när man lurar oftast kvinnor till länder där de tror de skall få ett bra jobb etc men istället blir de ofrivilligt prostituerade, våldtäkt, misshandel etc utsätts de för. De kommer in till länderna papperslösa och om de lyckas rymma eller på något annat sätt kommer ifrån människohandeln så behöver dom lika mycket sjukvård och hjälp som oss svenska medborgare.
Även om det kommer hit papperslösa flyktingar så dom väldigt sällan vad som väntar dem i ett nytt land och oavsett vad har de lika mycket rätt till sjukvård som oss andra.

Ja mördare och andra lagförbrytare gör val, men nu pratar vi om andra chanser i samhället, men de kanske de inte ska ha rätt till för att de gjort fel val en gång?

Sen finns det grenar inom filosofin ex determinism som säger att människan inte har några val utan allting styrs av tidigare erfarenheter och upplevelser. Först måste vi lösa gåtan om vi människor faktiskt har fri vilja eller ej, sedan är de dags för dig att döma!

Och kom ihåg, kan du verkligen veta om vi har fri vilja eller ej?
Vad är kunskap egentligen och hur får vi kunskap?

Jag kan bara hålla med Halvdansken här. Vi har alla möjligheten att göra val. Om du begår ett brott så har du gjort ett val. Om du skiljer dig så har du gjort ett val.

Om du har tvingats in i landet och är papperslös så kan du gå till myndigheterna och dom ordnar så du kan komma hem till ditt eget land igen. Återigen ett val.

Om du blir gravid och hoppar av skolan så har antagligen gjort två val. Du har haft sex och du har valt att inte skydda dig. Sedan gör du valet att hoppa av skolan för det finns hjälp att få så du kan stanna i skolan.

Tyvär så är det många människor som inte vill göra dom lite svårare och jobbigare valen i livet. Dom föredrar att välja det enklaste, vilket är att inte göra något åt sin egen situation.

Sedan har vi dom flesta av oss som jobbar hårt, kanske flyttar när jobben tar slut där vi bor, går på kvällskurser för att få bättre utbildning, håller ihop äktenskapet under dom jobbiga perioderna som alla går igenom, lägger undan pengar för problem i framtiden, inte använder droger, inte begår brott utan väljer dom lite svårare och jobbigare valen i livet för att bygga upp det samhället där det finnas hjälp för dom som behöver det.

I ett samhälle som det vi har i Sverige så har vi fri vilja om vi vill. Det är inte en fråga om fri vilja eller inte utan viljan att använda sin fria vilja till att ta dom hårda besluten.

Trafficking är slavhandel och har inget med flykingar eller invandrare att göra.

"Även om det kommer hit pappers lösa flyktingar.." Det gör det inte. Det finns inga papperslösa flyktingar. Blanda inte samman det med folk som inte har pass när de kommer till gränsen.  Alla som kommer hit och söker asyl får "papper", dvs man registreras i systemen och har tillgång till de rättigheter som asylsökande har. Om de får avslag på sin ansökan ska de skickar ur landet, men i det läget finns det de som går under jorden. De uppehåller sig alltså illegalt i landet, de har ingen rätt att vara här.

"pratar vi om andra chanser i samhället, men de kanske de inte ska ha rätt till för att de gjort fel val en gång?" Jodå, men många som sitter i fängelse är återfallsförbrytare. hur många chanser ska man ha?

Nån pseudofilosofisk diskussion tycker inte jag hör hemma här.

#16 Jag är 22. Jag är arbetslös. Jag har sociala problem. Jag kommer inte ut ur det hem som gör att jag mår dåligt. Jävlar vad jag önskar att jag hade en etta. Jag skulle må då jag, kanske få igång livet och livsviljan ordentligt igen då.

Sjuka människor och människor är skadade kommer inte kunna ha lika mycket pengar som en som jobbar, och med all rätt dessutom. Dom bidrar inte till samhället och ska därför inte heller få lika mycket som en som gör det. Det säger jag, även fast jag är i min sits. Pengar gör inte en glad, eller löser ens problem.

Om du hoppar av skolan så är det ett val du gör, och det blir tufft efteråt. Det skulle du tänkt på när du hoppade av isåfall, eller när du fått barnet ta upp studierna igen. Vi har dagis av en anledning.¨

Det finns en mängd bidrag att söka för olika former av ekonomisk hjälp. Du kan te.x. gå till kommunen och be om extra bidrag för du måste köpa ett par skor. Det heter "Bidrag till skäliga kostnader".

Bilden du har av verkligheten är väldigt förvriden, och inte korrekt uppfattad. Det du ser runt dig, all välfärd och liknande kommer av att människor anstränger sig och jobbar för det. Dom som inte kan jobba heltid ska jobba så mycket som dom klarar av med sina skador, tänk på det som att du drar ner alla andra annars, vilket är precis det man gör då.

När det kommer till barnfattigdom är det ett rätt speciellt fall. Ett barn kan inte rå för att deras föräldrar inte har skött sig, eller sköter sig själva(Det behöver inte nödvändigt vis vara så, men ofta är det så). Där saknar jag faktiskt stadig mark att stå på i frågan.

Och helt allvarligt, jag har inget för rånare och mördare. Dom är vad dom är, och dom ska bära det som dom gjort tills dom dör. Om dom ångrar sina brott så jobba för att hålla samhället vid liv.

Och nej. Ditt komvux betyg är likvärdigt när du söker högskoleutbildning. Om du vill skippa det så gör man högskoleprovet och söker på det istället. Det finns många vägar in i den akademiska världen.

#21. Hoppas verkligen din situation löser sig.

#16 "Även ensamstående föräldrar är väldigt väldigt ofta "fattiga" och har väldigt svårt att komma ur "fattigdomen" eftersom de blivit tvugna att hoppa av skolan pga att de blivit gravida"Nu är det väl ett fåtal av de ensamstående mammorna som blev gravida i skolan och var tvungen att hoppa av osv. De jag känner som är ensamstående har fått barn i 25-35 års åldern och som skiljt sig några år senare. Men jobb och annat är på plats. Visst kan det vara stressigt och besvärligt, men fattiga och utslagna skulle jag knappas kategorisera dem som.

Ni missförstår min ståndpunkt helt och hållet.

1. jag vet myckel väl vad papperslösa är, och jag pratar inte om dom som kommer hit utan pass och söker asyl.

2. Jag tycker liksom ni andra att man skall göra rätt för sig i samhället och dom som jobbar skall ha bättre ställt än dem som lever på staten eller är arbetslösa etc.

3. Det jag menar är förståss att oavsett vad man gör för val, så skall man alltid ha en chans att göra rätt för sig igen. Jag vet att många inte gör rätt för sig, en del vill inte men andra försöker verkligen. Detta får vi inte glömma. Ingen är perfekt och alla kan göra sina dåliga val.

4. Jag personligen är varken fattig, fått barn i tidig ålder (inte barn alls än så länge), jag är ingen asylsökande. Men det jag är, är att jag är mån om det välfärdssamhälle vi har, men det finns förbättringar som kan göras.  Jag blir irriterad på människor som inte verkar förstå att allt är faktiskt inte alltid svart och vitt, det finns gråzoner.

Jag har en pappa som är missbrukare, han är ett bra exempel som skyller på samhället och fortsätter missbruka. Han får ärligt talat skylla sig själv, jag tycker inte synd om honom för fem öre. För istället för att ta tag i sitt liv så skyller han ifrån sig.

Men det finns fortfarande människor som vill hamna rätt men får inte den rätta hjälpen.

"jag vet myckel väl vad papperslösa är och jag pratar inte om dom som kommer hit utan pass och söker asyl."  Du skriver själv "Även om det kommer hit papperslösa flyktingar…" Så vem pratar du om?

Det kommer inte hit några papperslösa flyktingar.

"24 jag tror inte du vet vad DU pratar om, gå in på vilken politisk sida som helst och läs om att de har som mål att ge papperslösa FLYKTINGAR i SVERIGE samma sjukvård som oss andra.

Jag länkar här till dig så kan du kolla själv

http://www.folkpartiet.se/Var-politik/Snabba-fakta/papperslosa-flyktingar/

och nej, jag är ingen folkpartist

Just ja, jag pratar om Sverige, att vi har papperslösa flyktinga i sverige, sen vet jag inte hur det är i danmark, det får du stå för

#25 Då förstår jag vad du menar. Om du hade använt rätt benämning för dom så hade vi kanske förstått. Dom är inte flyktingar. Dom är illegala invandrare. Dom legala flyktingarna får som påpekats papper och rätten att stanna i landet tills deras fall är utrett.

Många av dom illegala invandrarna brukar också kallas ekonomiska flyktingar eftersom dom inte flyr på grund av våld eller risk för livet utan tar sig in i andra länder på illegal väg för att tjäna bättre pengar. Ofta har dom bättre ställt än dom riktiga flyktingarna och kan betala för att smugglas in i andra länder. I det fallet så har jag ingen sympati.

Om du inte är flykting så finns det lagliga sätt att ansöka om arbetstillstånd och uppehållstillstånd istället för att på illegal väg ta dig in i landet.

Dessa invandrare kan mycket väl vara flyktingar också, det beror ju på vad de har för anledning till att de lämnat sitt land. Eftersom flera politiska partier har valt att kalla det flyktingar och om de går inom kriterierna för flyktingar

"en person som har befogad rädsla av förföljelse på grund av hans/hennes ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning eller på grund av kön, sexuell läggning eller annan tillhörighet till en viss samhällsgrupp"

Det finns ju situationer då personen både kan vara papperslös och flykting. Nästan alla flyktingar generellt sett som kommer till Sverige har bra ställt.

trevligt att diskutera detta, skall sova nu men sov gott så får vi fortsätta diskussionen eventuellt imorgon

#28. De benämns papperslösa flyktingar, men de är inte papperslösa flyktingar, det finns inte. De är som mingdie och jag försöker förklara folk som fått avslag på ansökan och som sen gömmer sig. Eller som själva väljer att ta sig illegalt över gränsen, men det tror jag är ett större problem i sydeuropa; Spanien och Italien m.fl.

Jag personligen tycker inte att "papperslösa flyktingar", eller rättare sagt illegala invandrare, ska ha någon hjälp alls. De har en gång fått avslag och väljer då att gömma sig. De som dessutom hjälper dessa kriminella att gömma sig ska enligt mig själva klassas som kriminella…

Jag anser inte att det är vår uppgift att hjälpa alla i världen. Men folk har kanske rätt att få sin sak prövad. Får de sen avslag får de väl rätta sig efter det, eller VÄLJA ett liv i utanförskap.

Nu handlar ju inte denna tråd om papperslösa flytingar, utan om fattigdom.

Jag menar bara att jag räknar denna grupp "fattiga" till frivilligt fattiga, och alltså får de skylla sig själva…

Jag avslutar min diskussion här. Ha en trevlig dag!

Jag tycker att det är väldigt tråkigt att fattigdommen verkar vara en fortgående trend och det vore intressant att veta på ett ungefär när det började gå utför med Sverige.
Vad är det som görs annorlunda nu mot för förut?
Är det utförsäkringar eller annat som ligger bakom de dystra siffrorna?
Vad kan man göra för att ändra denna negativa spiral?

Finns det fattiga i Sverige?

Frågan reds ut ganska bra i detta blogginlägg, skrivet av en sosse som är emot fattigdom och de ökade klyftor som skribenten skyller regeringen för.

Länk till bloggen

Svaret är såklart nej. Det finns inga fattiga i Sverige. Det finns däremot Svenskar som har lägre inkomster än andra. Vilket jag tycker är något annat.

Ytterligare stöd för tesen att Sverige saknar fattiga finns på Wikipedia.

Länk till Wikipedia

Självklart kan man välja en definition av fattiga som passar det egna politiska budskapet…

"Vänsterpartiet har valt definitionen "60% av medianinkomsten", för att kunna benämna var fjärde ensamstående som fattig."

Och många skribenter här låter sig luras… Kanske också för att det passar den egna politiska agendan?

#33 "Självklart kan man välja en definition av fattiga som passar det egna politiska budskapet"
Ibland så behöver man inte enns välja en definition utan det räcker att låta folk själva få fylla i tomrummen.
Fattigdom är ett ytterst subjektivt begrepp och det är nog därför åsikterna går isär i denna fråga.
Jag tror nog att det är många som upplever sig själv som fattig men som enligt olika beräkningssystem inte är fattig.
Kanske "Mindre bemedlade" sammanfattar det hela mer?

Men det kommer alltid att finnas mindre bemedlade. Det spelar ingen roll vad man gör. Alla kan inte få samma lön.

#35 Så är det ju, men det borde ändå finnas ett politiskt intresse av att undvika misär i de fall det går.

Finns det verkligen misär i Sverige?

Det enda jag kan tänka mig är uteliggarna, men jag har aldrig begripit varför de inte kan få hjälp av myndigheter som alla andra kan?

#37 Det där med misär och fattigdom är ju som sagt väldigt subjektivt, men jag tror absolut att det förekommer, om än i begränsad omfattning.
Jag har läst 36 sidor ( hade inte längre rast ) ur Morgan Allings självbiografi Kriget är slut och jag upplever det som att han levde i missär och det finns säkert även fler som har det så i även dagens samhälle. Det var även i Allings fall missbruksproblematik i bilden, i detta fall föräldrarnas, men även barnen drabbades av föräldrarnas beslut och preblematik.
Detta är ju extrema fall, men ändock.

#38 Menar du att det finns fattiga (på riktigt, inte med V-definition) människor i Sverige, som inte får hjälp?

#39 Det gör det säkert. Ofta så är det som andra redan påpekat personer med psykisk och/eller missbruksproblematik som kanske inte är de lättaste att nå.
Jag kommer ihåg flera incidenter från min tid som Medarbetare på McDonalds 99-04 där jag fick uppleva hur personer åt och sov i våra containrar. En man brukade bo bakom buske nummer sju och han kom ibland in och köpte en öl. Lukten av honom kändes i hela lokalen. En annan av dessa män var i TV för några år sedan där de visade hur han bodde i missär. Det var lite som ett råttbo med tidningar som isolerade baracken. Detta var under sossarnas tid, och alla vet ju hur snabba de är med bidragen så om det var problem då, hur är det inte nu?

Var det förra veckan, eller denna, som en man i 50-års åldern begick självmord på grund av att han blivit, eller skulle bli utförsäkrad?

Att människor väljer att använda sina pengar på droger istället för mat o husrum betyder väl inte att de är fattiga?

Jag bor numera utomlands i ett land med många verkligt fattiga. De luktar inte öl eller missbrukar - det har de inte råd med.

Bostadslösa har vi diskuterat tidigare. Då utifrån ett reportage på P1 som slog fast att detta är en myt. De som bor på en parkbänk eler i ett "råttbo" väljer detta. Det finns tak över huvudet och mat för alla som vill ha det. Och det bekostas av samhället - inte av gåvor eller ideeellt arbete. Det är en myt.

#41 Min pappa var riktigt hemlös då inga bostadsbolag som han kontaktade vill ha honom.

Tyvärr är det bara en myt att alla som behöver tak över huvudet får det. Jag hyrde ut en lägenhet till en som drack i perioder. Jag hade då en hyresgaranti från soc eftersom jag ställde upp. & månader senare slutade hyran komma in, både från hyresgäst och soc. Efter två månaders obetalda hyror så ringde jag upp soc som då sa att de slutat med garantin, utan att säga till mig eller vilket jag fick reda på senare hyresgästen. Jag tvingades avhysa hyresgästen och förlorade 6 månaders hyra. Kontentan är att man betalar ut bidrag till en periodare men inte betalar hyra åt dessa i samma situation. Ge drygt 8 000:- till en missbrukare så prioriterar de inte hyran. Bättre då att betala el och hyra och sedan ge resten till dessa personer. Då skulle vi i alla fall lösa en del av dessa hemlösas fall. Hyresgästen skötte sig i övrigt exemplariskt och hade rent och fint i lägenheten.

Det går alltså inte att generalisera åt något håll, naturligtvis finns det de som inte kan sköta något av det men det behöver man inte vara missbrukare för i och för sig.

#43 Ingen har påstått att alla kan ha ett hyreskontrakt utan att betala hyra.

Det är dock inte samma sak som att den som söker hjälp med att få tak över huvudet inte kan få det i vårt samhälle.

Har du något exempel på att någon förvägrats husrum?

#44

Ja, som jag skrev i #43, jag var tvungen att avhysa honom det tog tyvärr 4 månader. Han har idag ingenstans att bo. Jag tror tyvärr att byråkratin idag ställer till det en hel del. socialen har inte lägenheter längre, i alla fall inte i vår stad. Är man utskriven från behandlingshem så finns det ingenstans att ta vägen om man har gamla skulder.

Däremot kan man ju tycka att hade han skött sig så hade det aldrig hänt. Det är ju bara att se på lyxfällan så förstår man att många kan hamna fel. Skrämmande dålig insikt hos många. Lite glädjande att även privatekonomi ingår i samhällskunskapen i nya gy11. Jag har kört det ändå förut, tagit dit kronofogden när det gått och använt mig av deras materoal. Regeringen har nog insett problemen, tyvärr gör inte alla kommuner det, oavsett styre.

#45 Du skrev i #43:

"Tyvärr är det bara en myt att alla som behöver tak över huvudet får det."

Är det bara något du påstår eller kan du belägga det på något vis?

Det enda du skriver om här är att man inte kan behålla ett hyreskontrakt om man inte betalar hyran. Det förvånar mig inte…

Dock tror jag inte på att denne man förvägrats härbärge eller liknande.

Härbärge finns inte i vår stad, han får inte kontrakt med något av de få hyresbolag som finns. Eftersom det är en liten stad så sprids ju ryktet snabbt om hans oförmåga att betala bland privata hyresvärdar också. 

Naturligtvis går det inte att få fram belägg eftersom socialens beslut är belagda med sekretess. Det går alltså inte bevisa att de erbjuder eller inte bostad. Det jag kan se är att han inte har någon. 

Man kan alltså bara berätta om fall utifrån egna erfarenheter. Du väljer naturligtvis själv att tro på de eller ej.Jag kan ju lika gärna fråga; kan du belägga att alla som behöver tak över huvudet får det? Tyvärr leder det ju inte diskussionen vidare så min fråga är rent hypotetisk. Oavsett anledning så behöver alla tak över huvudet, sen finns en mängd orsaker till att de inte har det. Men allt är tyvärr inte svart eller vitt.

#47 Det är skillnad mellan att inte ha en egen bostad och att inte ha tak över huvudet.

Jag ser inte att vi kan garantera eller ordna en egen bostad åt alla. För att få det krävs något minimum av skötsamt leverne.

Det jag sagt (#41) är att enligt ett reportage i P1 är det en myt att samhället inte ordnar tak över huvudet åt människor. Att samhället låter människor som önskar tak förbli uteliggare.

Detta kommenterade du i #43 med:

"Tyvärr är det bara en myt att alla som behöver tak över huvudet får det."

Jag undrar vad du stöder det påståendet på. Än så länge har du bara berättat om en man som inte kunde sköta sitt hyreskontrakt och den berättelsen stöder inte din tes.

Det är ingen myt att inte alla får tak över huvudet. Det vet jag att så är fallet. Det finns inte härbärge på alla orter. Det finns inte snälla släktingar och vänner överallt. Socialen har inte längre lägenheter att använda sig av när det krisar. Det finns människor som sover där de hittar ett ställe att sova på. Portuppgångar, vindar, källare osv.

Om man med tak över huvudet menar att en människa sover i en portuppgång istället för ute under bar himmel så ja, den som tar sig in i en port och lyckas sova där några timmar har tak över huvudet.

Det finns inte "tak över huvudet" åt alla, även om ett program i P1 nu sa så. Mycket beror också på att härbärgen försvinner. Det finns också program som gått på TV som motsäger det som P1 tog upp. Program där anställda på olika natthärbärgen tagit upp just dessa problem och att ALLA inte får plats för natten. Efterfrågan är alltså större än tillgången.

#41. Ja, jag har också bott utomlands i ett land där fattigdomen var stor. Skillnaden kanske låg i att de kunde slå upp något litet skjul, byggd av gammalt skräp, på stampat jordgolv. Det är lite svårare här där man knappt kan få måla sitt hus i den färg man önskar. Jag kan också berätta att missbruket även i ett fattigt land är rätt utbrett. Ett sätt att fly verkligheten. Det är ingen nyhet. Missbrukare i Sverige har heller inte råd med sitt missbruk, det är bl a därför det finns kriminalitet, vilket inte är alltför ovanligt bland just missbrukare. Både i Sverige och i andra länder.

#48 finns det någonting som du faktiskt inte hävdar att du vet allt om?

#50 Det är faktiskt så att man kan läsa upp om saker. I en värld av information regerar den som har mest information.

Begreppet "fattigdom" är ju relativt. Det beror ju vad man jämför med. Om man ser på ett land som Haiti, där finns det fattigdom. Och än värre blev det efter jordbävningskatastrofen. Dels så har Haiti haft regeringar som verkligen skott sig på befolkningens bekostnader och dels så har USA styrt mycket genom att inte handla spannmål från Haiti som förut. Bönderna hade inte inkomster och fick söka sig till städerna, som i gengäld inte kunde ta emot dem.

Men om vi nu ska återvända hem till Sverige, så finns det människor som inte har någon stans att bo, människor som har hamnat mellan stolarna av en eller annan anledning.

När man stängde alla psykiatriska kliniker så blev det väldigt många hemlösa i samband med detta. Det var patienter praktiskt taget blev ställda på bar backe. Detta var någon gång i slutet på 80-talet (rätta mig om jag har fel) och dessa stackare är säkert inte i livet i dag, om de inte fick chansen till hjälp.

I Malmö finns många hemlösa. För det mesta rör detta sig om missbruksproblem. Man har gjort försök att lösa problemen för missbrukarna eftersom de kan vara svåra att ha som grannar och därför förlorat sina  hyreskontrakt. Ett försök var att bygga några bostäder, någon mellan barack och marklägenhet, där de fick en liten lägenhet att ta hand om och chans till att själva kunna påverka sin situation. En del lyckades ta sig ifrån "träsket" men en del har inte samma styrka. Att inte ha styrka är inte samma sak som att man väljer missbruk.

Det är kanske lätt att sitta och diskutera sådana problem när man inte har bott när dem och sett eländet med egna ögon. Man kanske bor i ett tryggt villaområde i en liten idyllisk ort. Man har villa, familj, bil och kanske även en liten sommarstuga eller båt. Man lever då inte i samma verklighet som en utslagen person gör.

Så man kanske ska akta sig att döma och bedöma någon som har problem med livet. För man vet aldrig om man själv skulle hamna i en situation, hur man själv hade agerat och reagerat. Livet kan aldrig garantera någonting. Man kan själv styra över mycket, men inte över allt.

#52 Alla människor har olika styrka. Alla människor har olika vilja. Det är en väldigt liten % av befolkningen som blir missbrukare. Jag har inget problem att säga att dom är svagare än dom andra som inte är missbrukare. Det är ju bara rent logiskt. Är du stark så provar du inte ens skiten från första början. Sociala påtryckningar hit och ditt. Du väljer ändå vad du gör av ditt liv.

# 53 - Absolut! Vi är olika och har olika förutsättningar att hantera livets motgångar. Därför bör de som är starkare sträcka ut en hjälpande hand till dem som är svagare, och inte döma.

#54 För att komma ut ur missbruk måste du vilja det. Ingen kan tvinga någon till det, även om du skulle tycka att du gör den personen en tjänst. De som vill komma ut ur missbruk får ofta hjälp med det. Dom som inte vill får tyvärr förfalla. Alla människor är inte likadana, och alla kommer inte tyvärr vilja göra något annat än droger.

# 54 - Sant! För att komma ut ur ett missbruk måste man vilja det. Kanske är det så att de som väljer att fortsätta med sitt missbruk så är missbruket/drogen det viktigaste förhållanden av alla. Flaskan, sprutan, rökat, pulvret - det är där som förhållandet finns. Man säger att de "flyr" från verkligheten men egentligen så skapar de sig en verklighet av helvete, en mycket märkligt beteende.

De vet var de har sin drog men de vet inte vad som följer om de skulle släppa denna drog. Drogberoendet är ju inte bara fysiskt utan även mentalt.