Jag är tyvärr inte så insatt i de exakta summorna ut och in. Men i dagsläget så upplever i alla fall jag det som att vi går mest minus på arrangemanget.

rolnor; främst tillgång till handelsvillkoren, vet ej om vi skulle få behålla dem om vi faktiskt skulle gå ur unionen…

Det tror jag är svårt för en Svensson att förstå/sätta sig in i, men som #2 nämner så är ju handelsvillkoren en del. Att relativt fritt kunna flytta och/eller arbeta i andra EU-länder är en annan.

Ja, det där med rörligheten är ju bra, men det har väl aldrig varit speciellt svårt att få arbeta i andra europeiska länder för oss svenskar?

rolnor; just på grund av olika avtal inom EU-området, EU är en utveckling av dessa avtal. Vi hade stor rörlighet före vi fullt ut gick med i EU, däremot vet jag ej om samma villkor skulle kvarstå om vi lämnar, det är nämligen ej uppskattat med utträde (utöver det faktum att det är ekonomiskt kostsamt). Före år 2009 fanns det överhuvudtaget inte en reglerad möjlighet att avsluta medlemskapet i EU.

OK, jag tycker det verkar som vi betalar en hel del för den rörligheten?

rolnor; utan tvekan, samtidigt har Sverige kanske mer inflytande på många sätt än vad vi "borde" ha i förhållande till vår storlek.

Jag är dock emot EU av principer snarare än av ekonomiska skäl. Däremot är det tveksamt om vi skall försöka gå ur nu, troligen bättre att försöka påverka inifrån. Många länder är tveksamma till det senaste Lissabonfördraget som gav EU ännu större makt och gör oss mer lika USA på många punkter… Eventuellt skapa ett samarbete mot vissa förändringar tillsammans med dem kan vara en väg att gå.

Vi betalar både i form av pengar och delvis förlorad självständighet.

Vi vinner i samarbete på många fler områden än handel och arbetskraft. Gemensamt försöker EU medlemsländerna ha en domstol med övergripande värdegrund som synar rättsfall i de högsta instanserna i de olika medlemsländerna om så begärs.

Sociala och hälsomässiga villkor för medborgare i de olika länderna granskas löpande. Då EU finner att medborgare behandlas illa påpekar de missförhållanden och ger tidsfrist att åtgärda problem annars sätter EU in ekonomiska sanktioner.

EX: Själv bor jag i en kommun som har stora problem med att luften är hälsovådlig och åtgärder är på gång men tidsfristen håller på att löpa ut. Det var innnan EU påpekade något ett litet kommunalt parti som kämpade för att åtgärder borde vidtas. De fick höra att deras idéer var orealistiska. Flertal av de idéerna håller nu på att förverkligas men det är först efter att  det största styrande partiet från sitt riks förbund offentligt blev utskälda för att de inte tog avgifterna på allvar då EU krävde ändring. Nu framhärdar de i media att åtgärderna är deras eftersom utan dem skulle de inte kunna genomföras..

EU försöker givetvis utarbeta olika uppmuntrande åtgärder, men de gör dessa på andra nivåer mer direkt riktat till företag eller organisationer. EU är en politiskt feg organisation som inte vågar utfästa tydliga belöningar för sådant som stater kan eftersträva.

EU är även en vapenmakt. Om något händer en medlemsstat måste även sverige vara med och ta ställning även om vi kallar oss neutrala. Första steget är lätt att ta. Att gemensamt protestera mot att hot förekommer samt gemensamt skärpa kontroller vid gränser mot icke EU stater.

Sverige är också med i EUs polis samarbete. Vilket ger poliser rätt att arrestera någon som inget gjort utan bevisning utifrån vilka de har samröre med. För att de kanske tänkersamverka i något som någon flera led bort planerar. Lyckligtvis har svensk polis valt att inte tillämpa denna befogenhet. Det innebär om ni har vänner inom miljörrelsen eller fotbollssupportrar slipper oväntat bli gripna.

Själv har jag en granne som jag då och då umgås med som deltog i de olagliga demonstrationerna vid kalkbrottet på Gotland. Polis på plats gjorde inte massarresteringar eller annat som de hade befogenheter till. De skötte det hela lugnt och sansat.

Kort sagt EUs befogenheter och regler tillämpas inte fullt ut i sverige.

Fler sidor finns av medlemskapet.

Helhetens alla detaljer är svåra att ens för de mest insatta att ha full kontroll över. EU har som mål att vara en världsmakt och en federation som värnar om trygghet och frihet för både företag och medborgare.

Om Sverige skulle gå vidare in i EU har vi två stora steg kvar. Avsäga oss rätten att som självständigt land försöka balansera inflationen samt att som land självständigt kunna avgöra hur vi hanterar väpnade konflikter.

Även om EU är en relativt fredlig politisk makt så kan bara dess makt upplevas som hotfull av vissa andra mindre demokratiska stater.

Utifrån världshistorien kan vi se att bara det upplevda hotet och hur maktbalans upplevs kan utlösa krig. Inget i nära framtid men om 50 år vet vi inte.

Vi bör inte förlita oss på EU för att uppehålla freden. FN bör ha det största betydelsen för sveriges militära styrka också i framtiden. Om vi blir angripna bör Sverige vändas mot FN och begära stöd och sanktioner mot angriparen. Skulle vi vända oss till Tex Nato skulle ett världskrig bli verklighet.

Om vi skulle stått utanför EU om folkomröstningen blev ett nej till "EG" hade vi haft en besvärlig position eftersom "EG" inte var helt beredd att omförhandla våra dåvarande handelsavtal och öppna gränser. Norge hade ett avtal med Nato och handel med de länderna. Vilka vilkor skulle de ha stält för att samarbeta för att vår handel och gränser skulle fortsätta vara vänliga? Vi hade inte möjligheten att behålla den plats och roll vi har haft fram till dess som ett rikt neutralt land som andra vill handla med och hålla sig väl med. Maktbalansen hade redan tippat till vår nackdel och vårt utrikes departement var under hård press.

Utträde innbär även att se vad som de ger för världspolitiska konsekvenser inte bara våra handels förbindelser eller ekonomiska.

Jag arbetade för Nej till EU i Malmö inför folkomröstningen, och jag har inte ändrat uppfattning. Speciellt sur är jag nu när EU säter stopp för att sälja snus från Sverige till andra EU länder (bor i Danmark). Det är alltför detaljreglerat på många omåden.

Däremot har jag inget mot att folk får bo och flytta inom Europa, eller polisiärt samarbete (borde vara över hela världen) eller handelsavtal, men det tycker jag att man kan lösa på enklare vis än vad EU håller på med nu.

#4 Rörligheten handlar ju inte bara om emigration utan också immigration. Som det ser ut idag är Sverige beroende av arbetskraftsinvandring inom flera områden.

FruStein; det har du helt rätt i, däremot har Sverige även utan EU möjligheten att ha generösa villkor för att släppa in andra länders medborgare, däremot kan vi inte självsändigt diktera villkoren för vilka länder som släpper in oss svenskar.

#11 Ja, fast som jag förstått det så kan enskilda länder ha regler för hur deras egna medborgare får lämna landet. Ryssland har t.ex. haft det så. Om man inte är medlem i EU, dvs.

FruStein; det stämmer absolut, det finns länder som har dylika regler än idag, dock är det då troligen mer fundamentalt att de är med i EU än att vi är det. Men absolut EU stärker rörelsefriheten till stor del, i alla fall för de som vill semestra eller i förhand har hittat ett nytt arbete. =P

En viktig aspekt med EU ända från början var ett fredsprojekt. Genom att gå ihop i en union och samarbeta kring en massa frågor och ha en gemensam kommission blir vi ett "vi".

Sen kanske det är dags att inte förändras ännu mer i den riktignin (som Cameron är inne på). Det kanske räcker med den grad av samarbete som finns nu.