Då jag inte lyssnat på någon av talen så kan jag inte uttala mig specifikt om någon av dem. Men flera saker som Björklund tog upp höll jag med honom om.

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article15080752.ab

Bl.a så tycker han att kommunalisering av skolan har varit felaktig vilket jag håller med honom om.

Det behöver man inte var folkpartist för att tycka.

# 2 Det är jag inte heller

Jag tycker också att det går utför för Björklund, men jag är kluven i det här med språktest. Jag har arbetat med ett tiotal människor som har så dålig svenska att det är en säkerhetsrisk (på förskola) när kommunikationen inte fungerar så vissa krav skulle jag vilja fanns.

Språktest för folk som vill bli svenska medborgare tycker inte jag är fel, de har trots allt bott här i minst 5 år då. Och det behöver ju inte vara på någon jättehög nivå, men så att man klarar av att göra sig förstådd och kan utföra vardagsärenden och ta ett lättare jobb samt hänga med i nyheterna någorlunda, åtminstone om de är på typ nivån SR:s Klartext.

Det är många länder som har tester för de som vill bli medborgare, och då inte bara språk utan även hur samhället i stort fungerar och ibland även historia.

Hade det handlat om uppehållstillstånd hade det varit värre, men nu handlar det om folk som ska bli svenska medborgare och alltså formellt sett bli svenskar, inte bara bo här.

Sen måste SFI-undervisningen bli bättre, ofta är den helt uppåt väggarna utformad. Kommer ihåg när jag gick på Komvux och pratade med SFI-läraren ett par gånger, han hade analfabeter från Somalia i samma klass som en ingenjör från Australien och en språkvetare från Iran

Björklund är retoriskt skicklig och är ofta hyfsat påläst, eller ger åtminstone sken av att vara det. Problemet för samtliga tre små allianspartier är ju att de blir alltmer anonyma och riskerar att helt ätas upp av M. Kravet på svenskaprov osv är bara röstfiske, det är inte seriöst menat, man har kört det förut, och jag hoppas man inte lyckas lura till sig väljare från SD pga detta ännu en gång.

För oss pedagoger så märks det att han är dåligt påläst om den svenska skolan och hur pedagogik fungerar. Som tur är så är det inte mycket nytt under solen med den "nya" skolan. Väldigt mycket utbytta ord men samma innehåll i alla nya ämnen. Ett flertal av de nya ämnena har samma mål.

Vad anser du om att flera partier vill återförstatliga skolan? (Då Björklund är utbildningsminister så är väl inte frågan OT?)

Om det är mig du menar så var det en stor miss att kommunalisera skolan. Björklund och FP var ju en av de som genomförde det. Han fortsätter dessa missar, och ett förstatligande skulle inte gå att genomföra nu. Nuvarande skollag tillåter inte det. Egentliga syftet kan man undra över, de som genomfört de senaste ändringarna kan ju inte vara så dumma så de inte vet vad de gör. Jag för min del tror att kommunala skolor kommer att försvinna mer och mer. Vi kommer att få se mindre kommuner inte ha "råd" med gymnasier och högstadium. Det är ett väldigt prat om minskade elevkullar och sparkrav nu, det var lika få elever för tio år sedan men sedan blev det en topp. Inte fasen blev det mer pengar för vi hade en topp i antal elever. Tvärtom har jag under tio år alltid levt med nedskärningar alla år utom ett. I vår kommun har budgeten minskat med 16 miljoner på 9 år. Det gäller en kommun på ca 30 000 invånare. Andra större kommuner har också sparat, man lägger ner delar av stora skolor, till slut kommer vissa skolor försvinna. Man blir mindre och mindre tills det är ohållbart att driva dessa skolor. Här försöker man samarbeta med andra små kommuner. Sanningen är att elever som ska sitta på en buss mellan småorter hellre väljer en större kommun med större valmöjligheter, både utbildnings och nöjesmässigt. Staten skulle ha precis samma sparkrav och dessutom slå ut vissa skolor i små kommuner, det skulle aldrig hålla politiskt och man skulle inte ta det ansvaret. Bättre då att lägga ansvaret på kommunerna, och själv framhäva sin förträfflighet, typ Björklund.

Ja, man kan undra vart alla pengar tar vägen..

De som förespråkar en statlig skola menar ju att man enklare kan samordna kvalitetskrav och att skolan skulle bli mer jämlik då det inte spelar någon roll om man bor i en fattig eller rik kommun. Och skollagen kan man ju alltid ändra så visst skulle det gå att återförstatliga om man bara vill.

# 9 Ursäkta men var det inte Göran Persson som kommunalisrade skolan när han var skolminister? Bara en undran?

Förslaget lades av högerregeringen innan, ungefär som nu blev det en massa kompromisser till slut. Eftersom man inte kan ändra skolan efter nutidens nycker så blev det en kompromiss. KD fick in kristen etik och moral i LPF94, den har ändrats men i stort sett densamma. Miljöpartiet fick in miljöhänseendet osv.. För att kunna privatisera så var det lättare att kommunerna fick mer ansvar över skolorna. Det blev ju en hel del billigare för staten också. Precis som när polis, räddningstjänst, sjukvårdslönerb.l.a. lagts på kommunal budget.

Även nu tycks S med tystnad betrakta hur den "nya" skolan växt fram. 1997 började man utreda skolan efter tre års verksamhet. Tanken från början var att ett G skulle göra dig behörig till vidare studier, men det omvandlades till poäng och ett kvantitativt system, dvs man gör en poängbedömning. Den kvlitativa målbeskrivningen är ju krångligare men i mitt tycke rättvisare då det egentligen kvittar om du råkar skriva ett dåligt prov eller staka dig vid det muntliga framträdandet. Jag som lärare bedömmer om du skulle klara en vidarutbildning eller ej. Jag är inte så övertygad om att blivande läkare blir bättre med 2,0 i betygssnitt eller 1,7. Däremot så kan de naturligtvis inte ha allt för svårt i skolan. Men hur ett MVG i idrott gör dig till en bättre läkare än den som har VG har jag svårt att förstå. Vore ju då vettigare om det krävdes i enstaka kurser/ämnen till exempel Naturkunskap, kemi, psykologi och liknande.

Ska vi komma någonvart med att utveckla samhället och anpassa oss till en global värld så kan man inte vara så reaktionär så man går tillbaka till hur skolan var för 50 år sedan. Ingen kommer att ha nytta av repetetiv kunskap. Däremot så behöver man veta vad man ska göra med den kunskap man har. Det går fortare att googla på vem som har kung 1643 än att ringa en vän eller fråga publiken. Däremot kan det var bra att veta vad man kan göra med den kunskapen, vilken betydelse den har. Varför började vi intressera oss för kolonier just då, vilka paralleller ser vi idag?

Men är det inte så att gymnatik och musik inte räknas med om du inte har höga betyg? Funderar på hur jag tog mig in på Göteborgs universitet

Polisen är väl fortfarande statlig?

I slutbetyget till gymnasiet räknas inte idrott med om det sänker snittet, men estetisk verksamhet gör det.

Vilket betyder att mitt G i syslöjd (mitt femteval för övrigt) gjorde att jag redan efter ett år på gymnasiet visste att det skulle bli skitsvårt att komma in på veterinärprogrammet.

I slutbetyget till högstadiet räknas dina 16 bästa betyg oavsett ämne.

Åtminstone har det varit så, jag vet inte om de har ändrat på sådant med betygsskalan.

# 14 Menar du på fullt allvar att om man har sångröst eller inte spelar in?

#15 Om man på gymnasiet har musik som estetisk verksamhet och läraren väger in det i betyget, ja. Eller om musik hör till ens 16 bästa betyg på högstadiet, och läraren ser det som betygsgrundande.

Nu var inte min musiklärare på högstadet sådan överhuvudtaget, VG kunde man få om man verkligen försökte vad gällde det praktiska och klarade de mer teoretiska bitarna bra (musikhistoria, namn på instrument etc), MVG om man visade på en hög praktisk kunskap, och däri räknades inte en naturligt hyfsad sångröst.

På gymnasiet hade jag som sagt syslöjd som estetisk verksamhet, så jag har ingen aning om hur musikläraren där var.

Ämnet på gymnasiet heter alltså estetisk verksamhet, och det är en 50-poängskurs (av totalt 2500 poäng under hela gymnasiet), vad det sen innebär väljer man mellan ett gäng olika sådana ämnen, hos oss bland annat syslöjd, träslöjd, musik, bild, drama och keramik. Det fanns fler, men jag kommer inte ihåg alla.

Jag har aldrig gått på ett gymnasium men väl på en folkhögskola och läst in gymnasiekomptens. Där kunde man välja vilka ämnen man vill ha fast vi hade gymnastik det vet jag och musik också. Men betygen var på vilken nivå man låg. Om man hade mindre god, god, myckte god eller utmärkt förmåga att tillgodgöra sig kunskap.

Man ska vara godkänd i alla kärnämnen, sammanlagt ska man ha 2250 poäng godkännt och man läser 2500. Det är ca 100 poäng per kurs, det finns kurser på 50 och 200 poäng också. Det motsvarar alltså ca 25 kurser och man kan ha IG i några av dem så länge de inte är kärnämnen. Det är åtta kärnämnen: engelska, estetisk verksamhet, idrott och hälsa, matematik, naturkunskap, samhällskunskap, svenska eller svenska som andraspråk samt religionskunskap.