
Sverige halkar efter med A-kassan
"Arbetslösa i dagens Sverige kan inte räkna med en a-kassa som täcker en anständig andel av den tidigare inkomsten. Bara 13 procent kan få 80 procent av lönen vid arbetslöshet. En tredjedel av arbetskraften står helt utan inkomstrelaterad försäkringsskydd och bland unga är andelen ännu högre. På tio år har taket i a-kassan inte höjts."
"Sverige halkar efter internationellt, visar bland annat Arbetslöshetskassornas Samorganisation. År 2002 låg Sverige sexa i OECD-jämförelse, år 2006 hade vi halkat till plats 16 och 2009, de senaste uppgifterna, till plats 26."Källa:http://debatt.svt.se/2012/07/11/inte-sant-att-hogre-a-kassa-ger-fler-arbetslosa-stefan-folster/
Är det dags att höja a-kassan, eller ska den fortsätta att släpa efter trotts att lönerna höjs?
En a-kassa vär namnet vore trevligt tycker jag. Både i form av inkomst och i form av hur mycket man ska betala till a-kassan. Jag ser ingen mening i att a-Kassan ska vara låg för att folk ska söka arbete. Det funkar inte så. Ge de arbetslösa en rejäl höjning så att de slipper gå från hus och hem.
Mycket bra. Den listan beskriver vilka lander som har de minst flexibla arbetsmarknaderna, mao gar vi at ratt hall. En hog a-kassa innebar hoga skatter. Och som alla bor veta vid det har laget: skatter avskracker/minskar produktion. De som drar vagnen framat drar inte bara sina egna bordor utan en hel del andras bordor ocksa. Bara I ar har Sverige forlorat 100 000 industrijobb. En annan vinkel ar ocksa hur moraliskt fel det ar, med en icke flexible arbetsmarkand dar den arbetslose blir fast i skyddsnatet eftersom jobb som tidigare gjordes pa hemmaplan numera utfors pa mer foretagarvanliga platser. Vidare kan man diskutera om en arbetslos har samma utgifter som nagon som jobbar. Transportkostnaderna minskar dramatiskt. Dessutom kan en hel del pengar sparas in pa mat eftersom man hela tiden kan laga sin mat. For ovrigt var debattinlagget rent uselt, man hanvisar till nagra “ekonomer”, som om ekonomer nagonsin har fatt nagonting ratt. Hur kan man inte se sambandet ar for mig helt obegripligt. Forutom de riktiga ekonomiska effekterna som jag har namnt, sa ar det manskligt att vilja vara ledig. Jag gnaller inte pa nagon som tar sig lite extra tid att soka. Men systemet som gor det mojligt ar den felande lanken till den icke flexibla arbetsmarknaden som ar orsaken till arbetsloshet. Aven inom arbetsmarkanaden rader lagen tillgang/efterfragan. Ar arbetet for dyrt blir det inga jobb.
# 2 De industrijobben är redan förlorade till lågprisländer. Tänk på tekoindustrin i Borås bl.a. Vi kommer aldrig att kunna konkurrera med lågprisländer där man arbetar för dagen.
De som är arbetslösa är inte hemma hela dagarnarna och kan laga mat. De är piskade till att söka arbeten och deltaga i olika projekt. Det märks att du bor utomlands och inte känner så många som är arbetslösa.
Dessutom så kan man mycket väl ha en villa med lån och armoteringar och barn som går i skolan, som man är försörjningskyldig för.
#2
A-kassan ger vinst till statskassan, förra året ca 12 miljarder. Det är en försäkring som vi betalar via avgifter till densamma. Man höjde avgiften utan att för den skull höja ersättningen. Det är alltså inte skattepengar direkt. För min del är det egentligen ingen idé att vara med i den eftersom det ändå inte går att leva på den under nuvarande omständigheter. Skulle jag få sparken skulle jag få gå från hus och hem oavsett a-kassa eller ej. Problemet är således att den försäkring den ska vara går förlorad som tanke. Jag som har en relativt låg lön skulle få ut mindre än 50% av lönen. Det är ungefär boendekostnaden jag har.
#2. Statistik på det, tack. Jag har sett statistik som visar att det inte alls finns ett samband mellan a-kassans ersättning och arbetslöshet i Sverige nämligen. Så vänligen visa det motsatta.
Och om man inte ska lita på ekonomer eller statistiker som undersöker sådana samband - vilka ska man fråga då? Någon som tycker saker på ett forum, kanske?
#3 Hur vore det om man istallet kunde fa behalla mera av sina intjanade pengar sa att de kunde ga till en buffert?
#2 Man maste kalkylera med inkomstbortfall vid huskop. Men det ar klart, med dessa lojliga leksaksrantor signar folk upp sig pa for tok for hoga lan. For ovrigt sa kanner jag en hel del arbetslosa och det ar inte alls sa att jag inte kanner for dem, tvartom. Jag har bara lite andra losningar pa problemen an hogre A-kassa som verkar vara "arbetarpartiets" stora karnfraga. Hur kan man fa flera i arbete, varfor har industrijobben forsvunnit? Vi maste producera mera det ar det enda som galler, och for att komma dit maste vi rojja i lagstiftningar, skatter och gynna foretag och entreprenorskap.
# 6 Och hur mycket tror du att en undersköterska eller biträde i en affär kan lägga undan om de ska betala allting själva istället för att betala skatt? Du överkskattar hur mycket folk tjänar och framför allt när de tjänar det.
Min man och jag sitter i ett hus utan några lån och vi har en god ekonomi med ett par miljoner på banken och min mans arbete är välavlönat. Han är inte med i någon fackförening och inte jag heller då jag är sjukpensionär. Men vi har det jättebra ekonomiskt. Men vi är i 60-årsåldern och för 30 år sedan så hade min man precis gått ut sin utbildning och vi hade inga pengar. Bara studieskulder bägge två.
Du svarar dig själv när du skriver # 2. Vem menar du egentligen?
#5 Absolut. Varfor inte. Mainstream-ekonomer ger jag inte mycket for tyvarr. Jag kritiserar debattinlagget for att jag ser ett samband mellan hoga ersattnignsnivaer och arbetsloshet. Om det finns nagot samband, hur mycket skulle en arbetslos soka jobb om a-kassan var 100 eller varfor inte 120% pa en gang?
Nu är det 80% som är målet.