Håller med!

jag håller till 100% med dig. Vi måste få in mer praktiskt i det teoretiska :)

Skönt att höra att några håller med! Jag vill verkligen gå vidare och ska satsa stenhårt med detta ämne på gymnasiet. Sen får vi se vars det leder någonstans, hoppas på ändring :)

När jag gick i skolan på yngre stenålders tid så fick vi faktiskt gå ut i skogen och titta på träd och kottar. Från 1:a klass upp till 9:de. När jag senare läste in gymnasiekompetens på folkhögskola fick vi också göra en massa praktiska saker tillsammans med det teoretiska.

När jag så småningom hamnade på univeritetet så kom det föreläsare från olika delar av samhället som höll lektioner och föredrag. Våra grupparbeten var inte enbart teortiska utan vi fick också ta lite praktiskt hjälp.

Menar T.S att skolan inte ser ut på detta sätt längre?

Dessutom skulle jag vilja komma med ett förslag. Låt barnen lära ig redan i 3-4 årsåldern då de är som mest mottagliga. Jag har släktingar som har börjat skolan när de var 5 år (de bodde i England) och det har gått dem väl här i livet. De har t.o.m universittesutbildning.

Jag hade biologi och kemi och teknik utomhus, rätt ofta. Tråkigaste var väl historia och liknande. Vilket går att lösa med museum och liknande.

Jag är lärare på gymnasiet och håller med. Tyvärr gör inte skolledare det. Vi har gått utbildning i till exempel entreprenöriellt lärande. Det finns en rad andra liknande förebilder, learning by doing och liknande. Lik förbaskat har man en timme och det styr schemaprogrammen i det administrativa datasystemet. Vi får också mindre timmar per ämne och år. Mer ska tryckas in i dessa timmar, "vinsten" maximeras. Jag lovar att många lärare vill göra annorlunda lektioner, men varken förberedelsetid eller framförallt efterarbete finns det inte tid till. Den politiska viljan på riksnivå finns inte heller. Signaler om tentor och mekanisk inlärning blir allt starkare. Nu senast Tobé,s uttalande om onödiga utbildningar som estetiska program. Dessa är mer kreativa och stimulerande än andra program. Jag kan förstå att man i det första skeendet kan förlöjliga med att de inte blir någonting, hålla på med dans till exempel, eller cirkusutbildningen som fått mycket kritik. Men tittar man lite närmare på dessa "onödiga" utbildningar så ser man att man kan gå vidare till högskolor äve på dessa. Alla får en grund med kärnämnen som ger högskolekompetens, även lärlingsprogram ger det. Tittar man sedan på vilka som får jobb, inte som dansare utan vilket jobb som helst nästan så går det bra för dem. Däremot så är det värre för samhälls och naturvetare efter akademiska studier. Jag tror bara visserligen men jag tror kreativa utbildningar ger kreativa människor. Något som behövs inom alla yrken. Tobé tycks glömma bort att svensk musik, svensk design och svenska mediebolag gjört stora exportvinster. Medieprogrammet la man ner och flyttade till estetiska programmet, vilket gör det ännu bredare. Mediebranschen är sveriges tredje största privata bransch. Att förlöjliga ett populärt program som de nu gör visar på förakt och okunskap. Nu är det även andra program som behöver bli mer kreativa istället. Vi behöver ingenjörer som kan tänka utanför boxen. Vi behöver forskare som kan tänka vitt och brett. Vi behöver utvecklas och stimuleras. Vi behöver inte tryckas ner och formas i samma form.

Nu blev det långt inlägg men det är en hjärtefråga för mig.

Jag gillar dina ideér TS! Jag minns att vi hade en utedag i biologin på gymnasiet där vi fångade smådjur i  en insjö som vi sen beskådade i ett mikroskop, jätteroligt! Kanske kunde man ha inlärning i mera "projektform"?

Det har väl experimenterats en hel del med skolorna under årens lopp, och ändå så rasar Sverige i statistiken när det gäller betyg/kunskap.

"Alla" tyckte det väl var mer eller mindre tråkigt att gå i skolan, men vissa basfakta måste ju vara på plats, så är det. Vad man läser i tidninagrna verkar skrämmande, med dålig ordning, stökiga lektioner och respektlöshet för lärarna.

Det är heller inte alla som gillar det där kreativa projektarbetet. Jag hatade det. Jag lär mig bäst genom att läsa i en bok, eller att läraren berättar och alla sitter ner och är tysta och lyssnar. Så är ju till stor del universitetet och andra kurser i arbetslivet också.

#8 En stor del av problemet är väl just att alla inte lär in på samma sätt? Och att det finns få eller inga alternativ för dem som inte passar in i den "klassiska" mallen av undervisningsteknik, där läraren föreläser och eleverna lyssnar.

ja det har du helt rätt i #9.

Waldorf och Montesori har väl annan pedagogik? Här i kommunen finns massvis med friskolor. Vi är bäst på friskolor i hela Sverige, det finns inriktning från musik till sport och idrott och även för skogsmullar.

#9 är precis det jag menar,det är väldigt många som inte trivs med detta, så bör finnas alternativ för båda delar i alla skolor.

Jag tror att den enskilda läraren och hur denne ser på undervisning spelar större roll än direktiv uppifrån, tyvärr. Men det är också så att skolan har en lång tradition av hur en skola ska vara och det är svårt att ta sig därifrån.

En och annan gång träffar man på en lärare som verkligen kan engagera sina elvever. Jag vet inte vad för märklig lärargen de är födda med, men det är nåt speciellt. I det läget spelar det ingen roll vilken typ av metod man använder, eleverna lär sg ändå.

Så egentligen handlar det väl om att höja statusen på läraryrket så att man får in folk som verkligen vill göra en skillnad.

Ja vet inte, kanske är man trött men som jag ombads göra, ringa runt till elever som inte kom första veckan och fråga om de tänkte gå på skolan eller inte. Det känns inte som en läraruppgift. Vi har en antagningsenhet och väljer elever skolor som har en annan så märks inte det. Vi har Falun där de registreras, Gävle har en annan. har de valt vårt program i andra eller tredje hand då hamnar de på klasslistorna. Byråkrati första veckan istället för att lära känna eleverna. Det var i och för sig bara tre stycken, men telefonnumren stämde bara på en.

#15 Det är ju inte klokt. Ju mer jag hör om den svenska skolan ju värre låter det. Det där är ju en administrativ uppgift och inte något som lärare skall ta hand om.

Men sen så börjar man undra lite om vissa lärare. Det jag läste i GP fick mej nästan att gråta. Men så har väl den läraren inte någon aning om vad som behövs i det riktiga livet om man får gå efter hans kommentarer. Min kompis som är sjuksköterska och använder matte i hög grad när det gäller mediciner och att använda den högteknologiska utrustningen som finns idag var mållös.

http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.1042492-slopa-matematiken-i-gymnasieskolan

Ligger faktiskt lite i vad han säger. Matte B eller 2 som det nu heter innehåller mest matematik för ingenjörer, andragradsekvationer och sånt. Sanningen är att man vill ha fram så många ingenjörer som möjligt. Jag hade matte B och har inte haft ett spår nytta av det på statsvetenskapen. Mer anpassat till det program man läser på vore inte fel.

http://www.dn.se/nyheter/sverige/besparingar-hotar-arbete-mot-mobbning

#17 Det är väl så att för dig så skulle statistikmatte vara mer relevant. Men det som slår mig är att han vill slopa matten bara för att vissa elever inte klarar av den. Om vi tittar på många arbeten idag inklusive sköterskor så blir matten bara viktigare ju mer tekniskt jobbet är.

Så istället för att slopa matten för att svenska elever inte klarar av den så se till att lära ut ordentligt. Sänk inte ribban hela tiden för då kommer vi att ligga dåligt till i framtiden.

Jag kan förstå varför matte inte känns intressant för de flesta, för under högstadiet och fram till Matte B ungefär hamnar man i något slags mellanläge där man har lärt sig vad som behövs under vardagen, och de sista åren tragglar man sig igenom saker som en lite lagom avancerad miniräknare klarar av av sig självt.

För min del blev det betydligt intressantare under Matte C och D, där kunde man faktiskt mer praktiskt se vad den var bra för, till exempel räkna ut hur man skulle få minsta möjliga materialåtgång om man ville ha en låda med en viss volym, och en jäkla massa andra saker som jag har glömt. Men i vilket fall så fanns det massor med exempel som handlade om verkliga saker och som kändes lite nyare än "Fatima har 5 äpplen, 2 är röda och kostade 4 kr/st, 3 är gröna och kostade 5 kr/st, vad fick hon betala?".

På tal om det sista, liknande uppgifter fick många sitta med i 7 år eller så (hela mellanstadiet, högstadiet, plus Matte A), utan att egentligen komma mycket längre än så. Helt sjukt, inte konstigt att folk hatade matte.

Och så den lilla detaljen att ingen kände för att tala om för folk att

2x + 3y = z
(där i det här fallet x = 4, y = 5, och z är okänt)

faktiskt uttrycker en sådan sak som Fatima och hennes äpplen och vad hon fick betala, utan det blir bara ett gäng bokstäver och siffror för de flesta.

Tror inte andragradsekvationer är så relevant för sjuksköterskor. Jag har i alla fall aldrig stött på en mattelärare som kan förklara relevansen. De som läser VO bör få matte 2 som det nu heter som är anpassat till deras utbildning. Matte 1 däremot kan vara lika för alla. När man läser på gymnasiet idag så ska man få högskolekompetens till de flesta utbildningar. Även om man läser bygg eller estet så får man det. De estetelever jag har haft jobbar väldigt sällan som konstnärer eller musiker, däremot använder de sin kreativitet på andra sätt. Träffa en förra veckan som kommer att vara färdig lärare till våren i svenska och engelska. Hen gick estet/musik på gymnasiet.

För min egen del skulle det ha räckt med matte A som det hette då, där statistik ingick. Men för att komma in på statsvetenskap krävdes matte B. Matte B klara jag tack vare min bror som förklara andragradsekvationer. Han jobbar som ingenjör och visa hur hållfasthetsberäkningar gjordes med hjälp av det. Läraren hade ingen aning vad det användes till, mer än de exempel i boken som var totalt ointressanta för mig. En man hoppar från en höjd på 10 meter, hur långt har han kommit efter 0,3 sekunder? Mer intressant är hur ont det gör när han landar, men vi tänker alla olika därför är det konstigt att vi ska stöpas i samma form.

Själv fick jag av någon underlig anledning (mina försäldrar valde det) läsa allmän matte i högstadiet. Sedan gick jag på vårdskolan och då fick jag läsa särkskild matte.

När jag sedan läste in gymnasiekompetens på en folkhögskola för att bli behörig till univesitetet så läste jag den högsta kursen. Naturvetenskaplig/teknisk matte med 2 extra timmar per vecka. De andra eleverna sa att jag måste vara intresserad av matte, men det är jag inte men det var vad jag behövde arbteta med för att få bra betyg de andra ämnena flöt på bra. Det ska sägas att det jag behövde ha var social matte.

#20. Om man inte klarar typer " "Fatima har 5 äpplen, 2 är röda och kostade 4 kr/st, 3 är gröna och kostade 5 kr/st, vad fick hon betala?", vilket är ett enkelt överslag (2x4 + 3x5) så har man ett problem varje gång man går och handlar (2 liter mjölk plus 3 bananer och 1,5 kilo potatis och lite köttfärs). Eller man ska kolla räkningarna, eller planera hur mycker pengar man har till semester eller vad som helst.

Om folk inte fixar sånt så har svenska skolor verkligen ett problem.

Mattelärare tycker jag är ett släkte för sig. Det är jätteviktigt att de engegerar sig i alla elever och kan motivera varför man ska lära sig (iaf) avancerad matematik.

På gymnasiet hade jag en sååå tråkig mattelärare. Det enda han gjorde var att hålla till i den delen av klassrummet där de "duktiga" satt. Jag gick igenom 3 år utan att han sa ett ord till mig under lektionerna. Sedan blev han sur över att jag inte frågade när jag inte förstod. Men jag förstod inte ens vad jag skulle räkna ut, än mindre vad jag skulle fråga om…

T ex bestod ett prov av bara en uppgift:

Att bevisa att ekvationen inte går att lösa… (Typ att x*y*z+w=r, där man ska bevisa att  r förblir okänt.)

Satt och svettades i 4 timmar (man fick inte gå tidigare) och såg på när några av mina klasskompisar skrev för fullt. Jag vet fortfarande inte hur man bevisar att en ekvation inte går att lösa…

Har i efterhand fått veta att läraren egentligen var högskolelärare, och hade lagt en mycket svårare mattekurs än vad som var meningen. (Vi skulle ha matte D, men fick matte G)

Jag älskade matte i grundskolan och gick ut 9:an med betyget 5 (det högsta man kan ha) och fick t.o.m guldstjärnor och plustecken till det.

Gymnasiet gick jag ut med en ynklig 2:a, enbart för att läraren vägrade underkänna nån elev och för att han tyckte synd om mig…

Håller helt med om att de sista årens matte är totalt onödig kunskap som glöms bort ett par år efter man gått ut skolan. En liten klick personer som skall gå vidare till tekniskt avancerade program på högskola och universitet har nytta av detta men för 99,9% av alla människor räcker det med matten som man läser upp till 9:an eller kanske ettan på gymnasiet. Det finns betydligt bättre sätt att nyttja tiden, som att man lär sig det man behöver för att sedan sluta skolan och börja jobba istället.

De flesta arbeten idag är ju dessutom sådana att det inte finns någon utbildning som riktigt passar för dem utan det blir ändå så att man lär sig på jobbet. Ta snickare t.ex. Grundläggande matte för att räkna ut lite hållfasthet, materialåtgång osv men sedan handlar det ju om att praktiskt lära sig slå i en spik och såga av en planka på bästa sätt. Detta lär man sig bäst genom att vara ute på ett bygge och praktisera. Jag skulle vilja se ett mer omfattande system av praktikhandledare där ett företag får kompensation för att utbilda ett antal erfarna Medarbetare till mentorer och de har sedan hand om ett par praktikanter. Tänker mig att jag som villaägare tar hem t.ex en rörmokare för att installera ett badkar och dra om lite rör. Då kommer det inte bara en anställd utan han har med sig en eller två lärlingar som är med och utbildar sig under tiden. På så sätt hamnar de i situationer och får lösa problem som uppstår i verkliga livet istället för att lära sig i en skolmiljö där allt ofta är väldigt tillrättalagt för att det skall fungera bra.

cala2; jag vill lägga in en kommentar om din kritik mot matte b.

Jag tillhörde den delen av eleverna som plågade läraren med att ständigt försöka motivera för mig varför jag skulle göra olika saker och kunna dem: "Varför skall jag kunna bråk när vi har procentsystemet?" "När kommer jag ha nytta av att kunna räkna ut den exakta lutningen på en linje?"

Sedan kom universitetet då allt tillämpas på aktuell utbildning och jag är otroligt glad att jag "tvingades" att lära mig allt ovanstående. Jag läser som de flesta redan hört främst ekonomi, men även vänner som läser till förskolelärare/lärare mot yngre åldrar har haft nytta av samma matte, för att inte tala om de som läser ovan nämna ingenjörsutbildningarna.

Skillnaden går i mångt och mycket i två led där tror jag, de ca: 50 % som läser vidare på universitetet och de som inte gör det. (Jag har haft diskussioner om lösning av relativt enkla problem med de på arbetet, de har ingen aning om hur de skall lösa frågor om hur snabbt temperaturen faller, om den faller enligt en funktion eller med konstanta gradtal (min yngre brors matte A), eller lösa ut en skärningspunkt, de anser att kunna multiplikationstabellen i huvudet är mer relevant, märkligt enligt mig då vi idag alltid har en telefon/miniräknare till hands.)

Nästa skiljelinje går vid de som skall ut och arbeta i industrin, även de behöver en viss insikt i matten för att förstå hur maskininställningarna (maskinprogrammeringen fungerar). Skall du arbeta som undersköterska eller butiksbiträde kan du möjligen klara dig utan större mattekunskaper. DOCK anser inte jag att du skall välja din framtid den dagen du är 15 år, utan du skall ha möjligheter att välja om i framtiden och du behöver du den matten, så minst matte B anser jag skall vara obligatoriskt för alla. Sedan kan de läsas i olika takt och med olika mycket stöd från läraren. Kanske ett alternativ att samordna matte på schemat för alla program på en skola och eleverna får läsa i den takt och med det stöd som se själva önskar/behöver.

I ursprungsfrågan håller jag med TS om att mer varierat lärande är av godo, framför allt att man lär sig att själv läsa problem istället för att bli inmatad med fakta från en föreläsare. (I alla fall på den nivån där detta är möjligt, grundskolan främst, till viss del gymnasiet.)

Magnuz; kolla upp din statistik över människor… Vet du ens vart grundskolans matte lämnar av i många fall? Alla människor har rätt att förstå vårt samhälle, för vilket vissa mattekunskaper faktiskt krävs.

#26 #27

Frågan är ju vad ska man satsa på? All kunskap är bra men ingen tror väl på allvar att man måste kunna allt. Jag har läst utbildningar som haft matte B som krav men inte ett spår nytta av det på universitet.

Borde vara bättre att ägna sig åt mer relevanta studier än lägga energi på matten. Det går alltid att hitta något som skulle kunna vara bra att veta, jag har då aldrig funderat på enligt vilken matematisk formel temperaturen faller. Däremot hade jag stor nytta av den så kallade yrkesräkningen jag fick på 80-talet. Som rörmokare fick man räkna på volym, yta, procentuella fall och så vidare. Nu får blivande rörmokare lära sig samma matte som handelselever, samhällselever eller musikelever. Vi kommerinom en snar framtid att se hur dessa elever blandas för större elevantal på lektionerna också.

Som det är idag så räcker inte elevunderlaget i städer med färre än 30 000 invånare. Lägger man ner gymnasierna där kan man lika gärna lägga ner dessa städer också. Dyster framtidssyn javisst, tyvärr är det inte framtids utan ett nutidsproblem. Som någon sa, helst ska vi läsa på teknikprogrammet, sedan KTH och jobba på Eriksson. Eriksson har på 20 år mer än halverat personalstyrkan i Sverige, ska vi då fortsätta utbilda folk för dem? Kunskap är billigare än nånsin och vi är inte ensamma om den som vi tycks tro i Sverige.

cala02; och vad är mer relevant? Idrott? Slöjd? Estetisk verksamhet? Hemkunskap? Filosofi?

Nej, matte är grundläggande och därför är det även ett av kärnämnena i skolan. Matte används i majoriteten av utbildningarna och behövs i all teknik och numera lever vi i ett IT samhälle och får anpassa oss till att mycket kopplas dit. Även "yrkesutbildningarna" kräver så som du själv säger mattekunskaper, temperaturuppgiften kan jämföras med två olika märken av en lacknafta för ett måleri, den ena har ena späds ut och har ett högre pris, den andra används i koncentrerad form men har ett högre literpris, när är det lönsamt att köpa vilken? Eller när är det lönsamt att välja företaget med fast kostnad istället för rörlig? Du kommer inte undan att grundläggande matte är viktigt, och matte B hör utan tvekan till grundläggande. Det var bland annat där jag lärde mig lösa ekvationssystem.

Vad har elevunderlaget med matematikundervisningen att göra?

Hur har matte relevans för IT samhället? Vad är IT samhället? Matte B är absolut inte grundläggande, och vad mattelärare säger om matte 2 så är det liten skillnad. Målaren vet vilken grad av utspädning han ska göra. Att räkna ut kostnaden är inte matte B, det är grundskolematte. Vad har temperaturen med det att göra? Du låter som en lärare som krånglar till ett problem istället för att lösa det, vilket är allt för vanligt. Jag har då aldrig varken sålt eller köpt lacknafta där priset är okänt och temperaturen viktig, då har jag ändå jobbat på en av sveriges största butiker för färg och golv. Som användare har jag heller aldrig behövt bry mig, det som rekommenderats på burken stämmer. Det är typisk radikal kunskap som inte tillför Sverige något. Däremot så är det viktigt att veta vad man ska göra denna kunskap och utveckla nya användningsområden, där är fantasi viktigare än kunskap, men inte i motsatsförhållande.

När antalet elever på en utbildning minskar blir kostnaden per elev högre i varje ämne. Läraren och andra får ju betalt oavsett om det är 16 eller 32 i en klass. För att minska kostnaderna så trycker man in fler elever i till exempel matteämnen. För att få ihop 32 så kan två klasser med 16 elever i varje bilda en mattegrupp. I slutänden spar man in på tjänster. En lärare får dubbelt så många elever och halvering i tid. Full tjänst motsvara ca 6 matte A kurser högt räknat. Antalet elever spelar ingen roll. Har skolan 12 program så är det två tjänster, kan man spara genom att Ha 6 kurser istället för 12 så spar man in en tjänst. Det är grundläggande matte, har tyvärr glömt både B och C kursen i matte eftersom jag aldrig använder den.

Jag kan ge ett färskt exempel ur verkligheten, jag satt för ett tag sedan och räknade ut vilken kattförsäkring som skulle löna sig för mig i längden och om det skulle vara värt att ha en fast relativt hög självrisk, eller en som börjar lägre men har en rörlig del så den går över vid en viss punkt.

Jag kan säga att jag var väldigt glad över att åtminstone ha varit van vid att ställa upp ekvationer och lösa ut x då, för även om jag lät miniräknaren göra själva räknandet var jag ju tvungen att säga åt den vad exakt den skulle räkna ut.

Gjorde det genom att låta den riat ut grafer och kolla skärningspunkten, för jag tycker man får en väldigt bra överblick av grafer, det blir mer konkret då liksom.

Med andra ord, det är ren och skär vardagsmatte, sådant som alla har nytta av oavsett utbildning eller brist därpå. Men det är samtidigt lite mer avancerat än de fyra räknesätten, bråk och procenträkning, vilket är det de flesta brukar tycka räcker "om man inte ska bli ingengör".

Men lösa ut x i ekvationer gör man ju på högstadiet.  Matte B är mer andragradsekvationer, konjugat och kvadreringsregler, Hur räknar man ut ett pris med det? Som jag förstått det kan kan räkna ut när en bult går av eller hur grov en balk måste var för att hålla till exempel. Ska hela Sveriges befolkning sitta med det? Framförallt ska man betala en svensk 800 kr i timmen för det eller en indier 18 kronor? Det är "IT" i verkligheten.

" Framförallt ska man betala en svensk 800 kr i timmen för det eller en indier 18 kronor? Det är "IT" i verkligheten." - beror på vilken kvalitet och arbetssituation du vill ha.

cala02: du använder funktioner när du programmerar program eller skapar inställningar för olika tekniska program. Sedan har du systemvetare och programmerare, med nära koppling till IT. Miljövetare använder matte och även PA-programmet har viss del matte vad jag förstått för att räkna på olika kurvor. Statistiker använder matte för att inte tala om de olika vårdprogrammen. Jag kan helt ärligt inte komma på en enda utbildning som inte nyttjar matte. (Universitet-/högskoleprogram som kan ge ett faktiskt arbete, men andra ord ej typ filosofi.)

Du lär dig inte att lösa ekvationssystem i grundskolan, vilket var det som Thaeri använde.

Om du läser texten istället, så ser du att lacknaftan var en jämförelse med ett liknade exempel till temperaturen ej samma exempel. Finns många fall när t.ex. liter priset är okänt från start, köp i parti. Sedan var det vilket alternativ som var lönsammast som var okänt, ej priset. Nej, men nu var ju alternativet att den ena lacknaftan skulle spädas och ej den andra. Är du verkligen lärare om inte du kan förstå nyttjandet av exempel?

Läser du mitt förslag på upplägg skulle ditt ekonomiska ifrågasättande lösa sig, genom att lärandet samordnades i klassöverskridande grupper.

Så vi skall inte utbilda någon i något i Sverige för att det kan fås billigare i andra länder? Ehhm, smart, eller inte…

#33

Vad menar du? Skulle den vara sämre i Indien?

Beträffande vad kurserna innehåller så kan man läsa här;

http://www.matteguiden.se/matte-a/

Jag menar att det är väldigt, väldigt få tillfällen i livet då de allra flesta människor någonsin använder sig av någon mer avancerad matte än den man läser i Matte A. Som jag skrev i mitt förra inlägg så ska man ju också komma ihåg det man läst. Jag läste tom matte E eller F och kan ärligt säga att jag inte skulle klara av en sådan uppgift utan omfattande självstudier innan. Som cala02 skriver, det är "yrkesräkningen" som är det viktiga. Att som privatperson kunne räkna ut volym, area, att kunna räkna ut hur mycket man får betala per månad på ett huslån, medelförbrukning per tank i bilen osv.

Att programmera program är ju ett yrke, programmerare, och inget man gör som vanlig IT-användare. Hur mycket matte behöver man för att logga in och skriva här?

Moa, du kan inte jämföra en statistiker med en sjuksköterska. Statistikern jobbar ju med siffror, självklart krävs det mattekunskaper. En sjuksköterska använder knappast matte på samma sätt.

Om man ska välja yrke i 15-årsåldern…nej, det kanske inte alla kan, men baserat på egna erfarenheter så är det redan ganska klart i 9:an vem som kommer att få ett arbete som kräver långa studier på högskolan och vem som kommer att utföra ett mer praktiskt arbete. Sen är det ju inte kört bara för att man läser ett praktiskt program och kanske jobbar som lastbilschaufför eller snickare några år. Kommer man på andra tankar kan man alltid fortsätta plugga. Då har man ju dessutom möjlighet att arbeta ihop ett kapital för att kunna leva drägligt under studietiden.

Magnuz; en sjuksköterska skall kunna genomför vissa beräkningar och förstå information. Att överdosera insulin till exempel kan vara rent av dödlig. Effektiviteten på olika behandlingar skall kunna tolkas och tillämpas.

Nej, det anser jag inte alls att det är klart. Har flera vänner som läser på universitetet nu som läste det som numera är klassat som "yrkesprogram". Min plan som 15-åring var att bli systemvetare. Det är den inte idag kan jag säga. Även båda mina föräldrar har omutbildat sig i vuxen ålder och helt bytt yrkesbana, med de så kallade "yrkesutbildningarna" hade detta ej varit möjligt. Nej, du vet ej vad du vill med livet när du är 15 år.

Som reglerna ser ut idag är det mycket svårt att läsa upp och läsa till kurser. Något som definitivt bör förbättras.

#32, ja du gör det i riktigt enkla ekvationer av typen "x + y = z, lös ut x", du gör det inte i typen "d(a/x + y/b) = c/z, lös ut x"

Och då har du redan ekvationen framför dig, du behöver verkligen inte ställa upp den själv, och först veta var du överhuvudtaget ska placera x.

Om vi vänder på det så har jag problem med många ungdomar som börjar jobba och inte har tillräckligt med mattekunskaper. Först att tekniskt kunna räkna ut olika problem där så enkla saker som vinklar, sinus och cosinus används.

Sedan har vi när det gäller marknadsföring och försäljning där man har problem att räkna ut hur mycket mer av en produkt som man behöver sälja för att tjäna lika mycket när man sänker priset med en viss procent. Vissa har till och med problem med att räkna ut priset på en vara utan moms. Statistik skall vi inte ens prata om.

Så rent praktiskt har väldigt många av ungdomarna dåliga kunskaper i matte när dom kommer ut i näringslivet. Vi får sitta och lära ut matte vilket är ett skämt.

En gammal kompis som är lärare på Chalmers i Göteborg berättade att dom får använda en del av första året för ingenjörsstudenterna att lära ut gymnasiematte.

Jag kan bara hålla med Moa att för att ha en chans att gå vidare med utbildning i ett senare skede så behövs en bra grund. En vanlig undersköterska kanske inte behöver så stora kunskaper i matte men personen kanske vill gå vidare och jobba i några av dom mer tekniska områderna och då behövs en bra kunskap i matte.

Läs vad jag skriver samtidigt, du ger inte ens ett relevant exempel Moa. Jag säger att kunskap är billig i andra länder. Kan vi då fortsätta ha betala höga priser för det? Det är fasen så mycket bättre att använda matte än att snöa in sig i formler bara för mattens skull. Jag säger att du behöver kunskap men att du också behöver fantasi och kreativitet. Som chefen för Akso Nobel sa, jag behöver inte köpa folk med kunskap för det kan jag köpa billigt, jag behöver folk med fantasi, det kan jag betala vad som helst för. Jag känner sydafrikaner som forskar i nanoteknik eftersom de kan lika mycket som "oss" men är billigare för Akso Nobel att använda sig av. Det man nu behöver på världens största färgföretag är folk som kan klura ut vad man ska ha färgen till. Nya appliceringar som ger tillväxt för en i sig gammal produkt. Nöjer vi oss med att alltid lita till gammal kunskap så står vi och stampar på samma fläck. Utvecklar vi gammal kunskap och hittar nya kombinationer och användningsområden så kommer vi framåt. Det mesta nyskapandet kommer inte 300 000 svenskar som rapar gamla kunskaper stå för, det kommer miljoner och åter miljoner andra göra som har fantasi och vill utvecklas. X Ideér=p(k+i)

Jag har aldrig sagt att vi inte ska utbilda oss i Sverige, bara att mera matte inte är lösningen på allt. Är jag rörmokare så är det bättre jag ägnar mig åt relevant kunskap än att lösa ekvationer jag inte behöver. Ska jag bli forskare i nanoteknik, ja då får jag läsa mer matte än gymnasiet ger. Matte A eller 1 räcker i de flesta fall. Matte B eller 2 är det sällan man behöver. De akademiker som oftast blir arbetslösa är naturvetare och statsvetare. De flesta som startar företag har gått yrkesskola och till och med IV.

Jag TROR att vi kommer se en trend bland globala företag att man köper tjänster där det är billigast precis som man gör med varuproduktion. Det som avgör är pris, kunskap och nyskapande. Nu sker nyskapande i öst, inte väst. Vi borde se på vad de gör och ta efter istället för att vända oss inåt och ignorera fakta. Huawei har funnits i drygt 20 år och har mer patent än Eriksson som funnits i över hundra. Huawei har gått förbi Eriksson som världsledane i telekombranshen. Nånting måste de göra rätt. Kina bygger hus och bostadsområden som är långt före oss i miljötänk och nyskapande teknik. Indier sitter med bättre utbildning, språkkunskaper och allmänkunskap än vi och utvecklas medans vi sitter och berömmer oss för gamla kunskaper. Visst finns det ljusglimtar i svensk utveckling men det stannar av allt som oftast. Skype, piratebay och liknande är ju exempel på det, men det var inga mattegenier som gjorde de stora.

#39, problemet där är att trigonometri (sinus och cosinus och tangens) anses höra till "ingenjörsmatte" så det är bara vi som har gått det naturvetanskpliga programmet på gymnasiet som alls hört talas om det Eller de som gått gamla Matematik D (vi började med det i A ändå, men bara som förberedelse, andra program sket i det).

Och ja, de flesta har stora problem med saker som är betydligt mer grundläggande än det, antagligen för att man går för långsamt fram och inte hinner lära folk vad det faktiskt är man räknar på.

cala02; du menar att vi skall lägga ned svenska skolor för att utbildning är billigare utomland? Eller vad menar du egentligen? Jag fattar ingenting just nu.

För att utveckla idéer behöver du grundläggande kunskaper. Du kan ej läsa matematiska problem genom att vara påhittig, du måste ha vissa kunskaper för att det skall vara möjligt. Kan du ej derivera kan du ej lösa logistiska lagerproblem. Du behöver ha en koppling till verkligheten för att det skall vara givande.

Du får gärna presentera statisk på dina påståenden, att de flesta som startar företag läst IV låter väldigt långsökt. Möjligen de som startat på nystartsbidrag och lagt ned efter sex månader. Matematik och lutningar och funktioner behöver samtliga. En rörmokare måste kunna beräkna lutningen på rör i olika sammanhang, i vissa fall kunna mäta tryck och belastningar.

Sverige ligger just nu bra till i ekonomiska mätningar. Många funktioner måste finnas på lokalnivå. Hela världen kan ej omförflyttas. Däremot ligger Sverige skrämmande dåligt på listan över mattekunskaper, att vidare urholka detta kommer knappast förbättra Sveriges chanser till utveckling.

Jag förstår inte vad du menar, var har jag sagt att man ska lägga ner skolor? Varför ska man derivera för att få logistik att fungera? Möjligtvis kan man göra ett matematisk problem av logistik men derivatan löser inget i sig. Du måste ju in med siffror i ekvationen. Du får en färdig ekvation att sätta in siffrorna i men man behöver inte lösa den som truckförare eller lastbilschaufför varje gång du flyttar en pall. Statistik finns på skolverkets sidor. Det är visserligen företag med lägre status bland de som vill göra sig lustiga över folk som inte har högskoleutbildning, men finns det siffror på att de är entreprenörer? Jag jobbar delvis på yrkesprogram och de ligger högre än studieförberedande program när det gäller UF företagande. Vår skola var bäst i Sverige på UF 2010. Men de som startar firmor är till exempel rörmokare, lastmaskinsförare, fordon över huvudtaget. målare byggare etc. Ett företag som är framgångsrikt här är Magoo och transmit and recieve. Magoo startades av elever från yrkesförberedande program. Transmit and receive av IV elever. Men det låter säkert långsökt om man har fördomar om dessa program.

Hur kan då Sverige ligga bra till ekonomiskt om vi är så dåliga på matte? Är det enbart tur? Vem pratar om urholkning, det är inte per automatik eller naturlag så att om alla läser avancerade matte så blir det tillväxt i landet. Det går ju absolut inget bättre för Finland som ligger i topp i dessa mätningar.

#35 "Vad menar du? Skulle den vara sämre i Indien?" ja betydligt, i många fall. Du kan inte ersätta en svensk/dansk programmerare med 26 års erfarenhet, med en 23 åring med 7 månaders erfarenhet och tro att du får samma resultat. Men det är billigare. Givetvis.

cala02: "Jag säger att kunskap är billig i andra länder. Kan vi då fortsätta ha betala höga priser för det?" Hur skall vi tolka det?

Du använder derivering för att beräkna den optimala storleken på säkerhetslager bland annat, en viktig del inom logistik.

Hur många rörmokare har fått den utbildningen genom IV? (Är inte IV borttaget föresten, eller ersattes det av motsvarande?) Jag har inte sagt att yrkesförberedande program ej startar företag, det var IV jag emot satte mig. Däremot tror jag att vissa med "lägre" utbildning kan ha svårt att få företagen att gå runt och bli permanenta, då prissättning är en konst i sig. Med högre pris sjunker efterfrågan, men vart är den optimala skärningen med sin subjektiva utbudskurva? Fungerar detta, nås ”break-even”, kan du ta ut lön? För att driva eget företag krävs mycket mer än praktisk kunskap om sitt egna område.

När jag läste teoretisk linje på gymnasiet så fick vi ej driva UF utan var tvungna att skriva ett arbete inom vårt specifika utbildningsområde. Så detta kan vara en av anledningarna till den skillnaden.

Sverige ligger stabilt i den ekonomiska mätningen, däremot sjunker vi i mätningarna gällande matematik och har gjort så de senaste åren, så det är möjligt att en förändring även på den ekonomiska mätningen kommer de närmsta åren. Sedan är det inte säkert att det är just de saker som mäts, däremot behöver vi utan tvekan matematik för att förstå vår omgivning. Lika dumt som att säga att vi ej behöver religion/samhällskunskap/historia bara för att personen ej skall bli präst… Det krävs en förståelse för samhället i stort. Däremot anser jag att slöjd och estetisk verksamhet kan ligga som tillval för de som är intresserade detta är inget som behövs för grundläggande samhällskunskap på gymnasienivå.

Då säger vi samma sak, jag säger inte att matte ska försvinna, bara anpassas till rätt nivå.

Säger som Kamprad, man säljer för dyrare än man köper. Om vi nu ska ta upp ekonomi så  är det inte så svårt att se var jämviktpriset ligger på en fri marknad. De flesta även på IV förstår att om jag kan få 200:- betalt för en vara eller tjänst och det kostar mig 100 att utföra den så tjänar jag på det. Man klarar också at avgöra hur mycket jag behöver sälja för att kunna ta ut lön. Revisor är både billigt och lätt att anlita. Finns ingen idé att göra avancerade uträkningar själv. För min del tjänade jag på att jobba och lämna papper till revisorn istället för att själv försöka kontera och annat. Jag drog in mer pengar på att lägga golv istället för att sitta med bokföring, än det kostade med revisor.

Du måste ha läst innan 94 i så fall, eller att en konservativ skolledning. Att man tog bort gymnasiearbetet och ersatte det med projektarbete var faktiskt efter önskemål från industrin och däribland Eriksson. Man ville ha personer som kunde arbeta i projektform. Inte bara skriva uppsatser. Alltså man ska ha kunskap och kunna använda den kreativt. Inget motsatsförhållande i det. Tvärtom en förutsättning för att vi ska kunna konkurrera med de länder som kan förmedla kunskap billigare än vi kan. Alltså kombinera kunskap med nya ideér. rekommenderar en titt på denna länk.

http://www.youtube.com/watch?v=ohHNONAbheE

cala02; jag hade projektarbete, men vi på studieförberedande linjer fick ej driva UF utan var tvungna att skriva ett relevant arbete.

Du måste ha hittat en väldigt billig revisor om du anser att det är ett lågt pris… Sedan arbetar inte dessa alltid med ditt bästa endast i sikte, utan driver ett eget företag med vinstintresse.

Jag anser att kan du ej grundläggande ekonomi är du i många fall ej lämplig att ensam driva ett företag. Att lägga dig direkt på ett marknadspris innebär ofta en direkt konkurs. Varför skulle kunderna då välja ditt nya osäkra företag i jämförelse med den gamla, trygga välfungerande konkurrenten? Har du ingen konkurrensfördel blir företaget ej kvar. Det är inte heller säkert att du går runt med den marginalen som det nuvarande marknadspriset ger. På en tillräckligt liten marknad sjunker priserna när en ny aktör gör sitt inträde, detta genom ett ökat utbud och en konstant efterfrågan.

Du anser väldigt mycket Moa men har väldigt få belägg. Du är helt sanslös, vad är då grundläggande ekonomi? För mig kosta revisorn 13 000:- per år. Fattar du inte ekvationen så har du inte ens kunskaper i grundläggande ekonomi. Du verkar mest svara emot för sakens skull. Är du verkligen Sajtvärd på privatekonomi? I så fall lär det vara den sämsta iFokus sidan alla kategorier.

cala02; 13 000 kr för vad?

Vilken ekvation skall jag nu förstå?

Ja, jag är Sajtvärd på både brott och privatekonomi, varför skulle detta vara ett problem?

Du diskuterar ju emot allt och alla, självutnämnd expert, totalt blind för andras resonemang. Begriper du inte meningen; för mig kosta revisorn 13 000:- då finns det ingen idé att dikutera eller ens bry sig i dina kommentarer. Är du enbart härinne för att förstöra trådar? Det är nu flera som inte orkar med dig längre.

Jag kommer ignorera dig totalt i fortsättningen.

cala02; ja, det säger ju jättemycket att du betalar 13 000 kr till din revisor, eller nej, vänta det gör ju inte det. Vad får du för de 13 000 kronorna? Hur många timmar lägger revisorn ned på din bokföring? Det är det som är den intressanta och jämförbara kostnaden.

Det är helt fritt att välja att svara på människors inlägg. Jag hade ju föredragit om du kunde stå för dina åsikter och svara på frågorna som jag stället samt bemöta argumenten istället för att komma med Personangrepp. men det handlar väl även om om att vi är olika som människor.

Svarar väl då för sista gången, det var revisorkostnaderna för den hjälp jag som en dum, outbildad pappskalle behövde för att driva företag. Kontering till största del. Om jag skulle utbilda mig och sköta det själv så skulle antalet timmar bli fler och därmed dyrare än om jag istället utförde uppdrag. För mig lönade det sig alltså att jobba istället för att sköta bokföringen, mer än grundläggande bokföring såsom att spara kvitton och fakturor under en månads tid och sedan skicka det till revisorn via datorn. Det är alltså totalt värdelöst för en entreprenör att göra saker som inte lönar sig istället för att sköta kärnverksamheten. Det behövde varken jag( eller någon som gått IV) fundera någon längre stund på.

Du kommer säkert inte förstå detta så ställ inga fler frågor. Tycker det är tragiskt att du är så trångsynt och tror så lite om folk som inte har "högre" utbildning. Jag hade inte ens läst matte A när jag räkna ut detta.

cala02; ofta måste du som egen företagare arbeta många timmar extra i förhållande till den tiden som revisorn lägger ned på din redovisning. En bra revisor har höga arvoden, det är inte ofta till exempel en målare till exempel tar samma timtaxa för arbetsinsatsen som en revisor gör, det finns säkert vissa extrema undantag, men som huvudregel.

Grundläggande kontering med debet och kredit för ett mindre företag går relativt snabbt att lära sig. Finns kurser både på universitet eller på t.ex. olika företagsorganisationer. Sedan kan man då ta hjälp av en redovisningskonsult för att färdigställa bokslutet. Detta är dock val som den enskilda företagaren får göra.

Men snälla nån, det är ju det jag sagt, det räcker med grundläggande kunskap. Du är fan inte sann.

cala02; du är inte så bra på det där med att ignorera… ;)

Hur kan du bli upprörd över att vi då uppenbarligen är överens?

Tror det stora problemet med skolan är att varje elev är en penningpåse, man är så rädd för att en elev ska hoppa av el byta skola för då förlorar man pengar så man daddar många elever. Har jobbat på gymnasiet i många år och där var det  elever som betedde sig riktigt illa både mot lärare och klasskamrater och de fick inga konsekvenser av sina handlingar, pratade man med rektorn fick man ju bara höra hur mycket skolan behövde de där pengarna som eleverna innebar.

Sedan så tycker jag man bör förklara bättre för elever och föräldrar att man har eget ansvar över sina studier man lämpar inte över allt på läraren. Man har en skyldighet läsa läxor, komma på prov etc. man kan inte skita i det och sedan i slutet skälla ut läraren ifall man inte fått så bra betyg. Har haft elever med 80% frånvaro som aldrig ens dykt upp på prov som skällt ut mig för att de inte fått G i kursen och har föräldrar som håller med. Men man har faktiskt själv ansvar över sitt liv och sina studier och kommer man inte på lektioner trots många påminnelser från sin mentor måste man förstå det får konsekvenser och att det inte finns nån annan att skylla på än sig själv. (och nej skolan jag jobbade på var inte så pigga på att anmäla elever till CSN de var rädda elever som förlorade bidraget kanske skulle hoppa av = skolan förlorar pengar)

Så allt tycker ju jag har med finansieringssystemet. Hade varit bättre ifall man hade statliga skolor och att skolorna fick de pengar de behöver för att ge en god undervisning och att man tänker långsiktigt. För även om elevkullar vissa år är små och i dagens situation ger lite pengar till skolorna så kommer det ju bli fler elever igen och då måste det finnas skolor och utbildade lärare. Går ju inte trolla fram bra lärare med en massa yrkesvana ifall man skurit ner i många år då har ju de flesta skaffat annat jobb.

Åsa S; jag håller med dig till viss del, men när eleverna är under 18 år har de ej rätt att ta den typen av eget ansvar. Hade inte du talat med föräldrarna ett antal gånger under terminen om situationen så anser jag att de har all rätt i världen att vara arga. Det är väldigt svårt att ta ett problem som du ej vet existerar på allvar. (Nu vet inte jag huruvida du gjort detta eller ej, men detta måste vara utgångspunkten, kontakten mellan lärare, elev och föräldrar.) Därmed ej sagt att en lärare skall godkänna en elev med 80 % närvaro som missar proven, däremot bör läraren i god tid förvarna om denna risk, både till eleven och till dennes föräldrar. (Återigen vet jag ej vilket av detta som skett, har förvarningar förekommit är det mycket märkligt att föräldrarna blir upprörda på dig som lärare.)

Förstatligande av skolan är även jag förespråkare av, dock främst grundskolorna, då friskolorna är mer utbredda på gymnasiet. Sedan har jag en åsikt som de flesta utbildade lärare ej håller med mig om (konstigt konstigt =P) nämligen att alla som arbetar som lärare på gymnasiet ej behöver vara utbildade lärare. Några av de bästa lärare som jag hade på gymnasiet var yrkesmänniskor som helt saknade egentlig lärarkompetens, däremot var de experter på sitt område och hade arbetat länge i den verkliga världen. Att som lärare försöka lära ut något som de själva ej har erfarenhet av kan ibland bli lite dubbelt för mig. Sedan kan man även hålla vidareutbildningar i exempelvis pedagogik.

Klart skolan haft kontakt med föräldrarna ifall de varit under 18 men är väldigt många föräldrar som anser att man har rätt få Godkänt ifall man varit på lektionerna några gånger, att eleven inte gjort nått under de få gångerna de varit där och att det finns betygskriterier är irrelevant. Har man varit på några lektioner har man rätt få G i kurserna anser många föräldrar och även många elever, brukar förklara att isåfall är det ju utseendet jag betygsätter och inte kunskaperna, går ju inte att sätta ett G med hänvisning jag såg eleven under några lektionspass hon/han såg trevlig ut.

Föräldrarna har ju även under terminerna möjlighet att följa studieresultat, närvaro och sånt via program som schoolsoft och skola24 när eleven är under 18 så man kan ju även följa studierna själv och se hur ofta ens barn är i skolan förutom att skolan skickar brev och ringer + man har ju även kvartsamtal på gymnasiet med elev + föräldrar (tyvärr kommer ju inte alltid föräldrarna till de där man verkligen skulle vilja träffa och hitta lösningar för det har ofta varit strul hela skolgången så på gymnasiet har föräldrarna tröttnat höra på att det inte funkar så bra)

I Vetenskapens värld i kväll så handlar det om den Sydkoreanska skolan. Den börjar 05.30 och så varar den till midnatt.

http://www.tv.nu/#p/12091020002100svt2?&_suid=134729794764409301676857499161

#59 Varför låta fakta komma i vägen för en bra historia. Sådana här program tar fram det mest extrema och presenterar det som fakta.

Den vanliga skoltiden i Sydkorea är från 8 till 4. Efter middag så fortsätter många med extra studier som ibland håller på fram till 10 på kvällen. Men där ingår ofta sport, musik, språk och andra ämnen än dom som dom har i skolan. Fram till nyligen så hade eleverna också halvdagar i skolan varannan Lördag men det har nu slutat efter krav från lärarna.

Hur vet jag detta? Vi bor i ett område med väldigt många invandrande koreaner. Min son har många koreanska kompisar och den high school han går på har mycket utbyte med koreanska skolor.

Pressen på ungdomarna i Korea är väldigt hög och dom jobbar hårt men det är bara några fåtal som kanske studerar från 5.30 till midnatt.

Många koreanska familjer som har bättre ställt flyttar till länder som Australien, Nya Zealand och Kanada för att ungdomarna skall få en bättre utbildning och framför allt kunna flytande engelska.

Min son som nu går näst sista året på High School går i skolan från 8.45- 15.15 varje dag. Sedan har han i genomsnitt 1-2 timmars studier hemma plus sport och musik. Sista delen av året när deras tentor kommer upp så pluggas det hårdare och då pluggas det också på helgerna. Men ungdomarna klarar av det bra och dom flesta kommer ur high school med bra kunskaper.

Jag skrev det som stod om programmet på hemsidan till SVT. Men faktum kvarstår Sydkorea utmärker sig när det gäller kunskap. Men  ser man på hur det förhöll sig i slutet av Korea-kriget så är det inte så så konstigt.

#37

"Magnuz; en sjuksköterska skall kunna genomför vissa beräkningar och förstå information. Att överdosera insulin till exempel kan vara rent av dödlig. Effektiviteten på olika behandlingar skall kunna tolkas och tillämpas."

Men exakt hur mycket och avancerad matte behövs för att räkna ut hur mycket insulin eller annan medicin en patient skall ha? Det lär knappast vara frågan om avancerade formler och tredjegradsekvationer direkt utan med all säkerhet räcker det med högstadiematte. Troligast är dock att man inte alls räknar ut något själv utan att man går efter tabeller eller på annat sätt enkelt utläser hur man skall dosera. Eftersom följderna av feldosering kan bli så stora så hänger man knappast upp doseringen på att avancerade matematiska uträkningar ska bli rätt varje gång. Själva doseringen handlar sedan enbart om att kunna räkna antalet piller o dyl. Jag tycker att dina exempel väl väldigt illa valda.

Om jag har fel så får du allt beskriva i detalj hur insulindosering går till och exakt vilka mattekunskaper som behövs.

Det är väl snarare så att en del utbildning är till för att sålla ut vilka som ska hålla på eller inte. Man skapar en onödig byråkrati med påhittade skäl. Precis som lärarlegitimation, för att få den så ska man skicka in sin lärarexamen och betala drygt 700:-. Varför duger då inte beviset på lärarexamen? Den borde ha samma värde som legitimationen. Dessutom har man lagt ut bedömningen på bemanningsföretag med tveksam kompetens om något. Det är skattebetalare som får betala för dessa dumheter. Det är en jäkla skillnad på de som är lärare och de som jobbar som lärare. Med det menar jag att är man lärare så är det inte självklart att man jobbar som lärare bör göra. Jag har sett många icke behöriga lärare som kompenserar det med hårdare jobb istället.

Magnuz, så typikst en man att nedgöra ett kvinnoyrke. Du behöver faktiskt mer än högstadiematte för att klara ditt sjuksköterskejobb. Läkemdelsräkning var en av de saker om vi absolut inte fick ha ett enda fel på. Och det gäller att kunna omvandla ml till cl till l osv. Det har hänt mer än en gång att man gett fel dos av ett läkemedel både i tablettform och dropp eller  i injektion. Ta läkaren på Astrid Lindgrens sjukhus som exempel.

Det var inte alls min mening att nedgöra ett kvinnoyrke, men som du säger, att omvandla ml till cl till liter är knappast avancerad matte… Det lär man sig väl redan på mellanstadiet?

Att fel inträffar handlar mer om bristande rutiner och slarv än om att man inte lärt sig derivata på gymnasiet.

Det är väl snarare så att man inte behärskar den matte man borde ha lärt sig som är problemet. Att lösa det med ännu mer avancerad matte låter konstigt för mig. Det kanske är så att det blir mer förvirrande istället?

Så ni menar att  en läkare inte behöver ha speciellt avancerad matte? Man måste ha en viss matte för att komma in på högskoleutbildningen till sjuksköterska. Och att omvandla är inte alltid så enkelt som en del tror.

#66 Håller med helt…för en gångs skull 

#67 Nyss pratade vi ju om sjuksköterskor, nu blandar du in läkare. Det är svårt att debattera när du ändrar fokus sådär…

#68

Tänka sig att vi tycker lika i något ;-)

# 68 "Ta läkaren på Astrid Lindgrens sjukhus som exempel." Skrev sakring i inlägg # 64.

Både sjuksköterskor och läkare är i behov av matte. Matte är ett hjälpmedel i de fletsta fall. Man behöver det för att förstå något inte enbart för att kunna räkna ut. Läs gärna det jag skriver.

Frågan är ju vilken nivå av matte man behöver för olika yrken. Alla kan inte behöva samma matte. Det är bara 2000 läkare som utbildas varje år, ska skolan verkligen baseras på deras behov av matte. Eriksson har tappat 35 000 anställda på 20 år, deras behov kan inte heller få styra, vilket det gjorde inför Lpo och LPF94 och fortfarande göri dagens skola.

#70 Jag uppfattar att du tar detta personligt på något sätt sakring? Som att det skulle vara ett angrepp på hela vårdyrket att man inte behöver lära sig matte på högsta gymnasienivå. Jag ser det inte alls som det, matte är för mig inte ett mått på hur "fin" eller "värdefull" en utbildning eller ett yrke är. Jag har den största respekt för vårdyrket, men inte beroende på att man använder sig av matematik utan för att man, förhoppningsvis, har ett gott hjärta och vill hjälpa andra människor i nöd genom sitt yrke. De personer inom vården som jag träffat har oftast varit väldigt proffessionella och duktiga samt haft förmågan att ta mig (eller den jag varit där med) på allvar och skapat en god stämning, trots de ibland allvarliga åkommorna. Detta är "fint" och "värdefullt" enligt mig.

Nej # 72 jag tar det inte personligt. Men jag anser att man måste kunna matte i dessa yrken. Om man inte kan ställa krav på folk inom vårdyrken vem kan man då ställa krav på. Själv har jag läst naturvetenskaplig matte med två exta timmar i veckan. Folk trodde att jag var väldig intresserad av matte vilket jag inte är men ansåg at det var vad jag behövde lägga ned tid på. Dvs det gick inte lika lätt som allting annat gjorde.

Det är vad jag är rädd för att många tänker man väljer det som är lättast helt enkelt och detta är vadd som gör att Sverige släpar efter i alla intenationella prov.

Jag arbeter inte inom vården. Jag arbetar inte öht. Jag är sjukpensionär sedan 2007 och jag har en univeristetsexamen där jag inte behvöde ha mer än social matte.

#73 Fast det är ju skillnad på att läsa något och lära sig det samt också göra bra ifrån sig på prov, och på att läsa sådant man inte kommer att behöva.

Det är också skillnad på att "kunna matte" och på att "kunna matte". Man skall naturligtvis kunna den matte som krävs för yrket och i de allra, allra flesta fall så är det inte mer än vad man lär sig på högstadiet.

Mne jag läste och fick betyg i det. Högsta betyg. Inte för att jag minns så mycket just nu då det var 1973-1975 men jag klarar en förstagradsekvation i varje fall.

Min man är sjöingenjör för honom är matte ett hjälpmedel i alla beräkningar som han behöver göra i sitt arbtete.

Tja matte   ka behövas, i af så att man när adninistrerar  Så att pt får rätt läkedel i ätt dos o styrka.

Dessutom är det en fördel om man kan läsa o förstå kllinisk forskning.

Har inte varit inloggad på ett bra tag, men oj vilken debatt det blev om detta!