Löfven, sina motståndares bäste valarbetare?
Stefan Löfven presenterade i en bok hösten 2013 sin och Socialdemokraternas valstrategi inför valåret 2014, som gick ut på att förpassa Centern ur Riksdagen. Resultatet vet vi - från att Centern balanserat på katastrofalt dåliga opinionssiffror gjorde man bra valresultat, både i EU- och Riksdagsvalet, det talades t.o.m. om en "Lööfeffekt".
Nu är det uppenbarligen SD som är huvudmotståndaren, något som verkar resultatet av affekt snarare än av rationella skäl. Frågan är väl om inte S kommer att stånga pannan blodig i den kampen? SD framstår inte längre som Åkessons enmansband, politiker som Mattias Karlsson, Oscar Sjöstedt och Richard Jomshof har i Riksdagsdebatterna visat att de är väl så dugliga som sina socialdemokratiska och miljöpartistiska motståndare. De har visat värdighet i debatten till skillnad från Löfven, Magdalena Andersson och parhästen Fridolin (MP). Allt som återstår efter Löfvens visade regeringsoduglighet är ilska, obalans och självömkan - det är inte klädsamt!
Löfven riskerar att göra om misstaget från valet i höstas och bli Centerns och SD:s främsta valarbetare. Som någon så träffande uttrycker det: "Socialdemokraterna var Sverigedemokraternas främsta valarbetare. SD skördade vad som såddes av S. Stefan Löfvens regeringsproblem är inte ett parlamentariskt problem – det är en välförtjänt moralisk konsekvens av ett oansvarigt språkbruk. Juholt myntade det. Men Löfven bar ekot".
Vi får se i mars.
Jag har helt motsatt uppfattning.
Det borde vara vad man gör och sedan vad man säger och på tredje plats hur man säger det som är det viktiga, tyvärr gäller det många gånger inte inom politiken där hur många gånger är det viktiga.
Tror att C nådde sina framgångar på egna meriter och inte pga av S.
Stefans stil uppfattar jag som rak och att han säger vad han menar utan att dölja det bakom politisk svada, kanske är det en belastande egenskap för en politiker men mänskligt är det en bra egenskap. Kommer att tänka lite på Fälldin när jag hör honom.
Regeringsoduglighet? Kanske på sätt och vis, men alternativet var att överge sina åsikter/politik i mycket stor utsträckning och regera efter andras åsikter/politik i stället. Skulle det kallas regeringsdugligt?
SD´s gäng hör jag bara ett mantra ifrån som upprepas i oändlighet och inte är något som imponerar på mig. Man har lagts sig till med liknande hur man uttrycker sig som majoriteten av politikerna, än sen, skulle det göra vad vackrare?
Vad SD har gjort är inte mycket. Man har hjälpt till att tvinga fram ett nyval och kommit med uttalande om att fälla alla framtida regeringar som inte i någon mån tillgodoser deras krav om invandringen. Förhoppningsvis kan det leda till att vi blir av med blockpolitiken och i så fall har ju SD verkligen åstadkommit något bra, även om det inte var det som de var ute efter.
Värd för Pensionärer
#1 Uppfattningarna om målet och medlen är olika, svaret på hur bra taktiken är får vi först 22 mars nästa år. Vad som är troligt är väl att Alliansen i sin tur kommer att ha de rödgröna som huvudmål - det vore ju märkligt om de två blocken som inte kan samarbeta lägger all kraft på att gemensamt bekämpa ett 13%- parti! OM de inte är rädda för att väljarna skall göra dem ännu större förstås - folkviljan kanske har blivit ett hot istället för något att respektera…
Det är inget konstigt eller gåtfullt med att konstatera att något håller på att gå sönder i Sverige. Politiker är inget släkte som överhuvudtaget har hög språkmoral, men det hör inte dit; i gå-sönder-frågan är det Hallandsposten som är ohederlig. Även om de inte håller med så vet varenda ledarskribent vad det är för sönderfall som åsyftas. Möjligen kan man rida högt på att de som har upplevt världen före 1989 håller på att dö undan eller gå i pension.
Fram till dess hade ju västvärldens överklasser en fiende som de var tvungna att visa sig mer demokratiska än; de hade anledning att tolerera en viss solidaritet, social välfärd, ekonomisk utjämning, tillräckligt med pengar till sjukvård och sådant i stället för till de redan rika och att politiker faktiskt hade en viss makt över storföretagen, inte bara tvärtom.
Räkna inte med att lyckas diskutera något med någon som inte har upplevt det själv.
Eller med någon som tror att allt gott måste vinnas på någon annans bekostnad.
Det är ju det sönderfallet som är grunden för totalitära rörelser som SD och som så många SD-väljare motiverar sitt ställningstagande med. Det i kombination med den mänskliga fegheten att sparka neråt i stället för uppåt dit där ansvaret finns och pengarna har dränerats.
Räkna inte med att lyckas diskutera något med någon som inte har upplevt det själv.
Eller med någon som tror att allt gott måste vinnas på någon annans bekostnad.
#3 Sverige är ingen isolerad ö, utan i högsta grad beroende av omvärlden. I en tid då ekonomierna i t.ex. Grekland, Italien och Spanien stagnerat och näst intill havererat har Sverige under Alliansen fått beröm nästan årligen av IMF.
Vår dåvarande Finansminster Anders Borg är en erkänd auktoritet på sitt område, och jag tror inte att han skulle ha tappat ansiktet så totalt som den oprövade Magdalena Andersson nu har gjort i en kritisk situation. Han hade sannolikt ägnat sig åt sitt.
Listan på valsvek från regeringen hann bli imponerande lång på den här korta tiden.
Och när det gäller klyftorna i samhället, främst löneskillnaden, så tog ju den fart under Göran Perssons tid vid makten, medan lönespridningen "varit tämligen stabil" under Alliansens regeringstid enligt finanspolitiska rådet.
Sahlin först, sedan Juholt och nu skakar marken under Löfven. Det är klart att något har gått sönder…
Var snäll och lägg inte saker i min mun som jag inte har skrivit.
Vad beträffar IMF och de ekonomiska krismakarna i den cancerartat uppsvällda finansvärlden så vet vi väl alla vilken vinkling de har. Deras intressen sammanfaller inte med vanligt folks, än mindre med de fattigas.
Räkna inte med att lyckas diskutera något med någon som inte har upplevt det själv.
Eller med någon som tror att allt gott måste vinnas på någon annans bekostnad.
#6 Vad är det du inte har skrivit?
Ange gärna vilka källor som man skall använda sig av istället för att döma ut IMF med den svepande formuleringen "vet vi ju alla". Så sent som i oktober skrev en av Aftonbladets ledarskribenter att Magdalena Andersson "borde lyssna på IMF". Han hör kanske inte till de "alla som vet"?
#0 Statsvetare visar skepticism inför Socialdemokraternas hårda linje mot SD.
http://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttnyheter/inrikes/article19979349.ab
Jag har inte skrivit något som bygger på att Sverige skulle vara en isolerad ö och läser du en gång till kanske du kan se att jag inte rimligen försvarar Göran Persson. Jag tycker det verkar som en bättre gissning att du aldrig kommer att erkänna borgarnas del i den sociala nedrustningen – om du nu har märkt att det pågår en sådan. Men jag är inte intresserad av perspektiv som bara motiveras av att försvara en fraktion man är lojal med.
---
Har man inte sett att IMF har större saker för ögonen än fattigt folks vilja eller välfärd, till och med när brister på den områdena hotar den demokrati vi nu har, har man nog inte hängt med.
Räkna inte med att lyckas diskutera något med någon som inte har upplevt det själv.
Eller med någon som tror att allt gott måste vinnas på någon annans bekostnad.
#9 Nej, det var jag som skrev det, och jag refererade inte till dig där vad jag kan se. Jag har heller inte sammankopplat dig med Göran Persson.
Kan f.ö. upplysa dig om att jag under ett långt liv aldrig lagt min röst på ett borgerligt parti. Däremot har min förståelse för dem ökat på senare tid när jag sett utvecklingen hos sossarna. De har haft åtta år på sig att bygga upp rörelsen i opposition - var detta allt de kunde skrapa ihop? En parentes som partiledare, en beskäftig finansminister och en projektdirektör på Postkodlotteriet som utrikesminister…
Du svarade på mina kommentarer och det är också vanliga saker som folk läser in när man skriver ungefär vad jag gjorde. Men visst, man kan också bli extra paranoid av stämningen här.
Det andra var rätt klargörande (om jag inte missförstår); tack för det. Jag är också besviken på sossarna. Sedan mycket länge. Men jag kan inte se att vare sig SD eller de andra borgarna skulle vara något alternativ. Vad som behövs är att på något sätt lirka fram en partikonstellation som är så sårbar som möjligt för krav i humanitär riktning. Inklusive då att tvinga tillbaka pengar och annan makt från där de har ansamlats under de senaste årtiondena. Sedan är det klart de kommer att skrika, finansmagnaterna. Det gör man när man fråntas saker man har kommit att betrakta som sin rätt. Men på senaste tiden har vi trots allt sett en viss tillnyktring i synen på social säkerhet (samhällsfred) och finanssektorns roll bland den senares egna medlemmar (en del av dem) och i den sedan länge överklassbetonade nationalekonomin. Varför inte göra vad man kan för att stärka den vågen?
Räkna inte med att lyckas diskutera något med någon som inte har upplevt det själv.
Eller med någon som tror att allt gott måste vinnas på någon annans bekostnad.
#11 Visst, jag håller med dig i andra stycket.
Sedan tycker jag inte att man kan dra några rågångar alls mellan Alliansens och Socialdemokraternas politiker - de tillhör samma elit! Skrapar man bara lite lätt på ytan så ser man ju var flera "socialistiska" toppnamn försvunnit efter sina politiska karriärer. Här är några exempel:
Anders Sundström VD i bank och numera styrelseordförande i Swedbank
Margot Wallström har arbetat i bankvärlden mellan svängarna
Thomas Östros VD för Svenska bankföreningen
Göran Persson kommunikationskonsult för lobbyingföretag
Inget ont i detta (om man inte ser finansvärlden som roten till allt ont). De har säkert hamnat där de gjort p.g.a. sin kompetens, men man frågar sig om de blev omvända till "marknaden" direkt efter muck från politiken, eller om närheten funnits där hela tiden?
I sammanhanget drar man sig till minnes den nu väl närmast bortglömda "Primeskandalen" som lämnade en del besk eftersmak och frågetecken efter sig.
Lite mörka tongångar i DN om S.
"_Socialdemokraterna fortfarande djupt präglat och plågat av fraktionsstrider …
_
Det tycks mer likt det medeltida ”Game of thrones” än ett storpolitiskt modernt ”House of cards”-sammanhang.""
#12 Nu verkar Socialdemokraterna vända i frågan om karantän vid svängdörrarna mellan politik och näringslivet när den politiska karriären är över. Det är väl Anders Borgs värvning till Kinnevik som triggat dem - de egna överlöparna (se ovan!) markerade man aldrig emot…
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6042816
#0 Så här ett år senare blir facit allt tydligare…
http://politik.ifokus.se/discussions/550679d68e0e7406920002af-sd-okar-s-sjunker?discussions-1
Visst gör det! Inte lätt att vara sosseledare eller LO-ledare.
Nytt val och läge att återanvända rubriken från det senare inställda extravalet 2015.
https://www.expressen.se/ledare/ledarsnack/lofven-har-blivit-ett-problem-for-s/