
"Nya tuffa Sverige"
Läser i Aftonbladet
"Tar från de sjuka - ger till de friska
Unik granskning av regeringens tre år vid makten
En låginkomsttagare med jobb har fått tusen kronor mer sen förra valet.
Samtidigt har den långtidsarbetslöse förlorat över en tusenlapp?-?och den långvarigt sjuke en femhundring.
Här är siffrorna som kan sätta fart på partiledardebatten på onsdag.
"Det ska löna sig att arbeta", lovade Moderaterna före valet. Och de har hållit sitt löfte.
De flesta med jobb har fått långt över tusen kronor mer i månaden tack vare jobbskatteavdraget.
De sjuka och arbetslösa står för notan.
Aftonbladets unika beräkningar visar att inkomstklyftorna ökat rejält under regeringens tid vid makten.
Gapet ökar ännu mer"
Mer text i länken
Vad tror ni, kommer regeringens politik att skapa klassklyftor och misär i en omfattning vi tidigare aldrig upplevt?
- Jag läser aldrig kvällstidningar
- Svaret på din fråga är nej

Har sjuka och arbetslös fått en faktiskt skattehöjning på 500:-. Alltså om man betalde 5000:- i skatt innan, så betaler man 5500:- nu.
Eller är det bara så att man inte fått en sänkning, som de som jobbar?
Hatar cancer och älskar vårlökar.
#2 Ja, jag har inte hört talas om att någon fått en skattehöjning…

I så fall har man inte förlorat nåt.
Hatar cancer och älskar vårlökar.

Även fast de sjuka och arbetslösa kanske inte har fått en skattehöjning så kanske dom inte kan finnansiera de höjda avgifterna som har blivit. Höjd avgift till a-kassan och höjd miljöskatt osv. De som jobbar kan finansiera de avgifterna med extrapengarna dom får nu medans de som redan sitter i skiten bara sjunker djupare.
Undrar hur det kommer sig att det är fler och fler som hamnar hos kronofogden, nu är det är Aliansen som styr…
Oavsett om långtidsarbetslösa eller långtidssjukskrivna inte har fått någon höjning så innebär ju ändå detta att klyftan mellan de som är friska och har arbete och denna utsatta grupp har ökat.
/Maria
#7 Jo, det var ju det vi ville när vi bytte regering i förra valet. Alliansen gick till val på att det skulle bli tydligare att det ska löna sig mer att arbeta. Så vi har fått det vi ville.
Sen undrar jag om du menar att klyftor per automatik är dåligt? Får jag det sämre om grannen får en löneförhöjning?
Det är klurigt det där med klyftor. Ofta så är det kanske barnen som drabbas när många kompisars familjer har märkbart bättre levnadsstandard.
För visst är det så att vi som arbetar har fått det bättre. Åtminstone jag har märkt det ganska tydligt.
Det är så lätt att hävda att ingen har ju fått ökad skatt men det går an när man själv har arbete. Vissa saker har ju faktiskt som Mitralis skriver ökat i kostnad och det är svårt att leva på marginalerna.
Det är också svårt att få arbete idag. Många kämpar med näbbar och klor men tyvärr så verkar det som den allmänna uppfattningen är att man inte gör tillräckligt. Det har blivit som en slags "latmansstämpel" att inte ha ett jobb och en "fuskstämpel" om man är långtidssjukskriven. Nu är detta bara mina egna upplevelser.
/Maria
#9 Jag håller med om det du skriver.
Jag försöker se det på längre sikt. Ska vi lyckas bibehålla ett välfärdssamhälle är det nödvändigt att så många som möjligt arbetar. Där tror jag starkt att alliansen har en bättre politik än de rödgröna. Att man gör det mer gynnsamt ekonomiskt att arbeta, framförallt för de med lägre inkomster betyder att det blir fler arbeten.
Denna "arbetslinje" gör att vi har fler som arbetar i ett allians-Sverige än i ett rödgrönt Sverige. Det i sin tur gör att skatteinkomsterna ökar samtidigt som alltfler kan försörja sig själva. Då kommer vi också att få mycket bättre råd att ta hand om de som faktiskt har det svårt.
Men den effekten får man bara om man först gör det gynnsammare att arbeta. Först därefter kan man t.ex. sänka skatten även för pensionärer. Om man börjar med att fördela välfärden innan man skapar den - som de rödgröna vill - tror jag det blir helt fel effekter.
Det är inte länge sedan vi hade en ständigt ökande sjukskrivning och ständigt ökande antal som lämnade "innanförskapet". Där allt färre skulle försörja allt fler. Dit vill jag inte igen.
Jag är väldigt kluven för jag håller ju med dig till viss del också men det är nog ganska svårt att se denna långtidspolitik när man är arbetslös eller sjukskriven.
Jag är bara så rädd attt nu när allt fler människor utförsäkras så blir det ändå en ganska dyr historia för Sverige med alla som blir i behov av socialbidrag. Många kommer att må väldigt dåligt och vinsten blir förmodligen inte så stor.
/Maria
#11 Ja, utförsäkringen är inte bra. Även om ersättningen är låg så bör det finnas en grundtrygghet.
Motivationen att verkligen försöka hitta ett arbete ska vara positiv, man ska inte skrämmas dit.
Jag uppfattar det ändå som om att man ser de här problemen och jobbar med förbättringar?
#12 Ja, jag hoppas verkligen det.
/Maria
Det behöver inte vara höjda skatter för att man ska få mindre pengar, det kan vara en sänkning av ersättningen.
Vet folk i min närhet som fått sänkt ersättning och därmed fått mindre pengar.
# 0 Kanske inte i en omfattning som vi aldrig tidigare har sett. Men i modern tid, ja.
Sara
Det är en typisk högerpolitik som alliansen kör
den som har mycket ska ha mera och den som har lite ska ha mindre
Fördelningpolitiskt är den politik helt förkastlig
De som är beroende av olika tekniska hjälpmedel för att kunna ha ett drägligt liv får i de flesta fall där alliansen styr får de allt mera betala höga avfgifter för sina hjälpmedel
I Jäntlands läns landsting får den som är gravt synskadad betala hela kostmaden för sitt skärmläsarprogram vilket får till följd att dessa personer inte får tillgång till internetvärldem
På andra ställen får man betala för sin rullator
Det finns även ställen i landt et där man får betala för att få enrullstol
Så nog har de svaga fått det mycket sämre med alliansens politik alltid
När det gäller persionerna så är det en inkomst som man har avstått under sin arbetstid och då ska den behandlas lika som en arbetsinkomst med jobbskatteavdrag
I stället för alla de skattesämkningar som man har genomfört skulle man se till att ge dessa pengar till den gemensamma välfärden
Fast det är ju så att det är snart ingen som vill betala skatt överhuvudtaget men ändå beålla den välfärd som vi har i dag
Det går inte att ha et sanhälle där ingen betalar skatt och ändå behålla en god gemensam välfärd
Det finns allt för stora brister i vårt samhälle för att man ska kunna sänka skatterna

Jag har då rakt inte hört något i den allmänna debatten om ett nolligt skatteuttag? Däremot så handlar debatten om vad skatteintäkterna skall gå till. Det handlar t ex om vi har råd med att sponsra politiska kulturskrifter som ingen vill läsa kontra sjukvård etc.
F ö så har Alliansen levererat exakt det de sade innan - finanskrisen kan dock ingen ha räknat med. Där tycker jag personligen att de bör få kritik för att ha reagerat sent, men de är långt ifrån ensamma internationellt.
//Zac
#15 Det finns ju rätt tydliga exempel som visar att sänkt skatt ger ökade skatteintäkter.
Allt som är skadligt och som vi vill begränsa har vi skatter på. Alkoholskatter, tobaksskatter, energiskatter osv. Självklart har skatt på arbete samma effekt. Ju högre skatt du sätter på arbete desto mindre arbete utförs.
Det är lätt att prata om välfärd och samtidigt glömma bort vad det är. Välfärd åstadkoms enbart på ett enda sätt. Arbete. Det finns inga hjälpmedel för handikappade om ingen är med och konstruerar, bygger, installerar. Det finns ingen sjukvård, inga skolor, ingen omsorg utan människor som utför dessa uppgifter. Vi får ingen mat utan bönder, inga möbler utan snickare och fabriker, inga bilar utan bilarbetare osv.
Det innebär att om man bara höjer skatter så blir det mindre och mindre välfärd att fördela. Vilket var precis vad som hände med förra regeringen. Allt färre människor deltog i produktionen av välfärd. Allt fler skulle ha sin välfärd producerad av allt färre.
Det fanns en tid då även socialdemokratin såg till att välfärd producerades. Då det viktigaste var att se till så att även de som skapade välfärd - arbetaren - fick del av resultatet.
Idag har vänstern i stor utsträckning reducerats till det du talar om. Bestraffa produktionen av välfärd. Lägg all energi på fördelning.
Det fungerar inte.

Bra skrivet Anders.
Sen tröttnar folk på höga skatter och sticker utomlands om de har möjlighet.
Hur mycket tycker du är ok att betala i skatt Sven? Ungefär. Hälften av din inkomst? 60%?
Hatar cancer och älskar vårlökar.

#17 En bra sammanfattning, samstämmigt med min syn.
//Zac
#15 Man kan väl ansöka om medel från FK till hjälpmedel/handikappsutrustning? Eller så är det kanske borttaget.. sedan brukar det finnas olika fonder i kommunerna, kan finnas info på hemsidorna!
#18 Tack. Bra fråga som är svår att svara på. Jag tycker ändå att den gamla skatteöversynen byggde på en bra grundtanke. Att det stora flertalet enbart betalar kommunalskatt. Samt att det till det kommer en statlig skatt på max 20% på höga inkomster, dvs en marginalskatt på max drygt 50%. Det finns någon slags psykologi i detta. När mer än hälften av det man får i lön går i skatt så reagerar många.
Idag har man en marginalskatt på ca 50% redan vid inkomster på ca 30 000 i månaden. Det motsvarar ungefär medellönen för en privat tjänsteman.
De med månadslöner över ca 44 000 kan ha en marginalskatt på nästan 60%.
Källa: Wikipedia
#19 Tack.

#21. Frågan var ställd till Sven, faktiskt. Det skulle vara intresant att veta om det finns en gräns för honom, eller inte.
Hatar cancer och älskar vårlökar.
#22 OK, sorry!
Nan ska betala skatt efter bärkraft i procent
doch ska det vara samma procentsats för alla
#24 Hur vill du uppnå det? Ta bort statsskatten eller införa den för alla?

Jag förstår egentligen inte problemet med skatten.
Om jag får 100kr före skatt och 67kr efter skatt, om man räknar på en skatt på 33%, så kan jag köpa en viss mängd varor för de pengarna. Om jag och alla andra låter bli att skatta och betalar allt var och en för sig genom andra avgifter så tror jag inte att det blir så stor skillnad ändå med vad man får kvar. Bara det att de sjuka och utsatta skulle få betala extremt mycket mer i försäkring, om dom får någon alls.
Och om vi inte skulle betala några extra avgifter och få 100 rent utan att betala skatt så skulle man antaglien inte få mer för pengarna ändå eftersom priserna skulle öka. Eller har jag snurrat till det nu?
En stor skillnad mellan hög och låg skatt är vem som ska bestämma hur dina pengar ska användas.
Mna kan ju tänka sig att öka skatten ytterligare och låta staten förse befolkningen med gratis bilar. Det skulle förmodligen dels tillsättas en statlig kommitté för att bestämma vilka bilar som var lämpligast. Dessutom skulle du få fylla i en massa blanketter där du fick redovisa ditt behov av bil, körsträcka till jobbet, antal personer i familjen osv. De grundläggande behoven hade säkert tillgodosetts. Men:
- Killen som alltid drömt om en gammal MG sportbil hade ju aldrig fått en sådan av staten. Han hade fått betala dels den högre skatten dels kostnaden för den bill han önskar.
- Den stora familjen som hellre klarat sig med en liten snål bil för att ha råd att driva sitt lilla ekologiska jordbruk hade funnit att staten givit dem en 7-sätes familjebil och skattten blev så hög att de fick lämna sitt jordbruk.
- Morfar som tänkt sig att köpa en stor bil för att skjutsa alla barnbarnen hade fått sig tilldelad en liten Skoda.
Osv, osv…
Kanske är exemplet löjligt men det ser faktiskt ut så.
Om du accepterar statens norm för barnomsorg så öser staten bidrag över dig. Men vill du ha ett bättre dagis och försöker spara in på annat så får du inte ett öre i bidrag. Därför att den valmöjligheten försvann med skatten och bidragen.
Däremot får du gärna köpa en lyxbil och låta det gå ut över barnens kläder. Eller köra en skrotbil och satsa dina pengar på barnen. Lite valfrihet har vi ju kvar…
Ni får det att låta som om vi knappt kan bestämma nått.
Redan idag kan man välja skola, dagis, sjukhus osv.
Sara

#28 Är det så? Kan man välja dagis kommunalt? Jag trodde att man blev hänvisad till ett dagis.. Och sjukhus, det gäller väl bara inom samma landsting? Skola inom kommunen kan man välja, men är det en annan kommuns så måste man nog ha ett okej från hemkommunen att de betalar skolgången där..
Är osäker, så rätta mig gärna om jag har fel! Det var några år sedan jag hade med dagis att göra.. När det gäller gymnasieskola så måste man ha ett okej från hemkommunen om man väljer andra skolor.
Inom kommunen och landstinget kan man göra det.
Sara
Ja, jag tänkte väl att det fanns begränsningar.. Bor man i en liten kommun så är inte valfriheten stor.
Men tror du den valfriheten skulle bli större om vi minskade inkomstskatten?
Kommunerna är som små egna länder som i första hand tar hand om sina invånare. Är man inte nöjd med sin kommun så kan man alltid flytta.
Sara
#30 Du kan välja dagis, men är hänvisad till den nivå som staten bestämt.
Skulle du vilja välja ett dagis som betalar lite bättre lön till sin personal och/eller som har lite högre personaltäthet så får du inte ett öre i bidrag. Men som sagt, så länge staten får bestämma vilket slags dagis du ska ha så skickar man ca 70000 av skattepengarna i bidrag!
Om du får behålla din lön själv så kan du välja och prioritera. Om du skickar staten så skickar de visserligen tillbaka en del i form av bidrag men då följer det med en begränsning. "Gör som vi tycker är bäst!"
Varför skulle man flytta? Man kan ju försöka vara med och påverka istället.. Vara aktiv i val bland annat. Läsa på ordentligt om vilka partier som värnar om just mina intressen.
Ja, det med.
Sara

En fråga bara……vilka kan välja? I den här diskussionen låter det som om alla och envar kan välja vilket dagis, skola och sjukhus man vill ha……bara skatten blir lägre. Så fungerar det inte i verkligheten. Valfriheten finns för de som har råd. De som inte har råd får det bra mycket besvärligare och kanske måste ha dubbla jobb för att kunna sätta sina barn i en hyfsat bra skola t ex.
Vad gäller gymnasieskolor så är det ändå så att om kommunen själv inte kan tillgodose vissa utbildningar så har man rätt att gå i en annan kommuns gymnasium. Många kommuner försöker slippa undan den här kostnaden genom att neka ersättning till elever som måste flytta till andra kommuner. Jag vet flera fall där man gjort så och föräldrarna stått på sig och kommunen tvingat ge sig.
Om man går i grundskolan och har barn som man vill ska gå i en annan skola i en annan kommun så måste hemmakommunen godkänna kostnaden först.

Vem kan valja. Vem kan valja vilken bil man kan kopa, vem kan valja vilka klader man ska ha, vem kan valja vilket hus ska bo?
Men den stora fragan ar, ifall man har rad, ska man da inte ha mojligheten att spendera dessa pengar pa tillgodose sin familj pa samma satt som man valjer att kopa en sakrare dyrare bil?
Om man ar tycker att barnens utbildning ar sa viktig att man tar tva jobb, ar inte det upp till foraldrarna?
---

#38. Har man råd så har man råd, även om man betalar skatt. Det finns faktiskt rätt många i Sverige, med de höga skatter vi har, som har dyra bilar, fina kläder, stora dyra lägenheter eller hus på mycket attraktiva områden. Har sina barn i privata skolor, har barnflickor, har städhjälp, folk som sköter trädgården osv. Så den valmöjligheten finns redan för den som har råd. Skillnaden är bara att även den som inte har dessa pengar ändå har dagis, skola, sjukvård, lägenhet/hus och ofta en bil.
Att tvingas ta två jobb för att barnen ska få en hyfsad skola är det ett val tycker du? Jag ser det mer som ett tvång. Vem ska ta hand om barnen medan föräldrarna dubbelarbetar? Föräldrar som dubbelarbetar, även i det land du befinner dig i nu, gör inte det för att de tycker det är så kul att arbeta. De måste göra det för att ha råd att ha ungarna på dagis, i skolan, ha sjukförsäkring, få pension osv osv. Det är människor som alltså inte har råd på annat sätt.
#39 "Har man råd så har man råd, även om man betalar skatt."
Fel. När jag sätter mitt barn i dagis så betalar jag "maxkvalitetstaxan" på en dryg tusenlapp i månaden. Staten och kommunen skjuter sedan till ca 75 000 om året. Om jag skulle vilja prioritera mina utgifter för att välja ett dagis som t.ex. betalar personalen lite bättre så drar staten in de ca 75 000 helt. Ska jag använda "statens" bidrag så får jag finna mig i att acceptera statens syn på hur välbetald en förskollärare ska vara. Att jag skulle ha råd att betala lite mer för min dagisplats betyder inte att jag har råd med 75 000 mer om året.
Däremot är det ju som du säger fullt tillåtet att bo med sex ungar i en tvårumslägenhet och istället prioritera inköp av en lyxbil. Eller som jag ha en tio år gammal bil som gått 27 000 mil och istället bo i villa. Där är inga bidrag inblandade och du får själv välja.
Det finns ingen här (vad jag kan se) som föreslagit borttagandet av den obligatoriska och fria skolan. Så de argumenten tycker jag är tomma. Däremot finns det ju redan idag de som t.ex. vill låta sina barn gå utomlands och får egna kostnader. En del har enkelt råd med detta, för en del är det omöjligt och för många beror det på hur man prioriterar.

#40. Fast har du råd så kan du strunta i de statliga bidragen och sätta ditt barn var du vill. Det finns barn som går i privata skolor även i Sverige som kostar skjortan terminsvis. Om du inte kan betala den summa det kostar med privat dagis eller skola……ja, då har du inte råd. MEN, du har dagis, du har skola, du har sjukvård, mediciner osv i alla fall.
Är den exakta summan för varenda privat förskoleplats och/eller skola 75 000 kr, alltså den summan som annars består i statligt bidrag? Utöver den summan tillkommer alltså "vanlig" taxa?
Om vi tar England som ett exempel så är det dyrt med dagis. Där kan det kosta £131/vecka. Subvetionerade platser kan kosta £25/dag. Dagmammor kostar ungefär lika och en nanny är ännu dyrare. Det gäller alltså att ha råd att ha dessa dagisplatser. Dessutom så är det bra mycket dyrare i London, där efterfrågan är så mycket större och då måste man ha ännu bättre råd.
Har man inte råd att lägga till 75 000 kr/år så kankse man inte heller kommer ha råd även om skatten sänks och priserna sätts efter marknaden. Där efterfrågan blir stor blir det också dyrt.
"Däremot är det ju som du säger fullt tillåtet att bo med sex ungar i en tvårumslägenhet och istället prioritera inköp av en lyxbil."
Var har jag sagt detta?
Inte heller har jag sagt att någon här har föreslagit att man ska ta bort den obligatoriska fria skolan…….var har jag skrivit det?
Själv kör jag omkring med en liten, liten bil som är 18 år gammal.
Att staten bestämmer lönerna för dagispersonalen är inte samt
lönerna i detta landet bestämms av parterna på arbetsmarknaden och inget annat
Alla dessa friskolor och dagis drivs även deav skattemedel och där väljer man ofta mindre personaltäthet för att vinsterna ska bli högre
Vad det hela hamdlar om är att vi nåste få ett kostnadsläge i lamdet där man kan leva på en vanlig arbetarlön
Så länge det inte går att leva på en arbetarlön måste tyvärr vissa bidrag finnas kvar
Att folk inte vill arbeta är bara en myt den stora massan önskar inget hellre än att få ett arbete med allt vad det innebär
Även fumktionshindrade vill gärna arbeta men dessa stämger arbetsgivarna ute genom att inte anställa personer med funktionshinder
Arbetsgivarna flyttar även bort alla mindre kvalifiserade arbetan utomlands
Om allla betalar samma inkonstskatt i procent så betalar alla efter bärkraft
Vad man skulle göra samtidigt är att ta bort avdragen för ränteutgifter för även dessa är en form av skattelättmad som inte alla kan utnyttja
Man ska inte kunna nolltaxera bara för att man har en massa lånade pengar i omlopp
Så nog finns det en hel del att göra för att fördelningspolitiken ska bli mera rättvis
Jag kan förstå att folk inte anställer en del funktionshindrade. Ofta har de inte samma arbetstakt, därmed inte sagt att de gör ett sämre jobb!
Men får arbetsgivaren lönebidrag så går det ofta bra. Men då slipper de också stå för hjälmedel, de fås från FK. (Man ansöker om det).
Sedan beror det ju alldeles på vilket funktionshinder man har. Det är inte alltid man kan och vill jobba med det man har.
Men alla funktionshindrade vill inte jobba. De flesta kanske.
#0 Hur kan det komma sig att Sverige har runt 40 sjukdagar per anställd medan Finland har 6. Det måste ju vara så att svenskarna tillåts att bluffa så att det står härliga till. Rätta till det innan du gnäller på den arbetande delen av Sverige ,för annars blir det bara löjligt.
#44 Kar du några bevis för att svenskarna fuskar så mycket som du tycks tro
Kom gärna med fakta
Att vi har höga sjuktal i sverige beror till stor del på att vi har slimmat det mesta så att allt nindre antal arbetare ska göra allt mera
detta skapr mera stressrelaterade sjukdommar
#43 Jag tror attt i princip alla med ett funktionshinder både kan och vill arbeta
det gäller bara att hitta rätt arbetsuppgift för dessa personer
Felet är att man flyttar de enklare arbeten som en del klarar av till låglöeländer
Förut hade vi beställningscentraler för färdtjänsten här i sverige där många funktionshindrade arbetade men dessa arbeten flyttade man utomlands
Ddetta är bara ett exempel på att man inte vill ha funktionshindrade i arbete i sverige många av de som hade det arbetet är mu i stället arbetslösa
När det gäller lönebidragsanställningar så har man även där tagit bort en massa sådana
Förut kunde idiella organisationer få lönebidrag med 90 procent det har man tagit bort ochså så man försvårar hela tiden för personer med funktionshinder att kunna få ett arbete
Jag vet många med funktionshinder som har svårt att jobba, men måste.
Men självklart vill många ha ett arbete. Tyvärr är det ofta deltid det handlar om.
Det händer att företag hyr in personal istället, funktionshindrade. Och då slipper de ta ansvaret som arbetsgivare.
Nu finns ju Samhall för de som har funktionshinder av olika slag. Och det ska ju vara anpassade arbeten. Tyvärr så stämmer det inte alltid in, utan det är ofta som vilket arbete som helst.
FK ser nog till att de som kan arbeta kan få ett jobb på Samhall eller Activa.
Tyvärr fungerar det inte så längre
Det är en massa mäniskor son har gått direkt från skolan till förtidspension som det hette förut
Sanhall har inga lättare arbeten längre de uppträder som vilket företag som helst på marknaden med en slimmad organisation där allt mindre personal ska göra allt mer
Att sedan många funktionshindrade har gett upp sina tankar om att få ett arbete som de klara av
har jag full förståelse för
Så länge vi inte ser till vad individen klarar av så kommer de funktionshindrade att ha mycket svårt att få ett lönearbete som de kan leva på
Jag jobbar på Samhall och jag vet vad jag talar om.. Har gjort en hel del inom företaget, nu har jag en tjänst som administratör.
Det finns lättare arbeten också. Men även de som är mer stressande.
Organisationen med direktanställda, där kan det slimmas, men det gäller inte oss andra som har ett eller flera funktionshinder. Vi har våra jobb kvar, och som sagt, det finns enkla arbetsuppgifter med.
#45 Sverige har kommmit ner till 40 sjukdagar per år som värst var det 45 dagar per person och år och det är inget som jag har hittat på. Det är ren statistik. Att vi har höga sjuktal i Sverige beror nog snarare att det är för lätt att bluffa.

Jag tror heller inte att många människor bluffar för det "kostar" att vara sjuk men det är ändå intressant att jämföra siffror från andra länder och kanske fråga sig, varför det är som det är i Sverige, som ju ändå räknas till ett av de främsta välfärssamhällena.
/Maria
#50 Det är ju ganska fiffigt, detta med karensdagen.. Går du hem en timme före ordinarie tid, så har du bara en timmes karens! Finurligt..
#41 Sverige är inte uppdelade i "människor som har råd" och människor som inte har råd". För de flesta har priset betydelse.
I mina kommentarer skriver jag "ca". Det betyder inte "exakt".
#42 "och där väljer man ofta mindre personaltäthet för att vinsterna ska bli högre"
Trams! Privata dagis och skolor försöker överleva genom att vara bättre än andra skolor. Man lockar inte föräldrar att välja sin skola genom att strunta i kvalitet och bara försöka höja vinsten.
Jag har själv suttit i styrelsen för ett föräldrakooperativt dagis. Vi betalade vår personal mer och hade högre personaltäthet och försökte istället spara på annat. Det gällde att övertyga föräldrarna om att vi erbjöd ett bättre alternativ.
Och om staten sätter en maxtaxa på innebär det ju i praktiken att man sätter tak för personalens löner.
"Att folk inte vill arbeta är bara en myt..." Tyvärr inte. Jag har just lyssnat till en människa som berättade om sina knep för att slippa söka jobb och kunna fortsätta leva på a-kassa.
#52 I detta fallet så måste du bluffa dina arbetskamrater också och jag tror faktiskt på den ärliga människan.
Sedan kostar resten av dina eventuella dagar också.
Förresten så kan man inte ha för mycket korttidsfrånvaro utan att arbetsgivaren måste "rycka in" och sedan om det är oklarheter så kan arbetsgivaren kräva sjukintyg från första dagen så det är inte så enkelt att bluffa som många tycks tro.
/Maria
#52 Jo, det är tyvärr rätt vanligt…

Tror att karensdagen gör att folk stannar hemma längre. Det blir lite "vafan, har jag ändå förlorar en dags pengar, så kan jag utnyttja systemet lite. Ska de jäklas, så kan jag".
I Danmark är det inga löneavdrag alls, och folk är inte sjuka särskilt mycket.
Sen undrar jag om de där 40 dagarna (jag har läst 28) inkluderar långtidssjukskrivna? I så fall är det ju inte konstigt om det blir mycket. Om det däremot bara är "vanlig" sjukdom hos folk som jobbar så är det nästan en katastrof.
Hatar cancer och älskar vårlökar.
40 dagar är nästan en dag i veckan så jag tror det är med alla långtidssjuka. De tar alla sjukdagar och delar med antal personer och får fram ett medelvärde.
Sara
För fem år sedan skrev Maciej Zaremba så här i DN:
"Men Grekland är Europas friskaste land, säger statistiken, Sverige det sjukligaste. Och det är alltså här, där luften är som renast, vattnet kan drickas ur pölarna och där det nästan bara finns natur, som människan mår som allra sämst. Den europeiska osundhetens smittohärd är - enligt statistiken - en socialbyrå, ett vårdhem eller en hälsocentral i Jämtland eller Norrbotten.
Ja, så säger statistiken: I Tyskland är de privatanställda något sjukligare än de som arbetar åt stat och kommun. I Sverige är det tvärtom - och med besked. Att ha demokratin som arbetsgivare medför tydligen 25-procentigt högre risk att insjukna än om man slavar hos någon kapitalist. Och farligast lever de som har hälsa till yrke: socialsekreterarna, undersköterskorna, vårdbiträden. En läkarsekreterare i Jämtland lär ha minst tio gånger högre sjukfrånvaro än en arbetare i Bayern. (Nej, det är inte som ni tror. Den tyska sjukpenningen är högre än den svenska.)"

#53. Du har just lyssnat till…….EN….människa som bluffar och det skulle visa på vadå? Att vi är ett bluffande folk här i Sverige som inte vill arbeta. Hur många människor är vi i det här landet…..3 eller vad? Fler kan det ju inte finnas om en människas berättelse skulle vara något som visar hur vi fungerar överlag.
Människor vill arbeta, sen finns det undantag som bekräftar regeln och det finns det över hela världen. Jag träffade på den kategorin då jag bodde utomlands i ett land som inte har ett enda bidrag som delas ut. De fixade och trixade och överlevde genom att leva på andra. Samma sak där som här……man paratiserar på andras arbete och pengar.
Det är inte alls så vanligt, i alla fall inte i min värld, att människor utnyttjar systemet med karensdagar. Klimatet är rätt hårt och bara på min arbetsplats finns det fler än en som måste visa upp läkarintyg från första sjukdagen p g a för många korta sjukperioder. Flertalet kommer och jobbar snoriga och förkylda just för att de inte anser sig ha råd att ha en karensdag.
Här är lite statistik över Finland.
Jag tror inte folk är friskare bara för att sjukdagarna är lägre. De tvingas helt enkelt att jobba fast de är sjuka.
Jag tror inte heller folk i Sverige har blivit friskare bara för att sjukfrånvaron har sänkts sedan den nya lagen. De är helt enkelt tvingade ut i jobb för att överleva.
Det är säkert ett bra sätt att minska sjukpenningsdagar och spara in en slant men helt klart sämre för den sjuka individen och i vissa fall för arbetsplatsen.
Mina erfarenheter från vården är att folk ofta kommer sjuka till arbetet. Felet med detta?
1. De smittar vårdtagare och brukare som ofta har sämre imunförsvar och i vissa fall kan bli med dödlig utgång.
2. De arbetar sämre med resultatet att arbetsuppgifterna blir gjorda på ett sämre vis och arbetsresultatet sjunker.
Sara

#60. "Mina erfarenheter från vården är att folk ofta kommer sjuka till arbetet."
Ja, jag har samma erfarenheter som du. Också det från vården.
#54 Nu pratade jag inte om bluffare.. det var ett svar på att det kostar att vara hemma en hel karensdag. Detta är verkligheten, folk går till jobbet fast de är sjuka och stannar kvar så länge som möjligt, sedan går de hem för att inte förlora så mycket.
Men visst kan folk bluffa med. De gör likadant. Och har man för hög kortidsfrånvaro så blir det en rehabutredning om vad det beror på, man får inte intygstvång på en gång. Och de många sjukdagarna kan ju även "bero" på ett tillstånd/sjukdom som redan finns, och då är det ingen som ifrågasätter.

#62. Fast inte enligt min erfarenhet. Där jobbar folk fast de är sjuka och de jobbar hela tiden. Det är mycket få som går hem efter att ha jobbat en halv dag.
#63 Jag ser inget fel i att göra en karensdag kortare.. Det är ju väldigt sällan som folk går hem en timme tidigare, men en halv dag kan de ofta jobba.
Är man sjuk och jobbar hela tiden så finns ju risken att man blir sämre, smittar andra och kanske även inte kan koncentrera sig på jobbet.
Men visst utnyttjas karensdagen på detta vis, och det är inte fult gjort heller tycker jag. Min erfarenhet är att folk går iväg på morgonen, de kan ju faktiskt känna sig piggare efter en stund, men det kan ju också vända, så de blir sämre, och då går de hem.
Orkar man jobba en hel dag, så är man inte så sjuk..
Vet man med sig att man faktiskt har feber och kommer att vara hemma nästa dag, så kan man gå hem lite tidigare.

#63 Men om dom gått hem för att dom är sjuk så tycker jag inte att dom har bluffat. Om dom gått hem sista timmen utan att vara sjuk och sedan är hemma och är frisk så bluffar man. Men jag tror inte att det är många som försöker låtsas att dom är sjuka så att dom kan gå hem en timma före och sedan vara hemma en dag. Inte många som är så beräknande.
På de ställen som jag har jobbat på så är det många som har jobbat fast dom är sjuka för dom vill inte ha en dag karens utan dom "passar på" att vara sjuka och hämta igen sig på helgen, eller när dom är lediga.
Sedan så "tjänar" de flesta med lite sämre arbetsmoral inget på att vara hemma och vara "sjuk" eftersom dom oftast bara är borta strödagar när dom känner för det, sällan sammanhängade, och då får dom ju karensdagen.
Sedan så tycker jag det där "Om man orkar jobba en hel dag så är man inte så sjuk" inte gäller alla jobb. Jag skulle lätt kunna sitta av en dag på jobbet fast jag skulle ha 40graders feber för nu har jag ett jobb där jag sitter och pickar på datorn bara.
Har även jobbat på McD med 39 graders feber. Högst olämpligt, men jag gjorde det för dom fick inte in någon annan. Sedan gjorde jag som du sa och gick hem en timma tidigare för jag var helt slut i kroppen och sedan var jag hemma och var sjuk några dagar. Men jag kom in och gjorde ett ryck över lunchen i alla fall.
Datorn är också mitt arbetsredskap. Skulle inte orka jobba med feber, eller en jobbig förkylning. Det får inte bli fel på det man "pickar" in.
Nej, det gäller inte alla jobb kanske om man är sjuk och ändå klarar jobbet. Men då tycker inte jag att man är sjuk. Mår dåligt säger jag då.
Ja, att jobba när man är sjuk är egentligen olämpligt. Både för sin egen och andras skull.

Jag har jobbat med mycket hög feber, ont i halsen och i hela kroppen och vill inte alls påstå att det är att bara må lite dåligt……då är man sjuk. Höll mig uppe med hjälp av treo. Varför jag gick till jobbet……tja, kalla det arbetsmoral. Jobbade i grisstallar då och där jobbade man var 3:dje helg helt ensam. Vi var bara några få och skulle jag stanna hemma så skulle någon annan stackare få jobba extra och missa ledighet och det kändes taskigt. Det var en lång och tung helg och jag minns än hur det kändes, usch.
# 67 Jag minns väl hur det kändes när man sjukanmälde sig. Ångest och väldigt dåligt samvete fast jag var sjuk.
Just känslan att någon annan blir lidande var svår för mig. Antingen någon som fick hoppa in och jobba extra, någon som fick jobba dubbelt om de inte hittade någon som kunde hoppa in och vårdtagaren som fick mindre tid och stressad personal.
Så även jag jobbade när jag var sjuk och det gjorde mig ännu sjukare = längre återhämtningsperiod.
Sara