Är man 25-30 år är man sannerligen ingen ungdom. Problemt med undomsarbetslösheten är att det är undomar som ofta saknar utbildning och därför inte får några  arbeten. De säger ofta att de ta vilket jobb som helst. Problemet är att dessa arbeten inte finns längre.

Åjo, nog finns det jobb alltid om de bara vill men de är för dåligt betalda tycker de. Att jag skrev upp till 25-30 år är bara ett förslag så visst kan man tänka sig att dra gränsen vid 22-24 år.

Att ungdommar många gånger saknar utbildning är ju sant men finns intresse för att jobba så går det att lösa på flera sätt, bl.a lärlingstid vatvat med teori och att de har lön under tiden med att regeringen ger stöd till de företag som har lärlingar. Bara viljan finns som sagt så går det att lösa, regeringen har ju varit inne på detta med lärlingar men vad jag kan förstå så har inte förslaget anammas av facket och därför ett för allt stort måtstånd för att kunna spinna vidare på detta.

Har du något förslag på hur de skulle kunna göra.

Mina fingrar är stela och besvärliga att styra över, jag har opererat händerna så att man bommar knapparna ibland.

Rättelse:

varvat med teori och längre ner:

allt för stort motstånd  skall det stå.

Ursäkta.

Jag glömde att nämna MALMFÄLTEN, där kommer det att behövas flera tusen jobbare de närmaste två åren. En ung person som vill jobba får där utbildning i malmbrytning eller vad denne nu vill göra där. I kaunisvara,Pajala kommer det att behövas c:a 1500 personer första året och i Kiruna minst lika många. Unga personer som är utan jobb kan väl satsa några år på att jobba i gruva och trivs de inte så är det ju enkelt att flytta tillbaka, man skall komma ihåg att gruvjobben är mycket bra betalda och därför ett tillfälle för den som vill bygga sig en bra ekonomi snabbt.

Risken finns ju att man ställer grupper emot varandra.Nya grupper får inte jobb istället, tex 50plus eller de som skolat om sig. Lärlingsplatser är inte så lätt att fixa heller. Problemet med skolorna är att teoriämnena är för många, de är nio idag.

Men om du är 25-30 år så förväntas  du att bilda familj inte att ta dig in på arbestsmarknaden. Lärlingsplatser är inte så lätt särkilt inte till folk som hoppat av gymnasiet för att de inte varit motiverade.

Se till att få en utbildning istället där det ingår lärande prakitskt. Det saknas srbetstilfällen helt enkelt och de som är okvalificerade får inga arbeten. Arbetstillfällen skapas genom efterfrågan på olika produkter och tjänster och just nu ärdet lågkonjunktur. Då ska staten satsa men det gör itne staten. Den sänker skatterna för de som redan har  arbete.

#6.

Bilda famlij javisst men nu tycks ju medelåldern ha stigit då det gäller den saken, de flesta är väl över tretti eller?

Har de hoppat över gymnasiet så är det ju som du säger, de är skoltrötta, men jag tror inte att de gjort det för att sedan leva på socilabidrag utan de vill ha ett jobb som de kan försörja sig på.

Därför tror jag på idën med subventionerade lärlingsplatser där företaget binder sig för en tid om t.ex 2 eller 3 år och att lärlingen varvar teori för yrket med jobb.

Anledningen till varför jag föreslår att staten tar bort hela arbetsgivaravgiften för de ungdommar som nyanställes som lärling är att staten skall betala teoridelen för eleven. Har dessutom Lärlingen en mycket lägre skatt än vanligt så får han ju på det sättet en betald utbildningstid till ett yrke samt mer över per intjänad krona att leva på. Lärlingslönen får inte vara så låg att de inte kan leva självständigt.

Om vi ser på Norrbotten så är arbetslösheten är låg i förhållande till övriga landet. Som jag skrev tidigare så är det ett skriande behov av folk till gruvnäringen. Inom en gruva sköts ju det mesta med maskiner och en sådan utbildning går ganska snabbt att få bara men vet vilken man skall välja.

Under kommande år så är jag övertygad om att det kommer att anställas minst fyra tusen personer i den näringen och en som jobbat med ex. att ha kört en dumper får ju job hos vilken entreprenör han vill om han sluta vid gruvan, gruvarbetare är atraktiva på arbetsmarknaden.

Och till sist. Gruvnäringen är inte i lågkonjuktur, tvärtom de producerar som aldrig förr och mer blir det.

# 7 Men det finns redan i gymnasiet. En släkting till mig har utbildat sig till målare.

Ett par andra släktingar till mig har barn de är 25 oc 27 år gamla. Den  äldsta har 3 barn och den yngre har 1 barn.

En annan släkting har också 3 barn. Hon skaffade sitt första barn vid 28 års ålder. Hon har aldrig varit arbetslös kan jag tillägga och har gått ut gymnasiet men inget som har med något yrke att göra.

Det har han, men har han då inte gått gymnasievägen och tagit gymnasieexamen. Jag menar att han inte gått som lärling anställd i ett företag eller? Lärlingslöner har ju varit på tapeten sista året speciellt.

I mitt förslag blandar jag inte in gymnasiet eftersom många har hoppat av och det är just de ungdommarna som satsningen skulle beröra, det är  ju också ibland de som man hittar de flesta arbetslösa i landet.

Vad som jag menar är att de får ett jobb som lärling, de arbetar där under handledning av en erfaren yrkesman, samtidigt som de har de arbetet går de och läser den teoretiska delen för det yrke de utbildar sig till och det kan vara vuxenskolan som ex.Studierna kan ju varvas med en vecka på jobb och nästa vecka i skolbänken o.s.v. Den typen av lära har jag inte hört att den finns redan.

Gymnasieexamen har väl en viss yrkesinriktning eller början till ett yrke. Jag förstår inte vad du menar med att hon gått ut gymnasiet men att det inte hade med ett yrke att göra, har hon inte gjort ett yrkesval?

Det skulle ju gå att de anmäler sig till specialkurser för ex. traktor eller grävmaskinsförare till målare, yrkesgrovarbetare,arnerare,snickare, bilmekaniker eller vad det nu är dom vill göra i framtiden. Så vitt jag vet finns det inga specialkurser i den riktningen utanför gymnasiet idag vilket  skulle behövas och de skulle ju gå att bedriva i ABF eller Vuxenskolans regi.

Trevligt med produktiva människor, det är ju de barnen som skall ta över en dag, mina ungar var alla över tretti innan barnbarnen kom. Att hon skaffade sig det första barnet vid 28 års ålder och har gått ut gymnasiet utan yrkesinriktning, vad gick hon då för linje var det samhällsvetenskap eller?

Att sänka ingångslönerna är något jag inte tror så mycket på. Alla olika försök som man gjort med sänkta kostnader för att anställa ungdommar har visat sig vara ganska inneffektiva. Försöken med tex sänkta arbetsgivaravgifter för ungdommar har tex inte gett någon statistisk minskning av ungdomsarbetslösheten.

Idag är det faktiskt ganska stor arbetsbrist i Sverige. Vi "importerar" arbetskraft från tex Indien för att vi inte har arbetskraft själva. Problemet är att det krävs utbildning för dessa jobb. I Sverige har vi stor brist på läkare, Civilingengörer, Systemutvecklare mm. Men detta är yrken som ställer krav på högskoleutbildning, något som tyvärr inte är speciellt flashigt….

Detta löser vi inte med lärlingsutbildningar. De yrken som man kan tänka sig att gå som lärling och faktiskt få jobb, är väldigt få. De alra flesta jobb, även hantverksyrken, kräver gedigna teoretiska kunskaper oxå.

# 9 Jo han har gått i gymnaiet precis som jag säger att det finns yrkeslinjer på gymnasiet. Vårdlinjen exempelvis.

Hon som gått ut gymnasiet har gått en samhällsvetenskaplig linje men som på intet sätt gav henne någon yrke och hon har inte fortsatt att studera heller och inte de andra båda heller för den delen.

En av dem böjrade på frisörprogrammet men efter ett år så ville hon inte bli frisör och fick då istället gå ett individuellt program och läsa in en hel massa teori som de inte har på de  praktiska linjerna.

Jag tror personligen att gymnasiekompetens är behövligt i dagens samhälle fast man kan behöva olika saker här i livet. Ska du studera vidare så behöver du en massa teori medan om du ska börja arbeta så behöver du praktik istället.

#19 Du har helt rätt i det du skriver.

När har det provats med att ha sänkta ingångslöner? Du har inte förstått vad som är visen med det. Enkelt förklarat:

ex: 100 kronor i timmen och efter inkomstskatt 33% blir lönen netto 67:- i fickan.

80 kronor i timmen och med då sänkt inkomstskatt  till 20% under utbildningen blir netto blir 64:- i fickan.

Poängen är att få arbetsgivaren att se den unge personen som en attraktiv jobbare och därför vill anställa personen.Skillnaden för han som går lärlingsutbildningen blir minimal även om lönen egentligen är högre än ovanstående Ex.

Samtidigt som arbetsgivaren har denne lärling under sina vingar så har han ingen arbetsgivaravgift för honom och dessutom i mitt förslag skulle staten stå för lärlingens lön under teoritimmarna. Sammantaget skulle detta kosta staten en del helt klart, men vinsten att få ut ungdommar i arbete skulle bli avsevärt mycket större över tid än den kostnad staten får samtidigt som lärlingen får lön under utbildningstiden, och någon lön det har inte lärlingen i gymnasiet.

Mera fördelar är att vi får mindre brottslighet av att få de unga i arbete än att inget göra. Diskutera kan man alltid och det ska man, men vi måste alla hjälpa till att få ut de unga på arbetsmarknaden för det är ju deras framtid det gäller.

Det här förslaget är inlämnat till regeringen så vi får se vad dom hittar på.

Att gå samhällsvetenskaplig linje är ju en bit på vägen till ett yrke ex: politiker, det kan också vara en inkörsport till högre skolor. Jag förstår då vad du menar med inte gått någon yrkeslinje. Den som går vårdlinjen har ju valt ett yrke. Självklart håller jag med att gymnasiekompetens är ett måste men den kan man ju skaffa sig på annat sätt än att gå i gymnasiet, det finns ju vuxenskolor för de som hoppat av och det är just det jag menar men det måste göras mer än att bara läsa in kompetensen man måste lär sig ett yrke också. En väg dit är det jag förklarade i det andra inlägget, avlönade lärlingar som vi hade förr men med kompletterande läsning samtidigt.

Vi är vad jag kan förstå på ungefär samma linje men med olika infallsvinklar.

#12 Som vanligt läser du inte vad jag skriver, ganska tröttande. Man har inte provat med lägre ingångslön, men man har provat ANDRA saker som sänker kostnaden för att anställa en ungdom, som tezx sänkt arbetsgivaravgift. Arbetsgivaravgiften är en ganska stor del av lönekostnaden, även om du inte ser den redovisad i ditt lönekuvert.

2009 gjorde handel och hotel o resturang en utredning om effekterna av lägre arbetsgivaravgift.

Ett av den borgliga regeringens verktyg mot ungdomsarbetslösheten är sänkningen av arbetsgivaravgiften för företag som anställer ungdomar. Åtgärden syftar enligt regeringen till att göra ungdomars arbetskraft mer eftertraktad på arbetsmarknaden.

Inom svensk detaljhandel och hotell- och restaurangbranschen är ungdomar en eftertraktad arbetskraft och idag arbetar nästan 100 000 ungdomar i våra branscher i Sverige. Om den sänkta arbetsgivaravgiften för unga skulle ge det resultat som den borgerliga regeringen vill ge sken av borde det synas i våra branscher.

Vi har utvärderat sänkningen av arbetsgivaravgiften och jämfört perioden mellan år 2006, innan sänkningen infördes, och 2009, då avgiften var lägre för alla under 26 år.

Utvärderingen visar att andelen unga anställda minskat, inte ökat. Man skulle då kunna tro att detta är kopplat till den ekonomiska krisen men så är det inte. Både hotell- och restaurang- och handelsbranschen har under samma period blivit både större och anställt fler.

Regeringens sänkning av arbetsgivaravgiften har alltså inte fått den effekt som de hoppats på. Snarare har det inneburit att pengar har använts till att subventionera företag istället för att skapa arbeten till unga.

Företag inom våra branscher har genom den sänkta arbetsgivaravgiften subventionerats med två miljarder kronor bara under 2009. Vi hade hellre sett att dessa pengar hade använts till särskilda satsningar inom arbetsmarknads- och utbildningspolitiken för de ungdomar som inte har ett arbete.

#10. "Vi "importerar" arbetskraft från tex Indien för att vi inte har arbetskraft själva."

Inte helt korrekt. Programmeringen görs i Indien för det är betydligt billigare. Så pass mycket görs därnere att det börjar blir svårt att hitta jobb som programmerare i Sverige/Danmark nu.

Ja vår satsning på "kunskapsamhälle" har svårt att konkurera med billig kunskap.

Självklart läser jag dina inlägg, som svar försöker jag förklara vad mitt förslag går ut på men det har du inte anammat eller förstått.

Den satsning regeringen gör är helt felaktig och alldeles för liten. Som arbetsgivare skulle jag inte gå i den fällan att anställa folk med allmosor i bidrag som efter en kort tid tar slut och då sitter man fast med den anställde som kanske inte är fullt utbildad. Det är inte arbetsgivarens fel att de unga är utan jobb men jag tror att de vill hjälpa till med att få dem tillbaka i jobb.

Regeringen har ju sänkt restaurangmomsen och den hamnade i de flesta fall i restaurangägarens ficka, åtgärden skulle villkoras på sådant sätt att de måste sänka matpriset eller anställa, det var ju inte meningen att restaurnagägaren skulle sno åt sig pengarna.

På alla de åtgärder regeringen gjort för att få ungt folk i arbete har de misslyckats genom åren och det gäller alla våra senaste regeringar.

Mitt förslag att helt ta bort arbetsgivaravgiften för ungdommar  upp till 22-24 år eller långtidsarbetslösa med fel utbildning skulle nog göra att de arbetslösa får lättare att komma in på arbetsmarknaden.

Om sedan lärlingslönen är lägre under utbildningstiden och att de betalar mindre inkomstskatt än normalt så skulle åtgärden säkert bli attraktivare för den ungdom m.m som är arbetslös.

På sådant sätt skulle inkomstskillnaden netto för arbetstagaren i stort sett bli lika med övrig arbetsmarknad. Problemet är att facket är enkelspårigt och kan inte tänka sig en sådan lösning som jag tror måste till om vi inte får en hel generation med folk som inget kan och att ingen arbetsgivare vill ha dom.

#15 läs den här artikeln så kanske du får en annan uppfattning http://www.idg.se/2.1085/1.230655/tusen-nya-it-konsulter

Efterssom jag jobbat i IT branchen sedan 1986 så kan jag nog påstå att jag vet vad jag pratar om. Det finns massor av gymnasieutbildade "media" och "IT tekniker" på marknaden, detta är dock inget som marknaden efterfrågar. Det vi i branchen jagar är de med spetskompetens innom olika områden och där finns det en väldigt stor brist. Vi och våra kolegor i branchen har stående rekryteringsnnonser utan att få kompetenta sökanden. Detta är fakta, inte tyckanden……

Visst är det så att outsorcing är en stor del i de minskade arbetstillfällena som "smör och bröd" programmerare. Pilla lite VB klarar vem som helst så varför låta "dyra" svenskar göra det? Däremot är det stor brist på Suytemvetare, testare, IT-Arkitekter osv. Så siktar man mot IT-Branchen så måste man oxå vara beredd på att hela tiden vidarutbilda sig.

En rejäl högkonjunktur skulle ha bäst effekt på all arbetslöshet.

I flera dagar har den lokala tidningen haft repotage om ugdomar som åker till Norge för att arbeta. Det är dyrare att leva där men betalningen är ännu bättre.

IT specialister har jag inte en tänkt på och där är ju problemet ett annat än arbetslöshet bland vanliga ungdommar som hoppat av gymnasiet. Att vi behöver importera specialister till den näringen förstår jag eftersom så många har hoppat av sin skola, de är skoltrötta. Visst skulle det system jag föreslagit även passa in i den branschen men där kanske den teoretiska delen är större än för att bli ex: betongarbetare vid byggsektorn.

Jag har varit och är egen företagare sedan 1966 och har sett svängningarna med att det varit svårt att rekrytera folk till olika jobb till övertalighet. Alla kan inte bli datanördar även om de kan sin PC hemma, steget är rätt långt till att bli specialist och det gäller de flesta yrkesgrupper.

Jag betvivlar inte att du kan din bransch men i alla länder är det inte så att landet byggs upp av IT-specialister, landet byggs upp av även de som jobbar inom andra yrkesgrupper. Byggsektorn är en stor aktör de har och ständigt behov av nyrekrytering lika så inom fabriks och många andra sektorer där folk jobbar med händerna s.a.s. Jag förstår din frustration av att vi måste importera IT folk ifrån bl.a Indien men kom inåg att detta gäller inom alla branscher.

Största problem vi har i Sverige är att folk vill inte flytta på sig för att få jobb, de har rotat sig på en ort och då tycks de sitta fast där. Skulle folk vilja flytta på sig mera skulle mångas arbetslöshet att upphöra. Se bara på de som har ett yrke och vill ha en bättre lön, de tar vägen västerut till Norge och tjänar där 30-50% mer än i Sverige.

Vi i Norrbotten har landets lägsta arbetslöshet och detta mycket för den industri vi har här, inom kort kommer det att behövas 4-5 tusen nya jobbare i enbart gruvnäringen, och då bara till den grenen, vi har fler företag som vill ha folk här också.

I gruvnäringen (där folk tror att de skall åla sig fram i smala tunnlar vilket är fel det är maskiner som sköter brytningen) behövs maskinförare, lastbilschaufförer och väldigt många andra jobbare och ville bara de unga ta chansen så hade de fått ett välbetalt industrijobb direkt. Utbildning till maskinförare går snabbt och likaså till andra yrkesgrupper i gruvnäringen.

Min uppfattning om lärlingar står kvar för jag vet vad den betyder för ungdommar i allmänhet.

Även i gruvan krävs det utbildad folk! Bergsprängare i gruva måste du vara erfaren och lika så när du ska lasta ut sprängmatrialet. Lärling är bra men i gruvan krävs det erfarenhet och det funkar inte att ha massor med lärlingar i en miljö där säkerheten är viktig.

# 21.

Om du har läst mina tidigare inlägg så har du sett varför man kan ha en lärling även på ett sådant jobb. Alla lärlingar skall ha en handledare på samma sätt som handledaren själv hade vid sin utbildning.Därför kan de på ett säkert sätt även jobba med sprängmedel. De använder nästan aldrig dynamitgubbar numera, flytande sprängmedel används till största del i en gruva och det omlastas inte.

På fermti och sextitalet såg man som grabb hur bergsprängarna hanterade dynamitlådorna, de knackade bort ena gaveln på lådan och spred ut det över berget som skulle laddas, ingen av de gubbarna sprängde ihjäl sig.

På alla arbetsplatser är säkerheten viktig, jag hänvisar till det jag skrev ovan.

#22 Jag jobbar inom byggsektionen, har jobbat i tunnlar och pratade med bergsprängarna, det krävs erfarenhet att veta vart du ska spränga samt hur mycket du ska ladda med. Laddar du fel kan det vara risk för livet eller för utrustningen. Det krävs utbildning för att spränga, aldrig att jag skulle stå i en gruva och låta en lärling få ladda oavsätt om han har en handledare där, det är massor med hål som man borrar och sedan fyller. Minsta fel och det är kört.

Allt detta vet jag, visst finns det en stor risk för att en olycka skulle ske vid fel användning av varan. Självklart skall allt ske med översyn av de som kan detta och därigenom lära ut hur de skall borra och hur de skall ladda. De som jobbar i en ort eller dagbrott och handterar sprängmedel, de har ju lärt sig detta av någon, de flesta har inte suttit i skolbänken och lärt sig detta det är praktiskt utövande som gett dom sin färdighet. Skulle vi enbart hänvisa till skolbänken för att sedan praktisera på fältet då skulle jag också dra åt mig öronen och gå därifrån.Varje gruvbolag har ju utbildning av denna konst fortlöpande och jag är säker på att de släpper inte in en laddare utan erfarenhet som skall ladda och spränga.

Nu hakade vi oss fast vid gruvbrytningen, det finns så många andra sysslor i en gruva eller i ett bygge så jag tror att ett lärlingssystem som lockar ut ungdom och långtidsarbetslösa till arbetsmarknaden måste till. Nödvändigvis behöver det inte se ut som jag föreslagit för det är inte det, det handlar om att få folk som vill i arbete på ett bra sätt.

Vad vi inte kan gör så mycket åt är de som redan blivit skadade i sitt jobb så att de inte kan fortsätta jobba, de måste ha ett trygghetssystem som gör att de inte behöver gå ifrån hus och hem.

#24 Du får inte spränga berg utan giltligt kort som du måste ta. Finns ju en gräns vad företagen kan ta in som lärling, tror inte yrkes skolorna eller facken skulle bli så glada att man väljer bort dom elever som går utbildning. Lärlingsjobb löser inte ungdomsarbetslösheten, skola om sig är nog bättre och va lite kyligare när man väljer yrkesinriktning.

#20 I mitt inlägg vände jag mig inte till dig utan till #15 som ifrågasatte hurvida vi importerade arbetskraft från Indien.

Men vi kan ta ett annat exempel där jag oxå har nära erfarenhet, nämligen sjuk och åldringsvård. Kommuner och landsting skriker efter utbildade Undersköterskor (USK), men man "tvingas " att anställa outbildad personal efterssom ingen vill utbilda sig till detta viktiga yrke längre. Ännu värre kommer det bli nu när förtitalisterna går i pension och 50 talisterna blir långtidssjukskrivna……

Till en gymnasieskola här i närheten var man tvungen att lägga ner utbildningen detta år, endast en sökte. Detta trots att det är ett yrke där man garanterat har jobb när man är klar. Kanske inte nödvändligtvis fast jobb med en gång, men jobb finns det…..

Detta yrke löser man deffinitivt inte med någon form av lärlingsutbildning, det finns det inte varken tid eller möjlighet till på avdelningarna.

# 20 Helt riktigt och vem släpper in en lärling på 16 år under 3 års tid på ett sjukhus? Man måste vara minst 18 år för att få arbeta på sjukhus. Undantag är de som går just utblidningar inom vårdyrket men då är det mycket teori inte enbart praktik.

Det är inte så flahsigt att bli USK de vill hellre bli TV-stjärnor.

#18  Efterssom jag jobbat i IT branchen sedan 1980 så kan jag nog påstå att jag också vet vad jag pratar om.

På mitt jobb (90.000 anställda världen över) så började off-shoringen 2004 där jag som Cobol och Javaprogrammerare fick vara så snäll att överlämna mitt jobb till en indisk kollega. Vi importerar inte folk från Indien,  arbetstillsåndenär ofta tillfälliga då de är uppe och jobbar i 3-6 månader för att lära sig systemen och jobbar därifrån efter övertagandet. Det är riktiga arbetsplatser och skatteintäkter som försvinner.

Visst är det så att outsorcing är en stor del i de minskade arbetstillfällena som "smör och bröd" programmerare.

Vad är det för fel med smör och bröd? Det är det som håller de flesta stora firmor (bank, skatt, polis, sjukhus) körandes. Det handlar inte om att sitta med lite VB pilleri. Jag tituleras nu Business Analyst, vilket innebär att jag skriver design till indier som ska priogarmmera, istället för att jag skriver koden själv. Vad är vinsten?
Vi var ett par hundra "smör o bröd" som plötsligt stod utan jobb. De flesta hittade nya, men programmeringsjobben forsar ur Danmark och det är inte alla som gillar att sitta med design, många vill koda.

Det här är folk med 20-30 års erfarenhet som plötsligt ser sig ersatta av en 25åring med 2 års erfarenhet. Om det fungerar, nej inte riktigt, det är stora problem, och firmorna har börjat ta tillbaka jobben igen, men bara i liten skala.  

Visst kan man sakna specialister, men det finns inte specialistjobb till alla arbetslösa kodare. Har er firma behov av 200 personer med spetskompetens in om telecom?

#18. Läs själv i artikeln du länkar till
"– Det är stora, multinationella företag som verkar i flera länder och har personal som rör sig mellan länderna.
Många av dem som beviljas tillstånd kan alltså redan arbeta inom koncernen."

Mao, tillfälliga arbetstillstånd för att bli upplärda och ta jobben till Indien (tex).

Jag håller fullständigt med om att inom sjukvården och äldrevården skall du ha utbildning och kunskap om människan innan du få jobba där. Visst är det också så att i vissa komuner för att inte säga de flesta så förkommer det helt outbildad personal i äldrevården vilket skulle förbjudas helt.

Inom IT kan jag inte gå i svaromål eftersom jag känner till för lite om det, i ett tidigare inlägg nämnde jag denna speciella bransch men faktum är att vi bygger inte Sverig på IT-kunskaper enbart. Som bekant finns det ju många andra viktiga yrkesgrenar som skulle passa lärlingsanställningar utmärkt.

Den här tråden handlar inte om arbetskraftsinvandring från andra länder, tråden avser jag skall diskutera ungdomsarbetslösheten och vad som bör göras åt den.

I andra trådar har man sett att det skenat iväg till allt möjligt som inte har med frågan att göra och däför är det bra om vi kan hålla oss till arbetslösheten för ungdommar.

Fortfarande ser jag lärlingsanställningar som en av de få utvägar vi har, sedan hur de utformas det har vi politiker i regeringen till. Problemet är att de ser kortsiktigt på lösningarna de tar inte i ordentligt.

# 25.

Visst måste du ha ett körkort för att spränga berg, men om du läser mitt inlägg ser du att man måste först lära sig den konsten och det finns inga andra än de som har körkort,kan sin sak i bergsprängning, som kan lära ut detta. Jag skriver ingenstans att de skall vara 16 år, då har de inte ens flyttat hemifrån och är fortfarande barn, barnarbete är det inte jag vill ha.

Det finns säkert en åldersgräns för jobb i ex. en gruva och att den är så låg som 16 det tror jag inte.

#30. Du har helt rätt, jag blev bara upprörd över svaret i #18, eftersom jag talar av egen och lång erfarenhet på egna och kollegers vägnar. I synnerhet som vi plötsligt blivit sålda till en indisk firma…

Ursäkta för trådkapning.

#28 Faktum kvarstår, efterfrågan på "enkla" tjänster som lika gärna kan utföras billigare och bättre utomlands försvinner härifrån. Det jag pekade på i mitt ursprungsinlägg (#10) är att det som efterfrågas på arbetsmarknaden är specialister av olika slag, inte gymnasieutbildade media, estet eller flummiga it linjer.

Det är absolut inget fel på dessa utbildningar, men man skall vara medveten om att de leder lika lite till ett yrke som en samhällsvetenskaplig eller naturvetenskaplig gymnasie linje gör. Det krävs vidarutbildning för att få ett yrke.

Givetvis finns det gymnasieutbildningar som ger ett yrke som vård o omsorg, bygg, el, fordon mfl. Tyvärr är väldigt få av dessa tillräckligt "hippa" för att ungdommar skall söka dom.

Har du inte ens gått gymnasiet, kan du nog känna dig ganska rökt på den sv arbetsmarknaden idag.

#30 Det finns ju endel ungdomar som utbildar sig i skolan till tex bergsprängare skall dessa då ställas åt sidan till andra undomar som då ska ha förtur efter som dom vill gå som lärling.

Vad säger du till dom ungdomar som utbildar sig i 3 år i yrkesutbildningar? Tyvärr grabbar och tjejer men alla andra ungdomar har förtur till dom platserna ni utbildar er till?

Varför ska företagen välja ungdomar som inte har den utbildningen i grunden till att få en plats i företaget, det kostar ju tid och pengar som i dag många företag inte har tid med.

#33.

Mitt förslag var att alla ungdommar skall omfattas av detta med helt borttagen arbetsgivaravgift till en viss ålder, både de utan utbildning som de med utbildning, där gör man ingen skillnad. Fördelen för en utan utbildning blir att denne har nästan lika stor chans till att komma in på arbetsmarknaden som den med utbildning.

Meningen är att arbetsgivaren får bidrag för att anställa just ungdommar och någon skillnad i bidragshänseende skall det inte behöva bli så därför är det lika chans för båda, arbetsgivaren får indirekt betalt för att utbilda.

En som har utbildat sig i 3 år får säkert ett jobb om han vill förflytta sig dit dom finns och självklart är ju han mer attraktiv för arbetsgivaren som jag ser det.

Varför en arbetsgivare kan välja en som inte har utbildning är till viss del i företagets intresse därför att då formar han lärlingen som han vill ha det och får lära eleven allt från början både praktisakt och teoretiskt. Arbetsgivaren skulle ju enligt mitt förslag få bidrag som täcker dennes kostnad för utbildningen.

Nu är det här ett förslag som regeringen fått sig tilldelat men om de annamar detta det är ju inte säkert, alla förslag de får in kommer att omarbetas helt klart. Risken vid omarbetning är att regeringen snålar och tar till alldeles för lite så att det kan bli någon skillnad. Den sänkta arbetsgivaravgiften gav ju inte önskad effekt som vi alla vet, det måste mer till.

Samtidigt som massor av ungdommar går utan jobb så kan jag inte förstå varför de har så svårt för att flytta sig inom landet till de ställen där de har stor chans att få jobb, förstår du det.

#34 Din tanke må va god men för arbetsgivarna är det fortfarande tid och pengar som räknas, det tar tid att lära upp folk från noll. Har man ett företag som inte är så stor blir det en kostnad. Du måste sända den lärlingen på kurser och utbildningar.

Idag krävs det oftas erfarenhet eller att man har utbildning för jobbet.

#32.

Du skriver att utbildningarna int är "hippa" nog för att ungdommar skulle välja dem. Då slår mig en tanke att så tokigt kan det väl inte vara, hur är de ungdommarna uppfostrade, ör de uppfostrade med en PC i handen hela tiden, det får vi verkligen inte hoppas på.

En ungdom som tänker som så att yrket är inte lika "hippt" som det andra, denne kan inte komma in i det yrke som var "hippt", skall den ungdommen då gå utan försörjning resten av livet bara därför, svaret är ju självklart nej.

Jag vet att samhälls och natur inte ger ett direkt yrke men de linjerna kan man bygga vidare på och läsa till ett speciellt yrke.

Vi har en längre tid sett att ungdommar inte väljer yrkesgrenar som är där de behöver jobbare, de har av misstag valt en linje som inte ger dom det joibb de önskade, det har inte funnits tillräckligt med företag som efterfrågat dessa jobbare.I stället för att ta ett lärlingsjobb och lär sig ett yrke där de direkt efter lärlingstiden får jobb har de levt på socialbidrag, hur länge tror dom att det skall gå.

Det du säger om att enkla jobb, vad det nu är för jobb du menar, försvinner utomlands. Ja till viss del så försvinner en del av dem till utlandet men faktum kvarstår att vi har "enkla jobb" även kvar i landet men få ungdommar vill ta dem, troligen är det för att det är får lite betalt, de flesta av ungdommarna har inte lärt sig att man skall vara glad över det man själv får och skita i vad andra har.

Man skall inte sikta på månen om man inte kan nå dit, därför måste det till lärlingsutbildningar så att ungdommarna först och främst kommer ut på arbetsmarknaden och blir samhällsnyttiga medborgare.

Vår diskusion på denna tråd och andra har varit och är trevliga och innehållsrika, låt oss fortsätta med det.

Jag blir så arg som jag skulle kunna strypa de ansvariga. Ungdomar mellan 20 - 25 år är många gånger utan sk fast jobb, visst kan de få timanställningar vikariat men inget fast jobb. Utan fast jobb ingen lägenhet!! Då kanske de studerar istället. *De får en massa studielån.

När de ska jobba får de inget jobb inom det de har läst. Kanske hamnar i vården och ska betala tillbaks lånen iallafall!

SJUKT FÖR HELVETE! KOM HIT ALLA SOM  ÄR ANSVARIGA FÖR DETTA SÅ SKA NI FÅ ERT STRAFF!! JAG BLIR VANSINNIG!!

# 36 Du har ett problem och det är betyg. Min släkting som började på frisörprogrammet fick jobba häcken av sig i höstadiet för att få betyg så att de räckte till denna linje. Hade hon istället valt en naturvetenskaplig linje så hade hon inte haft de problemen att komma in men väl att hålla sig kvar.

Om hon mot förmodan velat bli frisör och skulle gått en lärlingsutbildning hur skulle denna har sett ut? Jag undrar då min frisör har fullt upp med sina kunder och inte har tid att handleda någon och så ser det ut för de flesta. De är inte anställda utan är egna företagare.

De enkla arbeten som du talar om har  vi inte så många av medan de finns i Norge vilket en del TV-program visat. För det finns faktiskt ungdomar som reser till Norge för att få ett arbete. Och det finns ungdomar som kan tänka sig att flytta.

#37 Det finns jobb! Inom byggbranchen finns det företag som behöver folk. På den firman jag jobbar vid har vi haft 6 killar mellan 18-25 år som har kommit och gått på ett år, oftas har dom tröttnat och ville ha ett bättre jobb eller så har dom inte orkat.

Javisst finns det jobb men jag menar fasta jobb. Du får ju inget förstahandskontrakt på en lägenhet om du har ett vikariat eller timanställning. Du får inget lån till bostadsrätt eller annat. Du är helt stoppad till detta.

När jag gick ut gymnasiet 1977 kunde jag välja och vraka bland jobben, de fasta jobben. Dessutom lätt att få lägenhet.

Vad har hänt? Är det någon som förstår vad som hänt? Jag skulle vilja ha lite debatt om detta! Varför kunde man få både fast jobb och lägenhet på 70-talet?

Det ställs mer krav idag på att man ska ha en utbildning förr kunde du ju gå till dom flesta företagen och få jobbet utan ha rätt utbildning. Många unga idag vill inte stå och frysa ute på en byggnasställning eller pendla tidig morgon. Dom flesta unga som går ut yrkesprogram som tex VVS montör för jobb på en gång.

Bostäder finns problemet är att många inte vill bo i vissa områden, helst vill folk bo centralt och nära till allt. Jag pendlade när jag var ung ca 2 timmar till jobbet med buss och tåg och det gör jag än idag. Hör många unga som klagar på att det är förlångt att pendla.

#32

Vaddå hippa utbildningar? Alla kan ju inte fortsätta bli industriarbetare eller riktiga grovarbetare om det inte finns jobb i de branscherna. Gamla goda tiden är borta. Dessa "hippa" utbildningar leder visst till jobb, i mycket högre utsträckning än folk begriper. Om man nu istället designar program ska man då inte kunna lära sig det i svensk skola? Tyvärr har man dragit ner på den utbildningen eftersom "det var bättre förr" mentalitet, (Björklund). Media är den tredje största privata branschen i sverige. Ska vi ha snickare eller statsvetare som ska ligga i framkant? Kreativitet och entreprenöriellt tänkande är det som utvecklar nya branscher, även gamla om de hänger med. Det hittar du inte på traditionella utbildningar. Tyvärr har konservativa tankar om skolan nu slagit rot. Vem vill betala f¨ör en svensk ingenjör när en indier gör jobbet för en fjärdedel av kostnaden? Kreativa svenska ingenjörer har en chans på en global marknad, inte de som kan rabbla gammal kunskap.

Se inte ner på nya utbildningar som estet och media bara för man inte vet vad de innebär. Däremot så kan de ha lärare som inte är i tiden. Jag har sett skolor där mediekurser slängts på samhällslärare och andra som inte har relevant lärarutbildning i kurserna, eller sen ht 2011 ämnena.

Jag är stolt över mina gamla elever som nu nått arbetsmarknaden som fotografer, författare, regiassistenter, webansvariga, journalister med mera. Ungefär 120 yrken gav media inträde till. Nu har vi fått vaktmästar och vvs utbildning istället. De lyfter väl luren och ringer varannn i bästa fall i framtiden. Vaktmästare är ett yrke som du idag lika gärna kan gå lärlingsutbildning till.

Alla program gav högskolekompetens! även bygg eller industri. I dag vet ingen om de nya utbildningarna kommer att ge det eftersom högskolorna inte genomfört någon "reform" av sina utbildningar än. Vi kommer alltså ha minst två årskullar som inte vet vad som kommer att krävas efter deras utbildning är färdig. Det är flum om något. De som läser gy11 har inte samma kurser/ämnen som högskolorna idag har som kompetenskrav.

Många ungdomar i Skåne pendlar till Danmark för att jobba. Danskarna har inte alls samma ungdomsarbetslöshet som Sverige har.

#40 Fast jobb är idag bara en utopi för många under dom första åren av sitt yrkesliv. Innom väldigt många yrken idag så arbetar du flera år som vikarie innan du kan få ett fast jobb. Innom vården var det så redan på -80 talet då jag jobbade som USK. Men jobb har man alltid om man är beredd att flytta på sig.

Innom många yrken så är det projektanställningar som gäller. Man har ett jobb några månader, kanske ett par år, sedan är projektet slut och man får jaga nästa.

Tre av mina barn har flyttat till eget boende, både i Sverige och utomlands. Inga av dom har haft problem med att få hyra lägenhet trots att dom inte haft fasta jobb. Så det där med att man måste ha fast jobb för att få en lägenhet är inte riktigt sant. Däremot måste man kanske visa att man faktiskt har en inkomst, det är idag inte samma sak.

#41 Jo, visst är det så. "Svärsonen" fick jobb direkt när han var klar med byggprogrammet på Gymnasiet, men visst är det tufft ibland i byggsvängen. Speciellt på vintern.

Som jag pekat på i tidigare inlägg, jobb finns det hur mycket som helst innom vården, men fast tjänster växer inte på träd och man får vara beredd att ta en del obekvämligheter. En av mina dötrar står som ringvikarie  på tre olika vårdenheter i vår, till ytan stora, kommun. Ibland behöver hon bara köra en knapp mil till jobbet, andra dagar får hon köra fem mil. Men 60-80% jobb har hon hela tiden, vilket är det hon vill ha.

# 42.

Hippa jobb är vad ungdommar ser som inom IT, då behöver dom inte jobba tungt med kroppen och de kan sitta på ett kontor och knappa på datorn.

Datorn har blivit ett gissel för dom och de har svårt för att slita sig ifrån den, de sitter till långt ut på nätterna och surfar och sover på dagen den tid då de skulle ha behövt söka jobb för jobb finns det om man vill och du alla kan inte gå media.

De flesta yrkesgrupper har svängningar i vad det är för yrke som blir mest efterfrågat nu, detta betyder att om du bor i en landsände där det är skriande behov av en typ av jobbare som ex: betongarbete, snickare, maskin eller fordonsförare då får du jobb om du utbildar dig till det. Nästan alla ungdommar har ju vid 18 års ålder tagit körkort och behöver kompletterande utbildning för ex: maskinförare.

Vid Kaunisvaragruvan kommer det att behövas ett mycket stort antal lastbilsförare bl.a. de skall köra till Svappavara med malm och en lastbil var femte minut skall lämna gruvan för att köra de 5-6 milen till Svappavara. Där kommer det att behövas massor med arbetare som jobbar i gruvnäringen och som vi vet har en gruvarbetare mycket bra lön, varför skall detta vara så svårt att få folk att flytta på sig ett antal år.Är inte jobbet fint nog eller.

Då det gäller byggnadsarbete av de flesta slag så har det gått aldeles utmärkt att utbilda sig i ett lärlingssystem förr och skillnaden idag är noll.Varje byggarbetsplats har kunniga byggjobbare som gärna delar med sig av sina kunskaper det vet vi, problemet är att ni i lärarkåren är så rädda om ert jobb att ni inte kan tänka er att mista den utbildning som ni då blir utan. Högskoleexamen behövs inte för en betongarbetare eller snickare eller målare m.fl.

När jag var femton år tog jag jobb som lärling vid ett kopparplåtslageri, där jobbade jag i fyra år och fick utbildning i hur man driver ut en kopparplåt eller viker en takplåt och till det har en högskoleexamen inte behövts, jag skulle inte ha blivit mer kunnig för det på det praktiska jobbet och med mina 7 år i skolan gick det alldeles utmärkt.

Det är överdrivet detta med högskola och därför har så många elever hoppat av, de är skoltrötta och lever hellre på socialbidrag. Det är dessa stackars ungdommar vi måste få ut i arbetsmarknaden och där hjälper det inte med lock och pock,  enligt min mening så är det endast en anställning till jobb som skulle få ut dom. Det var regeringen på den tiden som såg att de inte skulle kunna sysselsätta de barngrupper som växte upp på femti och sextitalet därför startade de den längre skolgången med mera teoretisk utbildning och fler skoltrötta elever.

Är dessa skoltrötta elever ute i arbetslivet kommer de att se annorlunda på om de måste gå teoretisk utbildning emellanåt varvat med lärlingsjobbet.

DET VAR BÄTTRE FÖRR.

#45

Det var inte bättre förr, sämre skola gav ensidig utbildning och ensidigt jobb. Du pratar om ett lokalt fenomen där man just nu behöver folk till. Det är inte så längesedan man la ner gruvor i Norrbotten. Jag har till skillnad mot dig som allt verkar ha löst sig för, förståelse för ungdomars val. De ser kompisar bli arbetslösa när konjunkturer vänder, de har föräldrar som tvingas omskola sig.

Till skillnad från dig så har jag erfarenhet från bägge sidor,tio år i byggbranschen, otillräckliga skolor när ryggen pajade in på komvux läsa gymnasiet igen, hitta nytt yrke utbilda sig till det osv, om man nu ska välja sidor. En förutsättning för att byggnadsarbetare ska behålla sina jobb är att de är välutbildade, det blir man inte om man bär gips i ett halvår. Ska de ha en suck att konkurrera med utländsk billigare arbetskraft så är det så. Istället för att fastna i hur det är i Norrbotten så lyft blicken söderut, eller titta tillbaka 25 år i din hembyggd. Titta gärna på A-kommunerna, Sorsele, Jockmock och påstå att man inte ska använda IT? Vad tror du dessa 10 000 biltestare gör på¨dagarna annat än att samla data? Där skulle svenska ungdomar kunna få jobb. Det är annat än en handfull chaufförer. Titta på Hornavanskolan där utbildning till dessa ingenjörer sker, tror du på fullt allvar att skolan skulle överleva på ca 30 Arjeplogsungdomar som går där? Nä ungdomar från hela Sverige utbildar sig där inom IT. Så ungdomar ska du inte klaga på. Det är gamla inskränkta personer som tror sig veta allt som hindrar utveckling. Sen får vår skolminister och andra säga vad de vill. Bara för man inte förstår utvecklingen behöver man inte dissa den. Det är inte hippa jobb de utbildar sig till det är jobb som kan ge dem en framtid. Det kan varken bygg eller gruvor ge mer än tillfälligt. Två branscher som leder arbetsolycksstatistiken, nä välj något annat innan billigare arbetskraft tar era jobb.

Jag prtar inte om en handfull med jobbare som behövs, enligt företagen som driver gruvorna är det frågan om fyra fem tusen personer som inom tre år har arbete i två av gruvorna. Kaunisvara som ligger utanför Pajal kommer att behöva anställa 1500 till 2000 personer detta och kommande år, gruvan kör igång sin brytning snart och då behövs folk.

c:a 100 -150 st lastbilar kommer att trafikera vägen ner till Svappavara och där behövs ladtbilschaufförer, till utlastning i gruvan behövs maskinförare i större antal, till borrning behövs folk i mängder så bara där  är det väldigt många som får jobb.

Visst ser man på nyheterna om nedläggning, konkurser och flyttningar av företag och så har det ju alltid varit. På femtitalet tömmdes hela byar i inre Norrland för flytt söderut till jobben, nu har jobben vänt på kosingen och nu finns dom i Norrbotten och Tornedalen. Pajala kommun beräknar att samhället kommer växa med väldigt många invånare bara de första åren för vara fördubblad redan om åtta-tio år och det bara i tätorten.Byarna runt Pajal kommer också att växa.

Den enda gruva som jag vet har lagts ner på senare tid är Svappavara men den håller på att öppnas igen, är det någon jag glömt.

Då du skriver dig varm om IT förstår jag att du är mycket involverad i den branschen, och vet en del om den vilket jag inte vill ifrågasätta. Däremot så även om vi har ett IT-samhälle så får det inte bli så att samhället styrs till 100% av det. Då inte olika åtgärder fungerar för att få folk i arbete , främst ungdommar då måste vi titta tillbaka för att se hur detta löstes förr, alla talar ju om erfarenhet och det är just det det gäller.

Lärlingsansträllningar är en lösning till problemet men facket motarbetar detta för att sedan sätta sig ner och gör ingenting. Vi måste ha en annan lönesättning för de unga och nya på ett jobb, mitt förslag om lägre inkomstskatt har ingen kommenterat. Samtidigt med lägre skatt tycker jag att arbetsgivaren får ett bidrag i form av att arbetsgivaravgiften tas bort helt för denne ungdom.

Det ena utesluter inte det andra, tvärtom. Olika metaller som är vitala för data och telefoner gör att fler gruvor anses brytningsvärda. Laisvall har ju konverterat gruvdrift till testverksamhet för elktroniska tester. Hyundai hyr ju en del av den gamla gruvan. Man behöver inte se ner på en bransch och kalla det "hippa" arbeten. Vi behöver fler som kan se nya användningsområden för apparater och annat. Annars stagnerar samhället om vi bara gör som vi alltid gjort. Man köper idag patent och varumärken, som till exempel Leaf/Cloetta gjort för att sedan göra samordningsvinster i färre fabriker. Ingen kan idag gör läkerol eller Ahlgrens bilar utan ska man kunna göra godis i Gävle så måste man hitta nya sorter att tillverka. De som vill fortsättaq göra godisbilar har ingen möjlighet till det.

#47 Problemet är ju att dom inte vill ha lärlingar utan utbildad personal. Tittar man vad tex LKAB söker är det bara utbildad folk eller folk med lång erfarenhet, Även om dom skulle ta lärlingar är det max 2-3st som dom kan ta imot.

Förstå mig rätt, jag vet att de flesta bolag vill ha färdigutbildad personal och gärna med lång erfarenhet, det är inte det detta gäller.

Företagen som idag bromsas av att om de anställer en ung eller annan person så sitter dom fast på ett sätt som gör att personen inte kan sägas upp om denne inte passar till det jobb han anställts för,det är det ena.

Annat är att ingångslönen för ej utbildad personal är för hög, oftast har dom samma som en med utbildning och självklart vä'ljer då företaget den utbildade. Eftersom vi haqr så många unga personer som idag lever på socialbidrag måste det till annat som gör att de jobbar istället för att leva på socialbidrag.

En nittonåring idag som är utan jobb och får bidrag av det sociala får ju inte många kronor att leva på därför är en lägre ingångslön bättre än än det sociala nidraget.

Det förslag som regeringen har fått in belyser just detta och att där föreslås att regeringen tar en del av den kostnad det är för att få unga i arbete. Det kan ex. vara att man sänker inkomstskatten rejält, säg ner till 20% i en viss tid och att arbetsgivaren får en mycket sänkt arbetsgivaravgift till  0% under samma tid. Detta skulle enligt min mening göra att den umge arbetslöse blir mer attraktiv på marknaden och den unge personen får känna sig samhällsnyttig.

För en arbetsgivare kostar det ju att utbilda personal ocg just därför skulle arbetsgivaravgiften tas bort under utbildningstid men så här långt har inte regeringen kommit ännu.

Jag vet att det finns många olika tyckanden i detta och självklart skall det vara så, faktum kvarstår ändå att om inget görs så går den unga generationen mot en ekonomisk katastrof vilket måste förhindras.

I nya inlägg till våra styrande skall jag även inge en skrivelse på att det förslag Bjöklund har är för svagt och kommer inte att ge fler arbetstillfällen för unga.Det räcker inte med att komma med lägre ingångslön för umga outbildade, de måste kompletteras med annat om det skall genågon effekt. Om detta skall jag skriva när denna skrivelse skickats iväg.

Jag ber om ursäkt för alla skrivfel, jag har en hand som är nyopererad och fingrarna följer inte med alltid, knapparna är för små ibland.

Jag tror inte på något sätt att man ska subventionera någons lön. Risken är som jag skrivit förut att någon annan grupp blir lidande. Konstigt nog så är det björklund som förordar detta, nu är det ju inte första gången han pratar först och tänker sen. Ett liberalt parti borde hålla sig till sin ideologiska grund annars blir det svårt för oss som ska välja. Nu är det ju inte bara FP som gör populistiska krumbukter, S vet man ju inte var de står nuförtiden, helt tyst från dem när det gäller tyckande. M som arbetarparti? V är inte kommunister längre, ja det är inte lätt att vara väljare idag.

#48 Var nog jag som myntade utrycket "hippa" utbildningar i den här tråden….. Det jag då menade var utbildningar som många vill gå men som inte leder till jobb. Däribland finns ett flertal sk IT utbildningar. IT sektorn har nämligen idag ingen som helst efterfrågan på gymnasieutbildade IT folk, det som efterfrågas är högskoleutbildade systemvetare, civilingengörer osv. Jag anser att många ungdommar blir kurade in på dessa utbildningar då många av dom nu inte heller ger högskollekompetens för IT utbildningarna. Men IT sektorn anställer i stort sätt alla med kompetens idag, pågår tom headhunting mellan företag.

#52 Kan bara hålla med dig om lönesubventioner, de försök som gjorts har ju inte direkt givit mersmak.

När det gäller Fp så anser jag inte längre att dom är social liberaler som dom varit historiskt, snarare neo liberala, vilket är skrämmande. Min far som varit mycket aktiv innom fp, bla som vikarierande riksdagsman i slutet på -80 talet har uppgiven lämnat partiet.

Det paradoxala idag är att om man ser till den pragmatiska partipolitiken så är det nog V som är det "mesta" social liberala partiet. Så visst är förvirringen stor :)

Ja det är inte lätt, jag håller med och visst har det blivit svårt att veta vem skall man rösta på. FP hade ett utspel i går i TV om sänkta ingångslöner för ungdommar, felet han gör enligt min mening är att han tar i alldeles för lite. Det måste få kosta pengar för staten om trenden med arbetslös ungdom skall vända.

De ungdommar som är arbetslösa(jag har sagt det förrut) är ju oftast de som hoppat av skolan p.g.a skoltrötthet som regel. Det är den ungdommen som måste ut i arbetslivet och de blir aldrig civilingengörer eller systemvetare utan utbildning, de kan heller inte lära sig detta med lärlingsanställning. Nej, det måste ändras i anställningslagar och facket måste komma med ett sätt att få ut dem i arbete.

Facket har ju hittills bromsat alla försök att hjälpa ungdommar  till arbete. Facket har behårt kört sin linje och inte vikit en tum för de anser att företagen skall anställa ungom till samma ingångslön som en som har utbildning i yrket. Självklart så blir de unga utan jobb för ingen företagare vill ha folk som inget kan till samma lön som en som kan, de är inte dumma.

Det är därför jag försöker förklara att ett system kan vara lärlingsutbildning som jag sagt förrut och jag är borgare och inte socialist i mina val därför anser jag att om vi skall få hjulen att snurra i landet då måste de flesta jobba.

Jag har låtit elever fundera kring ideologier och koppla det till nuvarande partier utifrån deras vallöften 2010. Det var ingen lätt uppgift för dem. Först när vi titta på partiprogram kunde viss skillnad skönjas. När man ser på vad de verkligen infört i alliansen så ser man också tydligare att framförallt M och KD har en tydligare koppling till konservatism än vad de lovar.

Kanske måste man inse att det är få arbetsgivare som bara behöver en fysisk kropp - man vill ha ett paket med många egenskaper och jag tror att många i min egen generation (80-talisterna) kan sakna en del av de egenskaper som arbetsgivare uppfattar som attraktiva. Om man hoppat av gymnasiet så visar det inte bara på att man varit skoltrött utan att man ger upp när det blir tufft. Man vill ha en lagspelare, inte någon som alltid sätter sig själv först. Man vill ha någon som faktiskt  vill jobba, inte få maximal betalning för minimal ansträngning. Och viktigast av allt tror jag är att många unga saknar självkänsla. Man vet att man har en massa rättigheter och tror att man duger bara för att man existerar - man ser inte hur andra uppfattar ens handlingar (och främst ens icke handlingar). Intresset för att lära av andra är lågt och därför undrar jag om ett mer utvecklat lärlingssystem är bra. Jag är rädd att äldre generationer tappar ännu mer tro på ungdomen då. :S

#54 Ditt sista stycke var något av det mest korkade jag läst från dig hittils……

Oavsett vilken politisk idiologi som vi håller högst, liberalism, socialism, konservatism osv så är alla överens om att vi behöver jobba. Skillnaden är vilka metoder som skall användas. Att utala sig på det sättet som du gör i sista stycket i ditt inlägg visar på sanslöst dåligt omdömme…..

Ja jag ser nu att det blev lite fel, ursäkta. Men ändå kvarstår faktum att vi behöver fler möjligheter för de unga att få jobb.

I kvällens nyheter pratade Björklund om en ingångslön på 75%  och självklart så var det bara de äldre i samhället som tyckte det var ett bra sätt att komma vidare. Som du sett i mina tidigare inlägg så har jag ett betydligt bättre förslag sett ur min synvinkel.

i kvällens nyheter från TV4 var ett reportage om ung med prktikplats till lägre lön (75%) vilket kan vara ett utmärkt alternativ. Den lösning de har tillsammans med Facket,industrin kommit överens om är nära det förslag jag försaökt skriva om i denna tråd, lägre lön varvat med utbildning. Minister Björklund borde besöka denna industri och lära sig hur en slipsten skall dras.

I en intervju med en av de nyanställda med lägre ingångslön var han nöjd med detta. "bättre än ingenting" var hans kommentar.

Jag har öppnat en ny tråd där jag skrivit om detta och med spänning ser jag fram emot hur reaktionerna blir. UTMÄRKT INITIATIV FÖR UNGA TILL ARBETE är rubriken.

Jag hoppas at vi där också kan få en givande diskusion om detta med unga utan jobb.

Hörde att det var 6 företag i Sverige som nappat på ett lärlingssystem för ungdomar utan utbildning. Det var något facket varit med och tagit fram.

Ja så är det, men utan ABB hade det nog inte blivit av.  Det är ett samarbete ABB-Facket och arbetsförmedlingen som ligger bakom försöket. Vad som redovisades där att 33 av 36 praktikanter fått fast jobb redan bekräftar ju till stor del det jag sagt i mina tidigare inlägg.

Om man vill vara lite kritisk så tycker jag ändå att regeringen bör gå in med ekonomiskt stöd till praktikanterna under utbildningstiden i form av skattelättnader samt att företagen får en mycket sänkt arbetsgivaravgift för de som går som praktikant tills de är fullt avlönade. Då skulle det nog bli ännu större satsningar på praktikanter än vad som det är idag.

Gnosjö m.fl ställen är ju också på tapeten för liknande åtgärder.